Start > Farledsprojekt > Malmporten > Nyheter


Marielle Svan, chef för Infrastrukturenheten vid Sjöfartsverket.

Aldrig tidigare har så många sjöfartsobjekt kommit med i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan, uppger Marielle Svan, chef för Infrastrukturenheten vid Sjöfartsverket.

De största projekten utgörs av Malmporten i Luleå, Landsortsfarleden mellan Landsort och Södertälje samt Trollhätte kanal. Statliga investeringar för cirka 4miljarder kronor. I förra planen utgjordes de enda sjöfartsobjekten av Mälarprojektet, från Södertälje och in till städerna runt Mälaren, samt Gävle projektet.

-Regeringens ambition är att flytta över gods från väg- till sjötransport som dessutom förbättrar miljön. Förslagen är inte bara viktiga för Sverige utan bidrar även till att stärka utrikeshandeln och vidga det europeiska transportnätverket för infrastruktur, säger Marielle Svan vid Infrastrukturenheten som ansvarar för utredningar, analyser, beräkningar och förslag som behövs i sammanhanget.

 LKAB och SSAB är de två största kunderna i Luleå hamn. För kundleveranser används inledningsvis Malmbanan som går till utskeppningshamnen i Narvik, men Malmbanan har snart nått sitt kapacitetstak, som uppmärksammats i tidigare nyhetsbrev.

Leveransförhållandena mellan Narvik och Luleå är 70- respektive 30 procent, men planer på ökad malmexport kräver i sin tur utökad transportkapacitet.

Nya möjligheter

LKAB:s kunder betalar själva för frakten. Eftersom både farled och hamn är för grunda i dag kan bara mindre fartyg gå in vilket ökar fraktkostnaden.

- Ökat djupgående i farleden samt i Luleå hamn innebär att fartyg kan tas emot med cirka 300 meters längd och med 160.000 tons lastkapacitet jämfört med dagens 55.000 ton, förklarar Marielle Svan.

Fartygens lastningskapacitet tredubblas, kort sagt. Antalet anlöp, ankommande fartyg, förväntas därför bli närmast oförändrat trots gruvindustrins konstant ökande utskeppningsvolymer

Dessutom satsas på höjd säkerhet och tillgänglighet så fartygen kan gå ut och in i hamnen dygnet runt. Året runt.

Vintertid är detta i dag bara möjligt ungefär fem- till sex timmar per dag.

En effekt som går igen i sjöfartsprojekten är att farledsutmärkningen förnyas utifrån ett livscykelskostnads- och miljö- perspektiv genom energisnåla lösningar med LED-teknik, energiförsörjning med solcell där man i möjligaste mån vill ersätta sjökabelanslutningar till elnätet.

Vidare pågår utveckling av "light om demand", där fyr- och bojbelysning tänds först vid behov, vilket minskar störande ljus för kringboende.

 Eftersom tillgänglighet och framkomlighet förbättras minskar också behovet av kostsam bogserbåtsassistans, det blir minskade restriktioner för mörker, hård vind och begränsad sikt.

Minskade utsläpp

När Malmporten blir verklighet minskarfartygens bränsleförbrukning liksom utsläppen och fraktkostnaderna sjunker med 40 procent, enligt beräkningar.

 -Luleå hamn är också utvald som strategiskt prioriterad hamn av EU (CORE) eftersom 90 procent av unionens järnmalm kommer från malmfälten. Övriga prioriterade hamnar i Sverige är Göteborg, Malmö, Stockholm och Trelleborg.

Att planera, starta upp processer, söka och få tillstånd för att slutligen bygga farled, är inte heller någonting som görs på kort tid.

-Från ax till limpa, för att uttrycka sig generellt, tar det cirka tio år. Exempelvis kan fiskinventering bara göras en viss tid på året. Det är många yrkesgrupper, konsulter och juridisk process med prövningar i domstol, som behövs för att resultatet ska bli så bra som möjligt, summerar Marielle Svan.

Dela artikeln