Hamnservice
Motion
Media
Sjömansbiblioteket
Sjökultur
Om oss
Aktivitetskalender
Kontakt
Smått och gott
Sjömanstermer
Salta rullen
SJÖKULTUR
>
Agent (ship’s/port agent);
>
Akter (skepp) (stern);
>
Akter ut (aft);
>
Akter över (astern, abaft);
>
Akterförtöjd (stern-fast);
>
Akterkant (abaft);
>
Akterpik (after-peak);
>
Akterseglad, bli (to be left astern, to miss one’s ship eller - om det sker medvetet - to jump ship);
>
Akterspegel (stern);
>
Amerikansk backstörn;
>
Andren;
>
Angöra (make land);
>
Ankare (anchor, på sjömanslang mudhook eller killick, "stenankare");
>
Ankarspel (windlass);
>
Ankomst (arrival, lågty. ankumpst);
>
Anlöpa (call at, lågty. anlopen);
>
Ansätta (tighten);
>
Anvisning;
>
Arbeta (hårt i sjön) (to labour /in rough seas/);
>
Avans (advance);
>
Avdrift (leeway);
>
Avgång (departure);
>
Babord (port, portside);
>
Bacal(h)ãu;
>
Back (forecastle, "fo’c’sle"; lågty/ned. bak, av keltiskt ursprung);
>
Backing;
>
Backstörn;
>
Baj om baj (by and by);
>
Bananjagare;
>
Bank, bar (bank, av lågty. bank, resp. bar, av fra. barre, "sandrevel");
>
Barlast (ballast);
>
Barndomsminnen;
>
Baxa (lågty/nederl. baksen, "slå");
>
Bedarra (via no. bedara seg av lågty/nederl. bedaren, "lugna sig", på eng. abate);
>
Befaren (experienced);
>
Beknip, komma i (av lågty. beknijpen);
>
Belägga (belay);
>
Beskøjt (hard chuck/tack; förnorskning av eng. bisquit, av lat. bis coctum, "bakad två gånger");
>
Bestickföring (plotting the ship’s track);
>
Besättning (crew);
>
Besättningslista (crew list);
>
Béting (bitt);
>
Billybojsare (av Billy Boy);
>
Blackpanna (black pan);
>
Bleke (calm);
>
Blindskär (sunken rock);
>
Blindventil (dead light);
>
Block;
>
Blue Peter;
>
Boatswain-bird, bosun-bird;
>
Bog (bow, "the eyes of the ship");
>
Bom, last- (derrick);
>
Bommen, gå på;
>
Boms;
>
Bord (board);
>
Bordläggning (plating; el. planking beroende på om metall el. trä använts);
>
Bordvarts;
>
Bore;
>
Boreas;
>
Brassa (shift /the clock/, av fra. bras, "arm");
>
Brassa käk;
>
Brightening Sixties, segla in i ("uppklarnande sextiogradsbältet");
>
Briny, the;
>
Bris (breeze, via lågty. av fra. brise);
>
Brottsjö (breach, breaker, comber);
>
Brygga, kommando- (bridge);
>
Bryggstöttare;
>
Brädgång (bulwark);
>
Bränning (breaker, surf; av lågty/nederl. brandung);
>
Bukt (bight);
>
Bulbstäv (bulb stem);
>
Bulk;
>
Bunkra;
>
Burk;
>
By west, gå… (go west);
>
Byssa (galley, "caboose");
>
Bysstelegrafen (galley orders eller galley yarn);
>
Båsen;
>
Båtman;
>
Båtsman (boatswain);
>
Båtsmansstol (boatswain’s chair);
>
Bärga, bärgning (salve, salvage; ty. bergen av germanskt ord som egentligen betyder "gömma");
>
Bäring (bearing);
>
Cabotage;
>
Calabozo (spanska);
>
Calenture;
>
Capstan;
>
Castaway;
>
Cheeseost;
>
Chiefen;
>
Chopchop;
>
Complement;
>
Container ("box", "burk");
>
Crew;
>
Cross trade;
>
Crow’s nest;
>
Cumshaw;
>
Dagg (colt);
>
Dark pot,
>
Datumlinjen (date line);
>
Davy Jones’ locker, gå till;
>
Den blå, kasta in;
>
Deplacement (displacement);
>
Derelict;
>
Destination, destinerad (bound for);
>
Dikt (close);
>
Distans (distance);
>
Distansminut,
>
Ditch, the ("Diket");
>
Dock(s), commercial;
>
Doldrums,
>
Donkeyman;
>
Dragg (drag, creeper, grapnel);
>
Dragga (sweep resp. drag);
>
Dragsedel;
>
