Start > Farledsprojekt > Landsortsfarleden > Nyheter


– Det finns ingen automatik i att högre fart ger mer vågor, utan vågrörelsen är väldigt beroende av båttypen, förklarar Christin Eriksson.

Hennes uppdrag är att beräkna erosion och vattenrörelser till följd av att större fartyg planeras trafikera Landsortsfarleden. Möt Christin Eriksson, filosofie doktor i oceanografi.

Begreppet oceanografi står för läran om vattnets rörelser, strömmar och vågor. Redan som ung tonåring var hon intresserad av vatten och matematik.

– Oceanografi är enda jobbet som täcker in mina båda intressen i det fallet, förklarar Christin Eriksson som är en av 20-talet verksamma konsulter på området i landet.I detta fall gäller uppdraget sedimentmodellering och erosion. Beräkningar görs av vattenrörelser och vilken påverkan de har på bottenmaterialet (sedimentmodellering), liksom effekter av hur vind och vågor urholkar jord och berg (erosion). Hennes arbetsplats är på DHI Sverige som utgör en del av ett globalt företag. Här undersöker och forskar man om vatten i alla dess former.

Beräkningsmodellerna som används har utvecklats under de senaste 50 åren av professionell kompetens från olika delar inom vattenområdet. Arbetet sker i olika datamiljöer.

Hur kan man få vetskap om ett fartygs vågrörelser utan direkt mätning i faktisk miljö?

– Vi har utvecklat en metod som rent datamässigt beskriver skrovets utformning. Utifrån den kan vi se vilken typ av våg som en specifik båttyp genererar, fortsätter Christin.

Vågrörelsen "läggs sedan in" i beräkningsmodellen som visar hur den förändras i samspelet med strömlinjen och bottendjupet.

Kan man lita på beräkningsmodellen?

– Ja det kan man. Vår modell är bland de främsta på området i världen. Eller rent av den främsta.Effekter av ett fartygs hastighet blir mer märkbar i grunda och smala farledspassager. Ett exempel är öarna Oaxen och Regarn som ligger på varsin sida av farleden. Vid simuleringar blir det generellt sett stor skillnad i påverkan av botten och strandkant om båten framförs med dagens tillåtna 12 knop mot sänkt fart till 9 knop.

Påverkan blir också större ju oftare båtarna passerar. För att få ännu bättre underlag kommer en brygginventering att göras.

– Det finns ingen automatik i att högre fart ger mer vågor, utan vågrörelsen är väldigt beroende av båttypen, förklarar Christin Eriksson och fortsätter:

- När det gäller Landsortsfarleden har hastigheten större betydelse över grunda områden upp ned till 13 meter. När det gäller djupare områden får hastigheten ingen större betydelse. Men vattenrörelsen påverkas också av naturliga faktorer som väder och vind, förklarar hon.Antalet fartygspassager tillsammans med de "naturliga faktorerna" ger sedan en grund för att bedöma sannolikhet av erosion längs en viss kuststräcka. Områden med fin sand eller låg växtlighet i strandlinjen är påverkbar i motsats till avsnitt med mycket sten och bergspartier längs sidorna.

I alla smala och grunda passager reagerar vattenytan på att fartyg går förbi. Fartygspassagen gör att vattnet drar sig tillbaka med sänkt vattenyta som följd, vilket kan bidra till erosion.

Dela artikeln