Hamnservice
Motion
Media
Sjömansbiblioteket
Sjökultur
Om oss
Aktivitetskalender
Kontakt
Smått och gott
Sjömanstermer
Salta rullen
SJÖKULTUR
>
Agent (ship’s/port agent);
>
Akter (skepp) (stern);
>
Akter ut (aft);
>
Akter över (astern, abaft);
>
Akterförtöjd (stern-fast);
>
Akterkant (abaft);
>
Akterpik (after-peak);
>
Akterseglad, bli (to be left astern, to miss one’s ship eller - om det sker medvetet - to jump ship);
>
Akterspegel (stern);
>
Amerikansk backstörn;
>
Andren;
>
Angöra (make land);
>
Ankare (anchor, på sjömanslang mudhook eller killick, "stenankare");
>
Ankarspel (windlass);
>
Ankomst (arrival, lågty. ankumpst);
>
Anlöpa (call at, lågty. anlopen);
>
Ansätta (tighten);
>
Anvisning;
>
Arbeta (hårt i sjön) (to labour /in rough seas/);
>
Avans (advance);
>
Avdrift (leeway);
>
Avgång (departure);
>
Babord (port, portside);
>
Bacal(h)ãu;
>
Back (forecastle, "fo’c’sle"; lågty/ned. bak, av keltiskt ursprung);
>
Backing;
>
Backstörn;
>
Baj om baj (by and by);
>
Bananjagare;
>
Bank, bar (bank, av lågty. bank, resp. bar, av fra. barre, "sandrevel");
>
Barlast (ballast);
>
Barndomsminnen;
>
Baxa (lågty/nederl. baksen, "slå");
>
Bedarra (via no. bedara seg av lågty/nederl. bedaren, "lugna sig", på eng. abate);
>
Befaren (experienced);
>
Beknip, komma i (av lågty. beknijpen);
>
Belägga (belay);
>
Beskøjt (hard chuck/tack; förnorskning av eng. bisquit, av lat. bis coctum, "bakad två gånger");
>
Bestickföring (plotting the ship’s track);
>
Besättning (crew);
>
Besättningslista (crew list);
>
Béting (bitt);
>
Billybojsare (av Billy Boy);
>
Blackpanna (black pan);
>
Bleke (calm);
>
Blindskär (sunken rock);
>
Blindventil (dead light);
>
Block;
>
Blue Peter;
>
Boatswain-bird, bosun-bird;
>
Bog (bow, "the eyes of the ship");
>
Bom, last- (derrick);
>
Bommen, gå på;
>
Boms;
>
Bord (board);
>
Bordläggning (plating; el. planking beroende på om metall el. trä använts);
>
Bordvarts;
>
Bore;
>
Boreas;
>
Brassa (shift /the clock/, av fra. bras, "arm");
>
Brassa käk;
>
Brightening Sixties, segla in i ("uppklarnande sextiogradsbältet");
>
Briny, the;
>
Bris (breeze, via lågty. av fra. brise);
>
Brottsjö (breach, breaker, comber);
>
Brygga, kommando- (bridge);
>
Bryggstöttare;
>
Brädgång (bulwark);
>
Bränning (breaker, surf; av lågty/nederl. brandung);
>
Bukt (bight);
>
Bulbstäv (bulb stem);
>
Bulk;
>
Bunkra;
>
Burk;
>
By west, gå… (go west);
>
Byssa (galley, "caboose");
>
Bysstelegrafen (galley orders eller galley yarn);
>
Båsen;
>
Båtman;
>
Båtsman (boatswain);
>
Båtsmansstol (boatswain’s chair);
>
Bärga, bärgning (salve, salvage; ty. bergen av germanskt ord som egentligen betyder "gömma");
>
Bäring (bearing);
>
Cabotage;
>
Calabozo (spanska);
>
Calenture;
>
Capstan;
>
Castaway;
>
Cheeseost;
>
Chiefen;
>
Chopchop;
>
Complement;
>
Container ("box", "burk");
>
Crew;
>
Cross trade;
>
Crow’s nest;
>
Cumshaw;
>
Dagg (colt);
>
Dark pot,
>
Datumlinjen (date line);
>
Davy Jones’ locker, gå till;
>
Den blå, kasta in;
>
Deplacement (displacement);
>
Derelict;
>
Destination, destinerad (bound for);
>
Dikt (close);
>
Distans (distance);
