Malmporten i Mark- och miljööverdomstolen - Sjofartsverket
Start > Farledsprojekt > Malmporten > Nyheter


På plats vid huvudförhandlingen inför Mark- och miljööverdomstolen vid Luleå tingsrätt. Tjänstemän, konsulter och jurister från Sjöfartsverket och Luleå hamn

Mark- och miljööverdomstolen har i tre dagar behandlat frågan om placering av de förorenade massorna vid genomförandet av farledsprojekt Malmporten i Luleå.

Förhandlingen har ägt rum vid Luleå tingsrätt efter att Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt, beviljat Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, prövningstillstånd. Motparter i detta fall är staten, genom Sjöfartsverket, och Luleå hamn.

Ärendet gäller Mark- och miljödomstolens tidigare dispens i målet om att placera cirka 600 000 kubikmeter muddermassor i den djuphåla vid SV Vitfågelskär utanför Luleå, som skapades vid sandsugning när Svartön byggdes för det så kallade Stålverk 80-projektet på 1970-talet. Enligt plan läggs de förorenade massorna i botten av djuphålan och täcks sedan över med tre meter rena muddermassor.

Muddermassorna är en följd av Sjöfartsverkets planerade breddning och fördjupning av farleden in till Luleå samt Luleå hamns ansökan om att fördjupa hamnen för fartyg med 15 meters djupgående samt bygge av ny djuphamn med upp till tre nya kajlägen.

Betydelsefull

Industrin i norra Sverige uttalade redan 2012 ett behov av att kunna anlöpa Luleå hamn med större fartyg. Önskemålet var 15 meters djupgående, som är största djupgåendet i Östersjön. Det innebär bland annat ökad lastkapacitet från dagens cirka 55 000 ton till ungefär 160 000 ton.

Hamnen är betydelsefull och har status som Core hamn, vilket betyder att den är en strategiskt viktig länk i transportkedjan inom EU. I dag har cirka 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion anknytning till Luleå hamn. Större fartyg innebär också att bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader minskar med cirka 40 procent. Vidare planeras för åtgärder som förbättrar tillgängligheten så fartygen kan gå ut och in hela dygnet året runt.

I sin överklagan hävdar HaV att dumpning av avfall i havet är förbjudet och en rad olägenheter befaras. Myndighetens förslag är att massorna återanvänds till att skapa nya landområden vid den planerade djuphamnen. För det syftet måste området dock först förses med en tätande konstruktion, en "spont", för att höja grundvattenytan på konstgjord väg så de förorenade massorna alltid är täckta av vatten.

Bestrider

HaV:s uppfattning bestrids av både Sjöfartsverket och Luleå hamn som stödjer sig på Mark- och miljödomstolens tidigare dom med dispens för att dumpa massorna i djuphålan SV Vitfågelskär. HaV föreslår som andra alternativ deponering på land, men befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet saknas i regionen.

Merkostnaden för HaV:s alternativ bedöms av Sjöfartsverket och Luleå hamn till minst 200 miljoner kronor jämfört med placering i djuphålan SV Vitfågelskär. Sjöfartsverket och Luleå hamn hävdar att djuphålan är det bästa alternativet rent miljömässigt och den ger de bästa förutsättningarna för genomförandet.

– Det behöver finnas två alternativa hamnar för malmexport via Narvik eller Luleå till kunderna. En årlig kontinuerlig landhöjning i kombination med att allt större fartyg trafikerar Luleå hamn gör att tillgängligheten minskar succesivt. Ekvationen går inte ihop, säger Linda Wikman, projektledare Luleå hamn.

– Den nya farleden blir rakare, bredare, säkrare och får större vändytor. Det sist nämnda är mycket viktigt, inte minst för vintersjöfarten, understryker Bertil Skoog, projektledare för Malmporten, Sjöfartsverket.

Dom faller fredagen den 16 mars.

 

 

Dela artikeln