Start > Farledsprojekt > Landsortsfarleden

Vad händer inom projekt Landsortsfarleden?

Svar: Inrättandet av de två nya farledsavsnitten mellan Fifång-Regarn och Oaxen-Skanssundet ska prövas av regeringen. Prövningen sker på samma sätt som vid andra större infrastrukturprojekt. I underlaget ska det alltid ingå en MKB, Miljökonsekvensbeskrivning, som först ska godkännas av länsstyrelsen.

Enligt lag måste ett samrådsförfarande äga rum inom ramen för det arbetet. Samrådet ägde rum hösten 2016 och ledde senare till att MKB:n skickades in till länsstyrelsen. Efter det att länsstyrelsen granskat och prövat ärendet samt begärt ett antal kompletteringar från Sjöfartsverkets sida, godkändes MKB:n av länsstyrelsen i juli 2018.

Nästa steg blir att genomföra en beredningsremiss som innebär att myndigheter, organisationer och allmänheten kan yttra sig i ärendet. Därefter ska Sjöfartsverket med en egen skrivelse överlämna frågan till regeringen. Om regeringen finner att det inte finns något hinder för att inrätta två nya farledsavsnitt, återlämnas ärendet till Sjöfartsverket som fattar beslut om inrättandet.



Projekt Landsortsfarleden har hunnit halvvägs i beslutsprocessen.

Är det Trafikverket eller Sjöfartsverket som tagit fram MKB:n?

Svar: Sjöfartsverket.

Var kan jag läsa om behov, nytta och skadeeffekter av den nya farledsdragningen?

Svar: Behov och nytta av farledsdragningen finns att läsa i bland annat åtgärdsvalsstudien, som du finner en direktlänk till här. Dessa faktorer finns även beskrivna i MKB:n och i underlagsrapporter tillsammans med identifierade risker. Vid kommande miljöansökan för vattenverksamhet kommer flera synvinklar av nytta och skadeeffekter att behandlas och fördjupas.

Varför behövs en delvis ny farledsträckning?

Svar: Den behövs för att få en ny säkrare farled med bättre kapacitet och tillgänglighet mellan Södertälje och Landsort. För att uppnå en godtagbar säkerhetsnivå samt öka farledens kapacitet och tillgänglighet.

Hur mycket längre blir den nya farleden?

Svar: Planerad ny sträckning är cirka två kilometer längre än den nuvarande. Den nya farleden har ett större djup som i sig bidrar till att fartygen behöver använda mindre maskineffekt för att uppnå önskad fart.

Varför vill man kunna ta in större fartyg till Södertälje hamn?

Svar: Därför att fartygen blivit allt större under en följd av år och att transportvolymen till Södertälje, Västerås och Köping bedöms öka. Genom att kunna ta mera last på ett fartyg minskar såväl antalet fartyg som miljöpåverkan och transportkostnaderna sänks. Det finns också miljömässiga fördelar eftersom att man i större utsträckning kan föra över gods som i dag går på väg och järnväg till sjöfart. På så sätt minskar trängsel och slitage på väg och järnväg samtidigt som säkerheten i transportsystemet totalt sett ökar.

Sjötrafiken har väl minskat de senaste åren, hur vet man då att det finns behov av ökade transporter till sjöss framöver?

Svar: Det stämmer att sjötrafiken minskat de senaste åren, men inte mängden gods. Trenden är att allt större, men färre fartyg tar en större del av lasten. Det ställer högre krav på säkrare och tillgängligare farleder.

Sjöfartsverket bedömer att flera branscher kommer att öka sin andel av sjötransporter de kommande åren. Bland annat skogsindustrin, gruvnäringen, bränsletransporter och passagerartrafiken. Tillväxten baseras på samma prognoser som väg och järnväg, det är ingen absolut sanning, men produktionen och transportbehoven bedöms öka.

Hur ser tidsplanen ut?

Svar: Genomförandet är beroende av klartecken från regeringens tillåtlighetsprövning, beslut om tillstånd för vattenverksamhet i mark- och miljödomstolen, samt beslut om finansiering inom ramen för den nationella infrastrukturplanen. Utförandet, det vill säga arbetet i farleden, väntas ta cirka ett år beroende på villkoren för genomförandet.