>
Distansminut,
>
Ditch, the ("Diket");
>
Dock(s), commercial;
>
Doldrums,
>
Donkeyman;
>
Dragg (drag, creeper, grapnel);
>
Dragga (sweep resp. drag);
>
Dragsedel;
>
Dram ("hellre en dram i timmen än en timme i Drammen"),
>
Dreja bi (heave to. Av nederl. bijdraaien);
>
Drifta;
>
Driva, att (to caulk);
>
Dräktighet (burthen, burden tonnage);
>
Dubblera (round);
>
Dumpa;
>
Dungaree;
>
Dunnage;
>
Durk;
>
Durktrasa;
>
Duva,
>
Dykdalb (mooring-post, dolphin);
>
Dyning (swell, av lågty. düning);
>
Däck (deck, lågty. deck, "betäckning");
>
Dävert (davit);
>
Dödvikt (deadweight);
>
Ekipera;
>
Ekvatorialkalmerna (doldrums, dark pot);
>
Eldare (stoker);
>
Enkla upp;
>
Escutcheon;
>
ETA (estimated time of arrival);
>
ETD/ETS (estimated time of departure/sailing);
>
Fallrep (gangway);
>
Fallrepstrappa (gangway/accomodation ladder);
>
Famn (fathom);
>
Farled (fairway);
>
Fart (trade);
>
Fartyg (vessel, ship);
>
Femton famnar, ute på;
>
Femöres-Line;
>
Fender(t) (av eng. fend, "avvärja");
>
Fia;
>
Fiddler’s Green ("spelemans äng");
>
Fira, fira ned (ease);
>
Flagg i schau (nederl. in sjouw);
>
Flaggen, en flagg (flag);
>
Flagghälsning 1 (dipping eller striking the flag);
>
Flagghälsning 2 (saluting the quarterdeck);
>
Flaggning över topp, stor flaggning (to dress ship, rainbow dressed);
>
Flaggning, liten (dressed with masthead flags);
>
Flaggskepp, -skeppare, -chief;
>
Flaggspel (flag staff);
>
Flaskpost (bottle message, nära släkt med havsströmforskningens drift bottle);
>
Floridavatten;
>
Flunk (flunkey, möjligen av fra. flanquer, "stå vid sidan av /för att hjälpa till/");
>
Flänsa (shift);
>
Fribord (freeboard);
>
Fridagar;
>
Friskar i (getting up);
>
Frälsarkrans (lifebuoy);
>
Funnel;
>
Fyllebinge, Fylleslaf;
>
Fyllenät (gangway/safety net);
>
Fyra, att (stoke);
>
Fånga krabba;
>
Fönstertittare;
>
För gott (for good and all);
>
För ut, för över (ahead);
>
Förbygga (recondition);
>
Förfara (fleet; av ty. verfahren);
>
Förfånga (relieve);
>
Förhala (shift);
>
Förhandsmän;
>
Förhyda (sheathe);
>
Förkert (av ty. verkehrt), "felaktigt";
>
Förlisa (to be lost, to be shipwrecked, to founder; av lågty. Vorlisen, "gå förlorad");
>
För-och-akter;
>
Förpik (forepeak);
>
Försten;
>
Förtöja (moor);
>
Förända (fore rope);
>
Gatt (narrows; av lågty./nederl. gatt, "hål" el. "öppning");
>
Gejt (gate);
>
Gir (sheer; av nederl. gier);
>
Glas, slå (strike the bell);
>
Gnisten, "gnistan", "lokalt" inom salig Johnson Line "fistan" ("sparkie", "sparks");
>
Gnistsvett;
>
Greting (grating i betydelsen trall eller spjälgaller);
>
Grodatlanten, Grodhavet;
>
Grogg (grog);
>
Gruvan;
>
Grå Bolaget;
>
Gubben (Old Man);
>
Gulfen;
>
Gös (jack);
>
Hala (haul);
>
Halgatt, halkip (snatch, fairlead);
>
Hamn (port /of call/ om destinationsorten, hamnstaden, och harbour eller docks om själva hamnanläggningen);
>
Hamnarbetare (docker, am. longshoreman, stevedore. Det sistnämnda betecknar även stuvaren, som för att undvika missförstånd bör kallas chief stevedore);
>
Hamnroddare;
>
Helsingborgspackning;
>
Hem, ta (home);
>
Herring Pond, the ("Sillpölen");
