Start > Sök i nyhetsarkiv > 2016

Foto: Jan-Åke Sköld

Sjöfartsverket utökar sin miljöstyrning för att driva på arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan. Förslaget som går ut på remiss nu i mars är att fartygens totala miljöpåverkan ska mätas via ett miljöindex och att det sedan ska ligga till grund för storleken på farledsavgiften.

Sjöfartsverket har sett över hur man på bästa sätt kan bidra till att minska miljöpåverkan från sjöfarten till och från svenska hamnar. Förslaget är att ta hänsyn till fartygens totala miljöpåverkan, men att tyngdpunkten ska ligga på att minska utsläppen av kväveoxider, koldioxid och partiklar.

– I dag baseras Sjöfartsverkets miljöstyrning enbart på utsläpp av kväveoxider. Det räcker inte sett till sjöfartens utmaningar och de svenska miljömålen, säger Jaak Meri, samhällsdirektör på Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har nu upphandlat Clean Shipping Index, som är ett etablerat och välkänt miljöindex. Med indexet som grund ska fartygen delas in i fem miljöklasser, där de mest miljövänliga kommer att få 90 procents avgiftsreduktion på den fartygsbaserade delen av farledsavgiften och de med sämst miljöprestanda kommer att få betala full avgift.

– Fler fartyg kommer att kunna ta del av lägre avgifter med den nya modellen. Sjöfartens miljöpåverkan antas minska i ökande takt och inom fler områden när fler får ekonomiska motiv att vidta fler och i vissa fall mindre kostsamma åtgärder för att begränsa sin miljöpåverkan, säger Jaak Meri.

Sjöfartsverket har i sitt förslag också tagit hänsyn till att de nya styrmedlen inte ska utesluta lägre avgifter för de som redan minskat sin miljöpåverkan. Anledningen är att det skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan de rederier som vidtagit åtgärder utan stöd och de som gjort det med stöd.

– Det är viktigt att Sjöfartsverkets miljöstyrmedel uppfattas som långsiktigt och förutsägbart. En annan viktig parameter är att ett miljöindex ger fler möjlighet att använda samma styrmedel. I dag har ett antal svenska och utländska hamnar miljödifferentierade avgifter och tillsammans kan vi med ekonomiska incitament minska sjöfartens miljöpåverkan, säger Jaak Meri.

De nya miljöstyrmedlen är en del av Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2017, men först ska förslaget ut på remiss under våren 2016.

Bakgrund/Sjöfartsverkets miljöstyrning

Sjöfartsverket har sedan 1998 använd sig av miljödifferentierade farledsavgifter för att ge rederierna ekonomiska motiv att minska utsläppen av svavel och kväveoxider. I praktiken har det inneburit att fartyg som installerat utrustning, som minskat kväveoxidutsläppen eller frivilligt opererat sina fartyg på lågsvavligt bränsle, fått en avgiftsreduktion. Men de senaste årens regel- och teknikförändringar, som till exempel de nya svavelreglerna i Östersjön, har gjort att miljödifferentieringen i sin nuvarande utformning spelat ut sin roll.

Fakta/Clean Shipping Index

Clean Shipping Index (CSI) beaktar fartygets hela miljöpåverkan baserat på fartygets miljöprestanda inom fem olika områden: Koldioxid, svavel/partiklar, kväveoxider, miljöfarliga ämnen ombord samt vatten- och avfallshantering, där bland annat svartvatten ingår. Fartygen ges maximalt 30 poäng i varje kategori och kan få totalt 150 poäng.

Sjöfartsverket föreslår att fartygen delas in i fem miljöklasser baserat på indexet:
Klass A = 125-150 poäng – betalar 10 procent av den fartygsabaserade avgiften.
Klass B = 100-124 poäng – betalar 30 procent av den fartygsbaserade avgiften.
Klass C = 75-99 poäng – betalar 90 procent av den fartygsbaserade avgiften.
Klass D = 74 poäng eller lägre – betalar 100 procent av den fartygsbaserade avgiften.
Klass E = Fartyg ej anslutna till CSI – betalar 100 procent av den fartygsbaserade avgiften.

För att ett fartyg ska hamna i miljöklass A-C måste uppgifterna vara verifierade av ett så kallat klassningssällskap som är godkänt av CSI och är medlem i IACS (International Association of Classification Societies). I dagsläget har ca 2 000 fartyg anslutit sig till CSI varav ca 60 valt att verifiera sin miljöprestanda.

Läs mer om avgiftsmodellen

Läs hela remissen

Dela artikeln