Start > Press

Sjöfartsverket vill effektivisera och förenkla processen kring fartygsanlöp till och från svenska hamnar. För att göra det möjligt startas nu programmet för Digitalt anlöp vars syfte är att initiera och samordna digitaliseringsarbetet tillsammans med sjöfartens aktörer.

Sjöfartsverkets branschråd är ett forum där transportköpare, redare, hamnar och andra aktörer diskuterar sjöfartsrelaterade frågor. Årets andra branschråd som arrangerades i Göteborg inleddes med en diskussion om det branschgemensamma samarbetet Digitalt anlöp.

– Anlöpskostnaden står för en stor del av transportkostnaden och kan sänkas med hjälp av automatisering och digitalisering. Vi går nu samman med flera branschaktörer för att etablera ett program med syfte att effektivisera anlöpsprocessen och på lång sikt stärka sjöfarten, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Initialt ingår branschorganisationerna Sveriges Hamnar, Sveriges Skeppsmäklareförening och Näringslivets transportråd. Nästa steg är att tillsätta en styrgrupp och en programledning. Sjöfartsverket har erbjudit sig att inledningsvis koordinera arbetet och har sökt delfinansiering från Trafikverkets Sjöfartsportfölj.

– Vi är en oberoende aktör som verkar i anlöpsprocessen i alla Sveriges hamnar och som dessutom har erfarenhet av att koordinera stora internationella digitaliseringsinitiativ, säger Katarina Norén.

Katarina Norén berättade också om Sjöfartsverkets ansträngda ekonomi och behovet av nya isbrytare. Dagens isbrytare lever på lånad tid och behöver bytas ut. Först på tur står Atle-klassens tre fartyg som är byggda på 1970-talet, men för att de ska kunna bytas ut behöver Sjöfartsverket ökade anslag som täcker upp för räntor och avskrivningskostnader.

– Att bygga nya isbrytare är den enda vägen framåt för att vi ska kunna möta sjöfartens behov och för att vintersjöfart ska kunna bedrivas, framför allt till hamnarna i norra Sverige. Nästa år behöver vi ha besked om finansieringen för att vi ska kunna fortsätta arbetet med nästa generations isbrytare, säger Katarina Norén.

Branschrådet cirka 50 besökare fick dessutom ta del av lotsningsverksamhetens utmaningar. Andreas Arvidsson som är affärsområdeschef för lotsning berättade bland annat om tester av navigationsstöd från land, Transportstyrelsens arbete med riskbaserad lotsplikt och utmaningen med att hitta rätt kompetens.

– Vi behöver fler lotsar för att möta sjöfartens behov. De kommande åren väntar stora pensionsavgångar och rekryteringsunderlaget för nya lotsar är begränsat. Vi vidtar därför flera åtgärder för att möta kompetensbehovet, säger Andreas Arvidsson.

I dag krävs minst sju år av studier och yrkeserfarenhet för att kunna antas till en lotsutbildning, fyra år på högskolan och efter det 36 månader effektiv tid till sjöss. Nu vill Sjöfartsverket öppnat upp kravbilden och genomföra likvärdesbedömningar med hjälp av testning.

– Det inte handlar om att minska kraven på vad en lots ska kunna. Vi vill ha moderna och effektiva alternativ för de 36 månaderna av yrkeserfarenhet till sjöss som krävs i dag. Det är inte tiden utan kompetensen som är det relevanta för oss, säger Andreas Arvidsson.

Dela artikeln