>
Hissa (hoist, lågty. hissen);
>
Hiva (heave);
>
Hjälpkärra (auxiliary engine);
>
Howling Fifties ("de tjutande femtiograderna");
>
Hull down;
>
Hundvakt (mid-watch);
>
Hunky-dory;
>
Hyra;
>
Hytt (cabin);
>
Hyva;
>
Håll an! (avast!);
>
Hålla sjön (stand off the coast);
>
Häck (av nederl. hek);
>
Hälen, ligga på (av heel el. sole piece, akterns nedersta del);
>
Hängmatta, -koj (hammock);
>
Hästbredderna (horse latitudes; av spa. Golfo de las yeguas, "Hästbukten", havsområdet mellan Spanien och Kanarieöarna);
>
Högtörn, stå på;
>
Hökare;
>
Hökarhalvan;
>
Hönstrall;
>
I land (vara) (to be ashore);
>
Iland (gå) (to go ashore);
>
Inredning (accommodation);
>
Inspektörsmåla;
>
Intermodal;
>
Jack Nastyface (ungefär "Kalle Fuling");
>
Johnsonradar;
>
Jungmansglädje, -fröjd;
>
Jänkesplejs;
>
Jänkevaska, amerikansk backstörn;
>
Kabelgatt (boatswain’s locker);
>
Kabellängd (cable’s length);
>
Kalle (Jack);
>
Kanalen (the Channel, "the Ditch");
>
Kannhalning (drawing the bucket);
>
Kanon;
>
Kap;
>
Kapa (cut away; lågty. Kappen);
>
Kapell (cover; av ital. capello, "hatt", "lock");
>
Kaplake, kapplake (primage, "hat money");
>
Kapp (companion hatch/way);
>
Kapsejsa (capsize, av spanska cabeza, "huvud"?);
>
Kapten (captain; av lat. caput, "huvud");
>
Kaptens hatt;
>
Kareta (ital. carretta, "liten kärra");
>
Kastlina (heaving-line);
>
Katamaran;
>
Kattrejarebåt (bumboat; av portugisiska catrejo, en större odäckad segelbåt);
>
Kejs (case);
>
Kicka (grumble);
>
Kikare, tub- (telescope; binoculars avser moderna bryggkikare för båda ögonen);
>
Kilroy was here;
>
Klarering (clearance);
>
Klarsiktsruta (clear view screen);
>
Klys(gatt) (hawse-hole, lågty./nederl. klüse, "trång öppning");
>
Klyvarbomsnock;
>
Knarr, hamnknarr;
>
Knockoutdroppar;
>
Knop (knot);
>
Knyta sig;
>
Kobrygga (catwalk);
>
Kofferdam (cofferdam, kassun eller sänkkista. Samma ord som koffert, via lat. och eng. från grek. kophinos, "korg", och lågty. dam, "vall");
>
Koj (bunk, rack);
>
Kolvhalning (drawing the piston);
>
Kommiss-Atlanten;
>
Kommissen;
>
Kompass (av lat. compassus, dvs "omkrets");
>
Kort på, vara (to be short of);
>
Kortmanshyra;
>
Krabb sjö (choppy sea);
>
Kranbalksvis (on the bow);
>
Kronometer (chronometer);
>
Kruboys;
>
Krumhult (skulker’s locker);
>
Kränga (heel /over/; av nederl. krengen);
>
Kuling;
>
Kullajänke;
>
Kulsprutevälling med pansarplåt;
>
Kultje;
>
Kungarna;
>
Kurs (track, course);
>
Kuskbocken;
>
Kutta ut (av eng. cut);
>
Kutym (betydligt vanligare till sjöss än på landbacken);
>
Kvajla upp sig (coil up);
>
Kvarten;
>
Kvav;
>
Kypare (cooper; nederl. kuiper, av lat. ord för "tunna");
>
Kyrkan;
>
Kära land (hug);
>
Kölsvin (keelson);
>
Kölvatten (wake);
>
Laber vind (light wind; av lågty/nederl. labber, "slapp");
>
Lagan;
>
Lajmjosare (lime-juicer);
>
Land(s)man (eng.);
>
Landbacken;
>
Landkrabba;
>
Landkänning (land fall);
>
Langa (i uttryck som langa över, langa hit osv; av lågty/nederl. langen);
>
Lanternor, sido- (side eller running lights);
>
Lappskojs (lobscouse);
>
Last(age) (av lågty. last/asche/);
>
Lastrum (hold);