Dram ("hellre en dram i timmen än en timme i Drammen"),
>
Dreja bi (heave to. Av nederl. bijdraaien);
>
Drifta;
>
Driva, att (to caulk);
>
Dräktighet (burthen, burden tonnage);
>
Dubblera (round);
>
Dumpa;
>
Dungaree;
>
Dunnage;
>
Durk;
>
Durktrasa;
>
Duva,
>
Dykdalb (mooring-post, dolphin);
>
Dyning (swell, av lågty. düning);
>
Däck (deck, lågty. deck, "betäckning");
>
Dävert (davit);
>
Dödvikt (deadweight);
>
Ekipera;
>
Ekvatorialkalmerna (doldrums, dark pot);
>
Eldare (stoker);
>
Enkla upp;
>
Escutcheon;
>
ETA (estimated time of arrival);
>
ETD/ETS (estimated time of departure/sailing);
>
Fallrep (gangway);
>
Fallrepstrappa (gangway/accomodation ladder);
>
Famn (fathom);
>
Farled (fairway);
>
Fart (trade);
>
Fartyg (vessel, ship);
>
Femton famnar, ute på;
>
Femöres-Line;
>
Fender(t) (av eng. fend, "avvärja");
>
Fia;
>
Fiddler’s Green ("spelemans äng");
>
Fira, fira ned (ease);
>
Flagg i schau (nederl. in sjouw);
>
Flaggen, en flagg (flag);
>
Flagghälsning 1 (dipping eller striking the flag);
>
Flagghälsning 2 (saluting the quarterdeck);
>
Flaggning över topp, stor flaggning (to dress ship, rainbow dressed);
>
Flaggning, liten (dressed with masthead flags);
>
Flaggskepp, -skeppare, -chief;
>
Flaggspel (flag staff);
>
Flaskpost (bottle message, nära släkt med havsströmforskningens drift bottle);
>
Floridavatten;
>
Flunk (flunkey, möjligen av fra. flanquer, "stå vid sidan av /för att hjälpa till/");
>
Flänsa (shift);
>
Fribord (freeboard);
>
Fridagar;
>
Friskar i (getting up);
>
Frälsarkrans (lifebuoy);
>
Funnel;
>
Fyllebinge, Fylleslaf;
>
Fyllenät (gangway/safety net);
>
Fyra, att (stoke);
>
Fånga krabba;
>
Fönstertittare;
>
För gott (for good and all);
>
För ut, för över (ahead);
>
Förbygga (recondition);
>
Förfara (fleet; av ty. verfahren);
>
Förfånga (relieve);
>
Förhala (shift);
>
Förhandsmän;
>
Förhyda (sheathe);
>
Förkert (av ty. verkehrt), "felaktigt";
>
Förlisa (to be lost, to be shipwrecked, to founder; av lågty. Vorlisen, "gå förlorad");
>
För-och-akter;
>
Förpik (forepeak);
>
Försten;
>
Förtöja (moor);
>
Förända (fore rope);
>
Gatt (narrows; av lågty./nederl. gatt, "hål" el. "öppning");
>
Gejt (gate);
>
Gir (sheer; av nederl. gier);
>
Glas, slå (strike the bell);
>
Gnisten, "gnistan", "lokalt" inom salig Johnson Line "fistan" ("sparkie", "sparks");
>
Gnistsvett;
>
Greting (grating i betydelsen trall eller spjälgaller);
>
Grodatlanten, Grodhavet;
>
Grogg (grog);
>
Gruvan;
>
Grå Bolaget;
>
Gubben (Old Man);
>
Gulfen;
>
Gös (jack);
>
Hala (haul);
>
Halgatt, halkip (snatch, fairlead);
>
Hamn (port /of call/ om destinationsorten, hamnstaden, och harbour eller docks om själva hamnanläggningen);
>
Hamnarbetare (docker, am. longshoreman, stevedore. Det sistnämnda betecknar även stuvaren, som för att undvika missförstånd bör kallas chief stevedore);
>
Hamnroddare;
>
Helsingborgspackning;
>
Hem, ta (home);
>
Herring Pond, the ("Sillpölen");
>
Hissa (hoist, lågty. hissen);
>
Hiva (heave);
>
Hjälpkärra (auxiliary engine);
>
Howling Fifties ("de tjutande femtiograderna");
>
Hull down;
>
Hundvakt (mid-watch);
>
Hunky-dory;
>
Hyra;
>
Hytt (cabin);
>
Hyva;
>
Håll an! (avast!);
>
Hålla sjön (stand off the coast);
>
Häck (av nederl. hek);
>
Hälen, ligga på (av heel el. sole piece, akterns nedersta del);