OM SKÄLEN

För att kunna nå de transportpolitiska målen krävs bland annat en överflyttning av transporter till sjötransport,. Det uttrycks också mycket tydligt i den nationella infrastrukturplanen som regeringen beslutade om våren 2018. I den är Projekt Landsortsfarleden tydligt angiven som åtgärd under planperioden 2018-2028.

Därför har Trafikverket gett Sjöfartsverket uppdraget att utreda möjligheter och beräkna kostnader för att kunna anlöpa Södertälje med större fartyg samtidigt som farleden görs säkrare. Bakgrunden är att dagens säkerhetsmarginaler i den nuvarande farleden är för små. En bredare och djupare farled med bättre säkerhetsmarginaler och bättre farledsutmärkning gör också att man kan se över de hårda restriktioner för mörker, sikt och vind som råder idag och på detta sätt förbättra tillgängligheten.

Det är viktigt för säkerheten att farleden har bra farledsdesign, det vill säga håller rätt bredd och djup med så små girar som möjligt och sedan förses med lämplig farledsutmärkning.

OM MUDDRINGSARBETET

Till följd av muddringen som krävs för att bredda och fördjupa farleden, uppstår cirka 1 miljon kubikmeter muddermassor som i huvudsak planeras att dumpas på djupt vatten. Mark- och miljödomstolen bestämmer villkoren för att skydda miljön och domstolen upprättar ett kontrollprogram.

Kommer det att göras någon MKB, Miljökonsekvensbeskrivning?

Svar: Innan några åtgärder genomförs i farleden görs en prövning i Mark- och miljödomstolen. Det upprättas en särskild MKB av Sjöfartsverket med stöd av konsulter och den MKB:n blir en del av ansökningshandlingarna. Samråd inför MKB för vattenverksamhet planeras till hösten 2018.

Var ska ni göra av muddermassorna?

Svar: Det kommer miljökonsekvensbeskrivningen att redovisa, men de rena massorna planeras att dumpas i lämpliga djuphålor där massorna ligger stilla i framtiden. Sprängsten ska så långt det är möjligt användas för byggnation och utfyllnad med mera. De förorenade massorna, som innehåller förhöjda föroreningshalter, läggs underst inom dumpningsområdena och täcks sedan med rena massor.

Hur får ni muddermassorna att ligga stilla på botten efter dumpning?

Svar: Muddermassorna placeras på bottnar med så kallade ackumulationsförhållanden vilket betyder att massorna kommer att ligga stilla och efter hand även överlagras av den naturliga sedimentationen som sker på denna typ av bottnar. Motsatsen till ackumulationsbotten är erosionsbotten, där bottenmaterialet långsamt eroderar. Att lägga massor på en ackumulationsbotten innebär att man kan vara trygg i att massorna ligger stilla i framtiden.

Vid muddring och dumpning sker normalt ett litet spill som är tillfälligt och lokalt. Då den absoluta merparten av aktuella muddermassor inte är förorenade, innebär detta spill ingen spridning av föroreningar. De massor som är förorenade föreslås muddras med särskild teknik, till exempel miljöskopa, vilket minimerar spillet. En liten och lokal spridning av vissa föroreningar kan ändå ske, men den är vanligen försumbar jämfört med existerande flöden i vattenområdena.

Vad gör ni för att minska projektets påverkan på miljön?

Svar: Noggranna bottenundersökningar genomförs och farleden förläggs så att så lite massor som möjligt behöver muddras. Projektets genomförande ska inte skapa någon bestående negativ miljöpåverkan. Miljödomstolen bestämmer villkor för när, och hur, arbetet får genomföras. Detta fullföljs genom ett kontrollprogram som upprättas tillsammans med länsstyrelsen.

OM BULLER

Vad gör ni för att minimera störningar/buller under muddringsarbetet för de som bor kring farleden?

Svar: Vi följer Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser. Muddringen sker inom olika delområden och påverkan för en enskild fastighet kommer inte att pågå under någon längre period

Kommer arbetet att störa och bullra?

Svar:. Exakt vad som behöver göras är inte klarlagt i dag. Normalt sett brukar lokala åtgärder i en farled utföras under kort tid på en och samma plats och sedan flyttas mudderverket vidare. Även om åtgärderna i sig kommer att höras och synas rör det sig inte om nivåer över Naturvårdsverkets riktlinjer.

