Start > Farledsprojekt > Malmporten > Nyheter


Sjöfartsverkets och Luleå hamns delegationer vid Mark- och miljödomstolens
prövningar av de sökandes Miljökonsekvensbeskrivningar.

Inom kort kungörs Mark- och miljödomstolens prövning av Malmporten i Luleå – ett av Sveriges största farledsprojekt. Regeringen tar slutligen ställning till alla infrastrukturprojekt.

LKAB och SSAB utgör grunden för Luleå hamn och dess sex hamnar. LKAB planerar för en produktionsökning med fem procent årligen under en femårsperiod och den senaste tioårsperioden har företaget investerat cirka 60 miljarder kronor för att öka kapaciteten. Utskeppningen sker till 70 procent via Narvik och med 30 procent från Luleå.

Många argument

 Flera skäl finns för satsningen:

*Hos LKAB betalar kunden för frakten, men i dag är hamnen för grund för kundernas stora fartyg. Lösningen blir läktring, det vill säga omlastning från mindre fartyg till ett större utanför Luleå alternativt söderöver, eller att gå kortlastade med högre transportkostnader som följd.

 *Vintertid är det bara ljust fem-sex timmar per dag vilket gör att de större fartygen inte kan lämna eller anlöpa hamnen under annan tid. Med Malmporten följer en rad säkerhetshöjande åtgärder som innebär att fartygen kan gå ut och in dygnet runt.

*Den 1 januari 2015 infördes SECA-direktivet som innebär skärpta utsläppsvärden för svavel i Östersjön och Bottniska viken, där Luleå ligger vilket innebär högre bränslekostnader. Större fartyg innebär bland annat lägre utsläpp per transporterat ton (se faktaruta).

*Luleå är också utvald som strategiskt prioriterad hamn av EU eftersom 90 procent av unionens järnmalm kommer från malmfälten.

– Djupare och bredare farled in till Luleå hamn innebär effektivare transporter med större fartyg men också mindre miljöpåverkan. Malmporten kommer att betyda mycket för regionen men också för Sverige och Europa, säger Birgitta Ahlqvist, ordförande i Luleå Hamn AB.

Stora mängder muddermassor Sjöfartsverket och Luleå hamn föreslår att nästan alla massor dumpas i havsdeponier. M2 massorna, som kräver särskild hantering och som motsvarar nästan en Globenbyggnad, dumpas i djuphålan som bildades i samband med Stålverk 80 projektet. De läggs i botten och täcks av ett tre meter tjock skick av M1 massor som kan dumpas utan särskilda restriktioner. 2 miljoner kubikmeter kan dock användas för att skapa mer landyta i anslutning till den nya djuphamnen.

 – Vi hoppas på tillstånd att placera M2-massorna i djuphålan för det förkortar projekttiden med minst ett år, understryker Tage Edvardsson, projektledare.

Viktigt för svensk export

Niklas Nordström (S) kommunstyrelsens vice ordförande i Luleå, kommenterar:

– Investeringen i Malmporten är viktig för svensk export. Den är strategiskt betydelsefull för att säkerställa råvaruförsörjning av malm och stål till EU, säger han.

Dela artikeln