Start > Farledsprojekt > Malmporten > Nyheter


Glada över att farledsprojektet Malmporten kommit med i nationella planen är Leif Pettersson (S) ledamot i trafikutskottet och partikamraten Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Foto: Emma Aludden, Luleå kommun. 

Farledsprojekt Malmporten i Luleå blir sjöfartens spjutspets i norr. Flera Norrlandshamnar längs kusten har också stora visioner och planer för framtiden.

Niklas Nordström (S) kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun är mycket klar i sin kommentar när farledsprojekt Malmporten nu kommit med i regeringens nationella plan för infrastruktur 2018-2028:

- Det är en seger för sjöfarten i Sverige och en tydlig markering om norra Sveriges betydelse för landets tillväxt, säger Niklas Nordström.

- För malmfälten utgör projektet en grundförutsättning för ökad produktion. Det ökar också möjligheterna för andra gruvor att starta verksamhet när man nu får en nyckel till bättre logistik.

Niklas Nordströms uppfattning delas av Henrik Vuorinen, VD i Luleå hamn.

- Vi är oerhört glada över att Malmporten kommit med i planen och det är en viktig milstolpe för projektet som sådant, säger Henrik Vuorinen.

I samband med bygget av djuphamn tillskapas också 700.000 kvadratmeter ny industrimark.

- Vi ska fortsätta jobba för att komma i gång tidigare med arbetet än 2024, vilket anges i planen, understryker Henrik Vuorinen.

Ny fabrik i hamnområdet

Det är inte bara i Luleå som sjöfarten har, eller kommer att skapa ännu större förutsättningar för näringslivet.

Några mil söder om Luleå ligger Piteå och på Haraholmens industriområde vid Piteå hamn, har företaget Lindbäcks bygg nyligen invigt en ny anläggning för industriellt producerade flerbostadshus i trä. Under en följd av år har trähusproduktionen ökat med 30 procent, vilket är en av anledningarna till tillväxt.

Placeringen vid hamnen, där det också finns järnvägsspår, innebär en framtida vision att på sikt använda sjöfarten för mer sjötransporter.

Satsning med spänning

Söder om Piteå ligger Skellefteå och där planeras för en ny hamndel med en eller två kajer. Med relativt små åtgärder kan man få förutsättningar för 15 meters djupgående som är max för fartyg i Östersjön.

Mark- och miljödomstolen har godkänt första etappen av utfyllnaden. För ändamålet används massor från underhållsmuddring av Inre bassängen. Arbetet är planerat till hösten 2018.

Mark- och miljödomstolen gav den 29 maj klartecken för utfyllnad i en andra etapp och domen vann laga kraft i veckan. Planering görs för en vall av berg mot vattnet och sedan järnsand bakom vallen samt tätskikt.

-Järnsanden utgörs av restprodukter från Bolidens anrikningsverk Rönnskär här på hamnområdet. Kajbyggnationen börjar projekteras i dagarna och den beräknas starta kring 2025, säger Lars Widelund, hamnchef i Skellefteå.

Dessutom kommer batteritillverkaren Northvolds att bygga en fabrik i Skellefteå.

-Det känns som lite guldvittring för Skellefteå, kommenterar Anders Dahl, lotsområdeschef i Luleå vars ansvarsområde sträcker sig från Haparanda i norr till Sollefteå i söder. I den rollen har han många kontakter med Norrlandsföretagen längs kusten. Ett ansvarsområde ungefär 60 mil långt bilvägen.

Stora planer i Holmsund

Söder om Skellefteå ligger Umeå hamn i Holmsund. Umeå respektive Luleå hamn är två hamnar längs Norrlandskusten av totalt 22 allmänna svenska hamnar i det transeuropeiska transportnätet TEN som syftar till att knyta ihop och förbättra infrastrukturen inom EU.

Genom Umeå hamn löper E12 som förbinder Europavägen från den nordnorska gränsen ned till Umeå, Holmsund via Vasa till Helsingfors. En sträcka på cirka 100 mil. Sedan 2010 har Umeå kommun genomfört stora förbättringar av hamnens infrastruktur, bland annat med elektrifierad järnväg i Inre hamnen, vidare börjar en ny järnvägsterminal att byggas i år. Diskussioner pågår med Trafikverket om att eventuellt flytta ned godsbangården i Holmsund till hamnen.

-En större ombyggnad av Inre hamnen planeras med fokus på de ökande containervolymerna och Ro-ro-trafik som väntas, förklarar Teijo Seppelin, VD för Umeå hamn.