>
Lejdare (ladder);
>
Levang (deck-brush);
>
Linjen (The Line);
>
Liverpool, see you in...;
>
Liverpoolare;
>
Ljugarbänk;
>
Lloydbakelser;
>
Lloydekvatorn;
>
Lloydradar;
>
Lod (lead, "bly");
>
Loda, lodning (to sound);
>
Lodskott;
>
Logg (log);
>
Loggbok;
>
Loggning;
>
Losa (to lose);
>
Lots (pilot);
>
Lots-, stormlejdare (Jacob’s, pilot el. boarding ladder);
>
Lovart (windward, av nederl. te loeve waart, "åt vindsidan");
>
Lucka (hatch);
>
Långskepps (fore-and-aft /line/);
>
Låring (quarter);
>
Lä (lee);
>
Lägervall, ligga i;
>
Lägga till (berth);
>
Läktra;
>
Lämpa (trim);
>
Lämpa överbord (jettison);
>
Lämpare (trimmer);
>
Lämparglädje;
>
Länsa, läns (pump, dry off, av lågty/nederl. sjötermen lens, "tom");
>
Läst (av lågty. last);
>
Lättar, tjockan;
>
Lätten, på (light);
>
Löpande gods;
>
Mama San;
>
Mañanagubbe (spa. "i morgon");
>
Manhål (manhole);
>
Manillahampa (Manila hemp);
>
Mantåg (manrope);
>
Mareld (seafire);
>
Maroon;
>
Maru;
>
Marvatten, ligga i (to be waterlogged);
>
Maskin(rummet) (engine room);
>
Mata fiskarna;
>
Matros (eng. able bodied seaman, AB; av nederl. matroos och fra. matelot);
>
Mi no sávè;
>
Mickey Finn;
>
Midvaters, segla;
>
Milk;
>
Mojna (av lågty/nederl. mooi, "lugnt och vackert väder", eng. abate, lull);
>
Monkey business;
>
Monkey island;
>
Monkey, to bleed/suck the… ("att åderlåta/suga ut apan");
>
Monsun (av arab. mausin, "årstid");
>
Moring (mooring ring);
>
Mosquitofarten;
>
Mother Carey’s chickens (av Jungfru Marias tillnamn Mater Cara, "Vår Fru", i hennes roll som sjömännens skyddshelgon);
>
Mudhook;
>
Måkare;
>
Måsaspanare;
>
Märlspik (marline-spike);
>
Mäss (mess/room/, av lat. missus, "skickat /från köket/");
>
Mässuppassare (mess boy);
>
Mönja, bly- (red lead, via lågty. av lat. minium, "rött färgämne". Därav miniatyr, "rödmålad bokillustration", en term som saknar samband med "minus", "minimal" osv);
>
Mönstra av för gott;
>
Mönstra på/av (sign on/pay off);
>
Naja (lash, nederl. naaien, samma ord som ty. nähen, "sy");
>
Nakterhus (binnacle; av nederländska nachthuis, "natthus");
>
Namnbräda
>
Natta (moisten);
>
Nautisk mil, distansminut (nautical mile);
>
Nevermajndare;
>
Nock;
>
Nocka av (knock off);
>
Norsk packning;
>
Norsk ånga;
>
Näckros-Atlanten;
>
Näckrosmalaria;
>
Ombord i (on board, aboard);
>
Ombordanställd;
>
Ombordläggning (collision);
>
Orkan (hurricane; av karibindianska urakan, "oväder");
>
Oskar, Hytt-;
>
Ostindiska girar;
>
Pacifiken (Pacific Ocean);
>
Palla, stå pall;
>
Palma (haul hand over hand, av ital. palma, "handflata");
>
Panamaklyset (Panama mooring pipe);
>
Paragrafare;
>
Pasa terra (spa.);
>
Passad (troligen från ital. passata, "genomgång", via nederl. passaat och da. passat. På eng. heter det trade winds);
>
Pejla;
>
Pentry, penteri (pantry, "skeppsskafferi", av lat. panis, "bröd");
>
Pisstofflor;
>
Plattgattad;
>
Plattvakten (dog watch);
>
Plimsollmärke (freeboard mark);
>
Plåtkossan;
>
Pollare;
>
Poopdäck, poopen;
>
Position (position);
>
Post a ship, posted missing;
>
Postbojen;
>
Presenning (tarpaulin);
>
Propeller;
>