Större fartyg innebär väl mer buller och svall?

Svar: Fartyg bullrar generellt väldigt lite under gång, och dessutom bara under den korta tid som fartyget passerar. Fartygen ger i sig inte stora svall, men det som kan uppkomma är vattenrörelser på grund av att fartyget trycker vatten framför sig som sedan ska återgå till normalläget, det är detta man kan uppleva som att fartyget suger undan vatten från stranden. Erosionsutredningen visar att det bör införas fartbegränsningar på vissa sträckor. Större fartyg genererar inte generellt större svall. Svall och vågor beror mycket på hur fartyget är konstruerat samt dess fart.

Finns det något sällsynt växt- eller djurliv som kan komma att påverkas negativt eller skadas?

Svar: Två rödlistade fiskarter samt ett antal rödlistade fåglar har påträffats vid de inventeringar som utförts inom projektet. Risken för att dessa arter skulle påverkas negativt bedöms som mycket liten.

Kommer vattenspegeln att förändras?

Svar: Nej, möjligen kanske några erosionsskydd behöver byggas i vattnet, alternativt kan komplettering behöva göras av befintliga skydd.

OM MILJÖREGLER OCH KRAV

Sjöfartsverket är certifierat enligt ISO 14001. Det är en internationell standard som ställer hårda miljökrav på organisationen. I upphandlingen kommer Sjöfartsverket att ställa krav på entreprenören så dessa följs i arbetet. Bland annat kommer en så kallad MEG (miljökrav under entreprenadens genomförande) tas fram där vi tydligt redovisar vilka miljökrav vi ställer på entreprenören. Detta kommer att kontrolleras fortlöpande.

Hur skyddar man miljön runt farleden under muddringstiden?

Svar: Under muddringen kan viss grumling i vattnet uppstå, men denna minskar och försvinner när muddringsarbetet är slutfört. Grundförutsättningen är att inga bestående miljöskador ska uppstå. Sjöfartsverket har under de sista 20 åren genomfört cirka tio liknande projekt, och efterkontrollerna har visat att inga bestående skador har uppstått på något av dessa projekt.

Hur skyddar man miljön runt farleden när den är färdig?

Svar: Genom att genomföra säkerhetshöjande åtgärder minskar risker för olyckor. Farligt gods transporteras sedan länge i farleden och de större tankfartygen har inte mera bränsle i varje enskild tank än de fartyg som trafikerar farleden idag. De säkerhetsföreskrifter som finns följs och ska följas, till exempel krav på lots ombord och dubbelt skrov med mera.

Vilken typ av arbeten kommer att ske sommartid?

Svar: Normalt utför man arbete i väderkänsliga områden under sommaren när förhållandena är som lugnast. Det beror också på vilka villkor som ställs av Mark- och miljödomstolen. I områden som ska muddras ökar grumligheten under den tid som arbetena pågår, hur mycket är beroende på vilken typ av material som skall muddras. Grumligheten avtar snabbt efter avslutat arbete och det uppstår inte några bestående skador. Domstolen fastställer riktvärden för hur mycket det får grumla. Under arbetets gång görs kontinuerliga mätningar för att se så arbetet bedrivs inom bestämda riktvärden.

Går det att bada under tiden som muddringen pågår?

Svar: Ja, det går att bada. Man bör dock vara medveten om att grumligheten i de områden som mudderverken arbetar i kan komma att öka under den tid som arbetet pågår. Grumligheten avtar sedan snabbt och inga bestående skador uppstår. Mark- och miljödomstolen fastställer riktvärden för hur mycket det får grumla. Mätningar görs kontinuerligt för kontroll av att uppsatta gränsvärden hålls.

Hur kommer fritidsbåtstrafiken att påverkas under byggtiden?

Svar: Minimalt, men se alltid till att hålla tillräckligt avstånd till mudderverk, pråmar och andra arbetsfartyg.

OM FARLEDEN

Vilka transporter går där idag?

Svar: Flytande och fast gods, containrar, transport av bilar.

Hur upprätthålls säkerheten idag?

Svar: Farleden har restriktioner, både för vind och sikt. Endast mindre fartyg får trafikera i mörker. Alla större fartyg är skyldiga att ta lots.

Hur olycksdrabbad är farleden?