Produktionsökning i Obbola

I närheten av Holmsund ligger Obbola. Där planerar SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, att öka den årliga produktionen av liner, produktion av ytskikten i wellpappförpackningen, från 500.000- till totalt 850.000 ton liner per år, när den nya pappersmaskinen tas i drift 2020.


SCA i Obbola.

Returfiberråvan importeras med båt. Den färdiga produkten skeppas sedan ut samma väg via Holmsund:

* med Roro-fartyg till Kiel respektive London-Rotterdam med totalt 52 anlöp vardera årligen. Roll on roll off- fartygen är byggda på sådant sätt att godset kan lastas på och av så smidigt som möjligt

*med färja till Finland cirka 4-5 gånger i veckan

* med lastfartyget Lolo till Spanien cirka 7-8 anlöp årligen

*med containerfartyg (feeder), till Rotterdam cirka 52 anlöp årligen. Feedern är ett matarfartyg som förbinder mindre hamnar med större bashamnar.

- Ökar produktionen enligt plan blir det troligen några fler anlöp per vecka till den nordeuropeiska marknaden. För Lolos del räknar vi med ökning till en avgång i månaden och för containertrafiken kan fartygsstorleken ökas något vilket ger lägre kostnader och minskad miljöpåverkan per ton, säger Peter Eriksson, SCA Sourcing & Logistics.

Ytterligare en bit söderut ligger den tidigare sulfitfabriken i Husum. Där har hela fabriken byggts om från produktion av tidningspapper till bestruken helblekt kartong som används till kartongtillverkning.

Fabriken ägs av finländska Metsä board som har många kundkontakter i USA. Utskeppningen planeras till följd av detta att öka med cirka 30 procent.

- Ökningen i utleveranser ger dock ingen ökning av antal anlöp utan snarare blir det färre då USA fartygen är större och lastar mer per resa, säger Johanna Nordqvist, chef för Hamn och Logistik vid Metsä Board. För exporten används fartyg upp till 200 meters längd. Husum är för övrigt Bottenvikens enskilt största hamn sett till mängden anlöp.

Behov av containerhamn i Övik

Söder om Husum ligger Örnsköldsvik. Den gamla sulfitfabriken, Domsjö Fabriker och numera bioraffinaderi, har köpts av det indiska företaget Aditya Birla, världsledande fiberproducent. Domsjö Fabriker var nämligen tidigare kund hos Birla och köpet gjordes för att säkra råvaran.

Vid fabriken tillverkas i dag specialcellulosa, som bland annat ersätter bomull och polyester i kläder. För att producera detta används cirka 1,5 miljoner kubikmeter massaved som levereras till fabriken via bil respektive sjötransport.

Det indiska företaget planerar att uppföra en ny fabrik på området. En förstudie visar på mycket positiva marknadsbild för en sådan satsning. Nästa steg är förprojektering. Under byggtiden kommer några tusental personer att arbeta under tre- till fem år, Förprojekteringen ska bland annat visa hur många nya arbetstillfällen det blir från driftstart.

Stor volymökning

Förstudien visar att den nya fabriken, Flaggskeppet, får en total produktvolym på 1,5-1.8 miljoner ton, en kombination av specialcellulosa och bioraffinaderiprodukter. Detta ökar behovet av massaved till totalt cirka 6 miljoner kubikmeter.

Sammantaget blir det en volymökning i storleksordning tio gånger jämfört med i dag.


En framtidsvision över hur en containerhamn skulle kunna se ut vid Hörneborgs hamn. Illustration: Erik Byström, TM-konsult, Ö-vik.

- I dag, och historiskt sett, skickar vi majoriteten av våra produkter via sjöfarten. Precis som för övrig skogsindustri med tunga skrymmande volymer är sjöfarten bäst anpassad får vårt behov. Jag är helt övertygad om att vi fortsätter med det, säger Marcus Hägglund, logistikchef vid Domsjöfabriker AB-Birla.

Örnsköldsviks kommun har gjort en hamnutredning och ett infrastrukturprojekt är inlett.

-Vi vill skapa effektiva och miljövänliga transporter. Troligen finns behov av en containerhamn och den kommer i så fall att byggas på Hörneborgs hamn i anslutning till Domsjö fabriker, understryker Christer Ögren, vd Örnsköldsvikshamn.


-Jag har aldrig upplevt så mycket positiv anda som nu när det gäller sjöfartens betydelse, säger Anders Dahl, lotsområdeschef i Luleå som i arbetslivet har många kontakter med företagare från Haparanda i norr ned till Sollefteå söder. Ett geografiskt område ungefär 60 mil långt bilvägen.

Dela artikeln