Begreppet farled omfattar i sin vidaste betydelse de vattenområden som sjöfarten använder. I allmänhet menar man dock de vattenvägar som i sjökortet är markerade med heldragna svarta linjer.
I vissa sammanhang används andra beteckningar på farled och bland dessa särskilt följande:
- Korridor - i kortet anvisad väg i öppen sjö.
- Inloppsled - farled direkt från sjön till skärgårdsområde eller hamn.
- Led - naturlig vattenväg genom skärgård och liknande.
- Ränna - vattenväg som genom grävning och/eller sprängning fördjupats i t.ex. en skärgård.
- Kanal - grävd eller sprängd vattenväg genom land eller näs.
- Trafikstråk - i sjökortet anvisad väg i ett trafiksepareringssystem.
- Lotsled - farled i vilken Sjöfartsverket tillhandahåller lotsningsservice, med för aktuell led, särskilt utbildad lots. I Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om lotsning (SJÖFS 2000:15) finns en förteckning över de svenska lotslederna.
- Allmän farled - vissa farleder är allmänna (SJÖFS 1988:5). Innebörden av ”allmän farled” bestäms i den vattenrättsliga lagstiftningen och har främst betydelse om rådighet och i expropriationsrättsligt hänseende.
Farledsbredd
Någon generell beskrivning eller definition av farled eller farledsbredd finns inte. En fastställd farledsbredd finns endast angiven för kanaler och rännor. I skärgårdsleder är farledsbredden varierande och helt beroende av de naturliga förhållandena. Det går därför inte att för sådana farleder ange generell farledsbredd.
Leddjupgående
För många av de i sjökortet markerade farlederna har fastställts ett leddjupgående, som är det största djupgående ett fartyg kan ha när det med biträde av lots går i farleden vid medelvattenstånd. När för en farled ett leddjupgående har angivits innebär detta inte en föreskrift om att större fartyg inte får trafikera farleden utan detta är formellt att betraktas som ett riktvärde. När leddjupgående fastställts har hänsyn tagits till bl.a. bottentopografin, farledens allmänna karaktär, farledsanordningarna, förekommande variationer i vattenstånd inom området och strömförhållanden.
Farleders leddjupgående framgår av de ledkartor som finns i Svensk Lots del I och II. Där anges dessutom uppgifter om maximal fartygsstorlek m.m. i vissa farleder. Vid framtagande av dessa uppgifter har beaktats faktorer som bestämmer en farleds maximala utnyttjande, bl.a. fartygslängd och -bredd. Uppgifterna avses tjäna som riktvärden för redare, fartygsbefäl och mäklare i vad mån ett fartyg under normala förhållanden säkert kan framförs i leden vid medelvattenstånd och med biträde av lots. Reservation måste göras med hänsyn till den mängd faktorer som ytterligare påverkar bedömningen i det enskilda fallet, såsom nedsatt sikt, stark vind, strömsättning, fartygets tekniska utrustning, manöverförmåga och hydrodynamiska egenskaper, förutsättningarna för mörkernavigering i farleden och bogserbåtsassistans. För bedömning av enskilda fartygs möjlighet att trafikera en viss farled måste kontakt tas med den aktuella lotsstationen.
Det bör särskilt påpekas att det förhållandet att en farled åsatts ett leddjupgående inte innebär någon garanti för att ett fartyg med ett djupgående som ligger nära leddjupgåendet säkert kan framföras i farleden under alla omständigheter. För att så skall kunna ske måste ett fartyg alltid framföras med iakttagande av gott sjömanskap och fartyg med djupgående nära leddjupgåendet bör undvika att komma ut mot farledens sidor. Ifall fartyg skall framföras där, krävs i allmänhet annan kunskap om djupförhållandena än vad sjökort och utprickning säkert kan beräknas ge.
De svenska farlederna är inte systematiskt ”kantmarkerade”. Resurser för kantmarkering
har funnits endast i begränsad omfattning och därför är endast vissa viktiga farleder och särskilt kritiska avsnitt i andra leder kantmarkerade. Där så är fallet framgår detta av utmärkningen. I övrigt är utprickning av farleder i allmänhet resultatet av en lång tids erfarenhet och baserad på de önskemål som framförts från främst lotsar men även sjöfarande och intressenter. Uppgifter om djup gäller vid medelvattenstånd utom för Vänern och Mälaren där uppgifterna är hänförda till sjökortens referensytor.