Svar: Sjöfart är generellt väldigt säkert med få olyckor, även om konsekvenserna av en olycka kan vara omfattande. Ett farledsavsnitt mellan Landsort och Södertälje är statistiskt mer olycksdrabbat än farleder i övriga Sverige.

Kommer transporterna av bränsle att öka?

Svar: Ja, volymerna kommer troligen att öka om Bergs och Louddens oljedepåer i Stockholm och Nacka läggs ned som beslutat.

Vad finns det för risker med ökade transporter av olja/bensin i farleden?

Svar: Planerade åtgärder i farleden kommer att öka säkerheten. På så sätt minskar riskerna även i det fall att transporterna ökar.

Men större fartyg innebär väl ökad risk för olyckor?

Svar: Projektet innebär att farleden får betydligt bättre säkerhetsmarginaler även för de största fartygen som kan trafikera. Farledens utmärkning anpassas till planerad trafik och till internationella rekommendationer när det gäller säkerheten. Avståndet mellan fartygens köl och botten ökar och farleden görs bredare med mindre svängar så att risken för grundstötning minskar.

Hur kan man i förväg veta att den nya farleden fungerar för de större fartygen?

Svar: Lotsar och fartygsbefäl genomför fullskaliga simuleringar där de under realistiska förhållanden navigerar fartyg i farlederna. På det sättet testas farlederna med olika fartygsstorlekar vid olika väder- och vindförhållanden. Vid simuleringarna visar det sig också vilka eventuella restriktioner, exempelvis vindstyrka och sikt, som kan behövas i trånga passager.

Hur påverkas miljön längs farleden av större och fler godsfartyg?

Svar: Med den nya och optimerade farledssträckningen, planerade fartbegränsningar och eventuella kompletteringar av erosionsskydd bedöms erosionsrisken kunna minimeras. Projektets övergripande mål är att totalt sett minska miljöpåverkan.

Större båtar kommer väl att virvla upp mer vatten som rör upp den förorenade botten. Vad gör ni för att förhindra det?

Svar: Risken att föroreningarna ska rivas upp från botten och sprida sig är mindre eftersom bredd och djup ökar i farleden.

OM UTREDNINGARNA

Vid alla farledsprojekt genomförs inledningsvis en Åtgärdsvalsstudie. Tryck här för att läsa den direkt i nytt fönster på din dator. Det är en bred form av förstudie där flera intressenter deltar för att finna en optimal lösning på ett transportproblem.

Vad har Åtgärdsvalsstudien kommit fram till?

Svar: Att Södertälje är en viktig hamn för Mälarregionen i framtiden och att en farledsutredning därför ska genomföras. Farledsutredningen syftar till att finna en optimal farledsdragning för att åstadkomma bättre säkerhet och förbättra förutsättningarna för det framtida transportbehovet.

Vilka har varit med i arbetet med Åtgärdsvalsstudien?

Svar: Trafikverket har ansvarat för arbetet. Sjöfartsverket och berörda kommuner har bland andra deltagit i studien.

Vem ansvarar för att genomföra föreslagna åtgärder?

Svar: Det är beroende på vilka åtgärder som avses. Åtgärder i farleden ansvarar Sjöfartsverket för. För åtgärder på väg- och järnvägsanläggning ansvarar både Trafikverket, Södertälje Kommun och Södertälje Hamn AB. Södertälje Hamn ansvarar vidare för åtgärder i hamnområdet.

Hur mycket beräknas farledsprojekt Landsort att kosta?

Svar: Det är inte klart än eftersom farledsutredningen inte är klar än. En uppskattning i dag är att det bör röra sig runt 160 miljoner kronor.

Vem betalar projektet?

Svar: Projektet finansieras med statliga pengar i "Nationell trafikslagsövergripande plan för investeringar i transportinfrastruktur" som beslutas av regeringen.

OM YTTERLIGARE INFORMATION

För ytterligare frågeställningar informeras berörda genom samråd med allmänhet, sakägare och via projektets hemsida: www.sjofartsverket.se/landsortsfarleden.

Allmänheten får ge synpunkter och komma till tals i kommande samråd. Andra projekt och åtgärder som berör den här processen är Mälarprojektet, www.sjofartsverket.se/malarprojektet
och Södertälje Hamns bränslehamnsprojekt.

Dela artikeln