Start > Farledsprojekt > Landsortsfarleden > Nyheter


Från vänster Ida Fossenstrand, projektledare, samt konsulterna Christin Eriksson och Therese Stark.

Brygginventering och kompletterande geotekniska undersökningar har nyligen genomförts i Landsortsfarleden.

Sammanlagt rör det sig om hundratals bryggor som dokumenteras från Fifång i söder in till Södertälje hamn. Bryggorna dokumenteras med geografisk positionering i ett kartprogram.

Arbetet görs parallellt med utredningen om erosion och svall för Landsortsfarleden.

Preventiv åtgärd

-Vi gör detta av flera anledningar. En anledning är att vi måste få veta vilka konstruktioner som ligger inom projektets utredningsområde, säger Ida Fossenstrand som är projektledare för Landsortsfarleden.

Hon har åkt ut tillsammans med Christin Eriksson, ansvarig för utredningsarbetet om svall och erosion samt Therese Stark, miljökonsult på Ramböll som ansvarar för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen för Landsortsfarleden.

Färden börjar i Södertälje på Sjöfartsverkets arbetsfartyg Candella som används för inventeringen.

Bryggorna som granskas ligger inom projektets utredningsområde för den planerade farleden.

Observerar och dokumenterar

-Längs stränderna i den föreslagna farleden kan svallvågorna bli upp emot 20 centimeter höga, och vattenrörelsen kan komma att förändras. Men vi förväntar oss inte att alla bryggor påverkas, berättar Christin Eriksson.

Therese Stark noterar att bryggorna i dag är i varierande skick. Allt ifrån väldigt fina till sämre.

Candella kör nära varje förutbestämd brygga och från fartygets däck dokumenteras bryggans skick.

Christin Eriksson beskriver bryggorna och strandavsnitten medan Therese Stark skriver in observationen och tar kort på varje brygga.

-Bryggornas skick är ungefär som vi förväntat oss, eftersom is och vågor redan har påverkat på sina håll, fortsätter Therese Stark.

Undersöker bottenförhållanden


Personal från arbetsfartygen Candella och Fyrbjörn har hjälpt till i arbetet. Från vänster Christin Eriksson, Mikael Somp, Ida Fossenstrand, Andreas Carlsson, styrman, Johan Färnstrand, skeppare på Fyrbjörn, Therese Stark samt Max Maas, Candela, båda med ryggen åt kameran.

Arbetsfartyget Fyrbjörn befinner sig också i området. På hennes däck står en borrmaskin på larvfötter. 120 borrningar görs från vattenytan och ned till 15 meter under bottenytan. Det görs för att Sjöfartsverket ska kunna informera sig om vilka bottenförhållanden som råder. Inför kommande muddring är det ur olika aspekter viktigt att få kännedom om botten utgörs av berg, sand eller lera.

-Det blir väldigt stor prisskillnad om vi först måste spränga och gräva bort massor jämfört med om vi klarar oss med enbart grävning i leden, förklarar Anders Carlsson, styrman, på Fyrbjörn.

Dessa provborrningar började faktiskt i fjol och nu väntar sammanställning av allt arbetsmaterial som inhämtats.

Jobb av den här karaktären passar bra för fartyget så här på hösten när högsäsongen för fyrar, bygg- och underhållsarbeten håller på att fasas ut.

Hårt eller mjukt motstånd

Marie Berglund från konsultföretaget WSP, är borroperatör. Med hjälp av olika reglage styr hon sakta men säkert ned borret i havsdjupet från fartyget som har "låsts" på förutbestämd position.

Hon känner i spakarna om motståndet är mjukt eller hårt. Via instrumenteringen kan hon också se hur mycket lufttryck maskinen använder för att komma ned på aktuellt djup, vilket är ytterligare en viktig parameter i sammanhanget.

- I början kör vi alltid manuellt för att "känna in" vad som kan dölja sig där nere, sedan ställer jag om till ett förinställt automatiskt tryck, berättar Marie Berglund.

För att köra i berg behövs 400- till 500 kilos tryck, och då kör man tre meter i berget för att verkligen veta att ingenting annat döljer sig i under.

Hon assisteras av Olle Engberg, matros och dykare på Fyrbjörn. Plötsligt blir det stopp i borrandet. Någonting har fastnat i borrchucken. Borret tas loss och Olle kontrollerar vad som kan ha hänt. Efter en stund kan arbetet fortsätta och undan för undan borras hål efter hål.

  
Therese Stark dokumenterar. 

Dela artikeln