Proviant (ship’s provisions);
>
Pryl (pricker);
>
Punta (to punt);
>
Purodroska;
>
Purra (rouse);
>
Pyts;
>
RABT;
>
Rank (crank, gammalgermanskt ord med grundbetydelsen "upprättstående");
>
Ratt (steering wheel);
>
Red duster;
>
Redare, skepps- (shipowner, fra. armateur, samma ord som vårt armatur, "utrustning");
>
Redd (roads);
>
Redlös (disabled), driva redlöst (to be adrift);
>
Reling (rail);
>
Rida ut (stormen) (to weather out /the storm/);
>
Rigg (rig);
>
Roam the seas;
>
Roaring Forties ("de rytande fyrtiograderna");
>
Robba(-d, bli) (av eng. rob);
>
Roder, ror (helm, rudder, av lågty. rôder, "roddredskap");
>
Rorsman/rorgängare (helmsman);
>
Rotation;
>
Roustabout;
>
Rovèr;
>
Rulla (roll);
>
Rullgardinbåtar;
>
Rum sjö;
>
Rundgattad;
>
Rundhult (spars);
>
Rundvaska;
>
Runka räck;
>
Runna (to run);
>
Rymma (veer aft);
>
Sacka (drop astern; av nederl. zakken, ytterst samma ord som "sjunka");
>
Sailor’s blessing ("sjömans välsignelse");
>
Sailor’s burial fund ("sjömansbegravningsfonden");
>
Salut (gun salute);
>
Schackel (shackle, av gammaleng. sceacel, "boja" eller "tjuder");
>
Scrimshaw;
>
Segla (till sjöss);
>
Segla;
>
Seglarkompis;
>
Sejsa (seize);
>
Sejsing;
>
Sekundmeter;
>
Seven whistlers, "sju visslarna";
>
Sextant;
>
Shipper;
>
Shipshape and Bristol fashion;
>
Shipwrecked;
>
Shorttime;
>
Sikta, sikt(barhet) (sight, visibility);
>
Siren (av grek. sirenes, "insnärjare", syftande på förföriska havsnymfer som visar sig vara demoner med kvinnohuvud och fågelkropp);
>
Sjanghaja(d) (to shanghai someone, to be shanghaied);
>
Sjapp (shop);
>
Sju resor värre;
>
Sjútkejs (suitcase);
>
Sjåare, hamn- (lumper; av nederl. sjouw och frisiska sjôe, "knog", "tungt arbete", samma ord som i "ett fasligt sjå"; troligen även påverkat av ty. Schauer, "åskådare");
>
Sjöben;
>
Sjöberg;
>
Sjögång (high sea);
>
Sjöklart, sjöklargöring;
>
Sjöman, sjöfarare (seaman, seafarer, mariner osv);
>
Sjömaning, sjömansarbete (marlinspike seamanship);
>
Sjömanshantverk ("sailorizing", sailor’s fancy-work);
>
Sjömansmässig;
>
Sjömil;
>
Sjörum (sea room);
>
Sjörök (sea smoke);
>
Sjöskröna (sailors’ tales; av no. skrøne);
>
Ska’lejt (skylight);
>
Skaffning;
>
Skalka luckorna (batten down the hatches, av nederl. schalken);
>
Skamfila (chafe);
>
Skansadvokat (sea lawyer);
>
Skeppargrädde;
>
Skepparhistorier (yarns);
>
Skepparkrans (Newgate fringe el. frill, av fängelse i London);
>
Skeppsbord, inom;
>
Skeppsdagboken kallas även "loggbok" (ship’s log);
>
Skeppsf(o)urnerare (shipchandler);
>
Skeppshunden och skeppskatten;
>
Skeppskamrat (shipmate);
>
Skeppsklocka (ship’s bell);
>
Skifta (ut) (shift);
>
Skipper;
>
Skjuta upp (coil down);
>
Skott (bulkhead);
>
Skralna (scant);
>
Skriva namnet, skriva Sven Svensson;
>
Skrota (sig);
>
Skrov (hull);
>
Skränsa (to check);
>
Sky pilot ("himlalots");
>
Skydrag (sea sprout);
>
Slabbkista (slop chest);
>
Slacka (slack, slacken);
>
Sladden;
>
Slag (bilge);
>
Slagsida;
>
Sling;
>
Slingerställ, -skott (shifting boards);
>
Slingra (pitch and roll);
>
Slå en läns, länsa förpiken;
>
Slå runt (to paint the town red);
