Start > Farledsprojekt > Landsortsfarleden > Nyheter

 
Björn Öberg. Erfaren lots i flera decennier. Foto: Inger Wallander.

Björn Öberg jobbade 30 år som lots, varav merparten på Landsort-/Södertäljefarleden.
– Förslaget till ny dragning innebär en oerhörd höjning av sjösäkerheten, miljöförbättringar och dramatisk reducering av olycksrisken, säger han.

Under sina yrkesverksamma år gjorde han drygt 6000 lotsningar, 200-225 per år, varav 80 procent på Landsort-/Södertäljefarleden.

2009 gav han tillsammans med två medförfattare ut en bok om sjöolyckor för området Dalarö-Landsort-Södertälje.

Mycket olycksdrabbad

De undersökte handlingar och statistik perioden 1873-1987 för nämnda farled.

– Den är mycket olycksdrabbad med sina 254 sjöolyckor under perioden, eller 2,2 per år. Ett relativt stort mörkertal finns också för fartyg som fått problem och inte haft lots ombord, förklarar Björn Öberg, 72 år.

Särskilt utsatt är avsnittet från Västra Rödko, där fartygen går in i farleden, och upp till Stenskär. Där finns 75 olyckor registrerade perioden 1873-1987.

– Den sträckan slipper man helt och hållet med lagt farledsförslag, fortsätter han.

Förslaget innebär bredare och rakare stråk än i dag, som dessutom blir betydligt djupare på sina ställen.

Den blir bättre ur erosionssynpunkt med tanke på stora inslag av berg och sten längs sidorna.

– Konkret innebär förslaget mindre bränsleförbrukning och desutom en miljöbesparing jämfört med dagens farled.

Ekonomiska fördelar

Han bedömer också att det finns ekonomiska fördelar för större fartyg att först del-lossa i Södertälje och sedan fortsätta in i Mälaren. På så sätt blir det en inbesparad resa och mindre miljöpåverkan.

Större farled innebär också planering för 25 nya utmärkningar, varar 15 är fyrar.

– Jag har själv varit med om att lotsa fartyg med 216 meters längd under nuvarande förhållanden. Med ännu bättre utmärkning i bredare farled kommer olycksstatistiken att sjunka ytterligare, bedömer Björn Öberg.

Dela artikeln