>
Smul (smooth);
>
Smäcker(t) (via da. smækker av lågty. smekker);
>
Smörland (Cape Flyaway);
>
Sné(d)seglare;
>
Solsegel;
>
Son of a gun, Hello you… (ung. "Hallå, din gamle skojare!") ;
>
Sotänglar (även black gang/squadron, "svarta roten", eller bilge rats, "slagråttor");
>
Spakryckar’n;
>
Spant (frame, av lågty/nederl. spant);
>
Spantad för traden;
>
Spidbåt;
>
Splejsa sig ("get spliced");
>
Splejsa, splitsa (splice);
>
Spring;
>
Spygatt (scupper);
>
Stagad (av stag, tåg el. wire som stöttar master etc, urspr. med betydelsen "något styvt, spänt");
>
Stampa (pitch);
>
Stand by;
>
Stavangerägg;
>
Stek (ofta bend om det är med en annan tågända och hitch om det är med annat föremål;
>
Stiltje (calm);
>
Stimbåt (steamer);
>
Stimma (steam);
>
Stopptörn;
>
Stormsoppa;
>
Stowaway;
>
Strongbox, strongroom;
>
Stropp;
>
Stuert (chief steward);
>
Stuvare (chief stevedore, av lågty. stuwen, "packa");
>
Styrbord (starboard);
>
Styrhytt (wheelhouse);
>
Styrmansskalle;
>
Stå i båten;
>
Stå’re’s (försvenskat uttal av eng. stores);
>
Ståndet;
>
Stämpla (support, sustain, tomming);
>
Stäv, förstäv (stem);
>
Sun(n)tält, -segel (awning);
>
Sundet;
>
Surra (lash, av nederl. sjoeren);
>
Svaja (swing);
>
Svallvågskontroll;
>
Svanhals (goose-neck ventilator);
>
Sveabakelser;
>
Sveakasse;
>
Svettragg;
>
Svid, landgångs- (suit);
>
Svinrygg;
>
Svår;
>
Svälja ankaret;
>
Sympatía;
>
Tackel (tackle);
>
Taifun (kin/jap. "stor vind");
>
Tajta (tauten);
>
Talgkokare;
>
Talja (purchase);
>
Tallyman;
>
Talrör;
>
Tamp (rope’s end);
>
Tankfnatt;
>
Tatuering, sjömans- (tattoo, en polynesisk term);
>
Tenth wave;
>
Timglas (sand-glass,);
>
Timmerman (carpenter, "chips");
>
Tjingsa;
>
Tjingsargubbe;
>
Tjocka;
>
Tom Cox’s traverse;
>
Tombolo (ital.);
>
Tonnagerum, -lucka (tonnage hatch);
>
Trad (trade);
>
Trampfart;
>
Transare;
>
Trasselbingen;
>
Trava;
>
Trikare;
>
Trimma (trim);
>
Tross (hawser);
>
Tsunami (japanska "hamn-våg");
>
Tugbåt (tug);
>
Tvärs (abeam);
>
Tvärs (abreast);
>
Tåg, -virke (cordage);
>
Törn (spell);
>
Törn, stå på;
>
Törna (eller törna crazy);
>
Törna in (turn in);
>
Törna in för gott;
>
Törna till;
>
Ullstrumpor;
>
Under däck;
>
Utkik (lookout);
>
Vackert (handsomely);
>
Vaka (väl/illa);
>
Vakt om vakt;
>
Varpa (kedge);
>
Varsko;
>
-vart (-ward);
>
Vaska;
>
Waterfront;
>
Vederlag;
>
Veering;
>
Vegamössa;
>
Ventil (porthole, bull’s eye);
>
Vidsträckt fart;
>
Viken (The Gulf);
>
Vinda hem (heave up);
>
Vingasup;
>
Voyage;
>
Vrak (wreck);
>
Vågdal (trough /of the sea/);
>
Väl bekomme;
>
Vänsterstopp;
>
Värmen, på;
>
Åmning (draught-mark, ty. Ahmen, "mäta ett kärls volym");
>
Åsnefrukost (donkey’s breakfast);
>
Ägg och bacon;
>
Ända, tåg-;
>
Överhalning (lurch);
... /
Sjömanstermer
/
Dragga (sweep resp. drag);
Dragga (sweep resp. drag);
dels att med hjälp av dragg söka efter drunknad eller föremål under vattenytan, dels om ankaret när detta ej hålls på plats, liksom om det sålunda drivande fartyget.
VERKTYG
Skriv ut
Dela på Facebook
Skeppargrädde;
en skvätt starkt att hälla i kaffet.
> Fler sjötermer som du behöver veta!