>
Hängmatta, -koj (hammock);
>
Hästbredderna (horse latitudes; av spa. Golfo de las yeguas, "Hästbukten", havsområdet mellan Spanien och Kanarieöarna);
>
Högtörn, stå på;
>
Hökare;
>
Hökarhalvan;
>
Hönstrall;
>
I land (vara) (to be ashore);
>
Iland (gå) (to go ashore);
>
Inredning (accommodation);
>
Inspektörsmåla;
>
Intermodal;
>
Jack Nastyface (ungefär "Kalle Fuling");
>
Johnsonradar;
>
Jungmansglädje, -fröjd;
>
Jänkesplejs;
>
Jänkevaska, amerikansk backstörn;
>
Kabelgatt (boatswain’s locker);
>
Kabellängd (cable’s length);
>
Kalle (Jack);
>
Kanalen (the Channel, "the Ditch");
>
Kannhalning (drawing the bucket);
>
Kanon;
>
Kap;
>
Kapa (cut away; lågty. Kappen);
>
Kapell (cover; av ital. capello, "hatt", "lock");
>
Kaplake, kapplake (primage, "hat money");
>
Kapp (companion hatch/way);
>
Kapsejsa (capsize, av spanska cabeza, "huvud"?);
>
Kapten (captain; av lat. caput, "huvud");
>
Kaptens hatt;
>
Kareta (ital. carretta, "liten kärra");
>
Kastlina (heaving-line);
>
Katamaran;
>
Kattrejarebåt (bumboat; av portugisiska catrejo, en större odäckad segelbåt);
>
Kejs (case);
>
Kicka (grumble);
>
Kikare, tub- (telescope; binoculars avser moderna bryggkikare för båda ögonen);
>
Kilroy was here;
>
Klarering (clearance);
>
Klarsiktsruta (clear view screen);
>
Klys(gatt) (hawse-hole, lågty./nederl. klüse, "trång öppning");
>
Klyvarbomsnock;
>
Knarr, hamnknarr;
>
Knockoutdroppar;
>
Knop (knot);
>
Knyta sig;
>
Kobrygga (catwalk);
>
Kofferdam (cofferdam, kassun eller sänkkista. Samma ord som koffert, via lat. och eng. från grek. kophinos, "korg", och lågty. dam, "vall");
>
Koj (bunk, rack);
>
Kolvhalning (drawing the piston);
>
Kommiss-Atlanten;
>
Kommissen;
>
Kompass (av lat. compassus, dvs "omkrets");
>
Kort på, vara (to be short of);
>
Kortmanshyra;
>
Krabb sjö (choppy sea);
>
Kranbalksvis (on the bow);
>
Kronometer (chronometer);
>
Kruboys;
>
Krumhult (skulker’s locker);
>
Kränga (heel /over/; av nederl. krengen);
>
Kuling;
>
Kullajänke;
>
Kulsprutevälling med pansarplåt;
>
Kultje;
>
Kungarna;
>
Kurs (track, course);
>
Kuskbocken;
>
Kutta ut (av eng. cut);
>
Kutym (betydligt vanligare till sjöss än på landbacken);
>
Kvajla upp sig (coil up);
>
Kvarten;
>
Kvav;
>
Kypare (cooper; nederl. kuiper, av lat. ord för "tunna");
>
Kyrkan;
>
Kära land (hug);
>
Kölsvin (keelson);
>
Kölvatten (wake);
>
Laber vind (light wind; av lågty/nederl. labber, "slapp");
>
Lagan;
>
Lajmjosare (lime-juicer);
>
Land(s)man (eng.);
>
Landbacken;
>
Landkrabba;
>
Landkänning (land fall);
>
Langa (i uttryck som langa över, langa hit osv; av lågty/nederl. langen);
>
Lanternor, sido- (side eller running lights);
>
Lappskojs (lobscouse);
>
Last(age) (av lågty. last/asche/);
>
Lastrum (hold);
>
Lejdare (ladder);
>
Levang (deck-brush);
>
Linjen (The Line);
>
Liverpool, see you in...;
>
Liverpoolare;
>
Ljugarbänk;
>
Lloydbakelser;
>
Lloydekvatorn;
>
Lloydradar;
>
Lod (lead, "bly");
>
Loda, lodning (to sound);
>
Lodskott;
>
Logg (log);
>
Loggbok;
>
Loggning;
>
Losa (to lose);
>
Lots (pilot);
>
Lots-, stormlejdare (Jacob’s, pilot el. boarding ladder);
>
Lovart (windward, av nederl. te loeve waart, "åt vindsidan");
>
Lucka (hatch);
>
Långskepps (fore-and-aft /line/);
>
Låring (quarter);
>
Lä (lee);
>
Lägervall, ligga i;
>
Lägga till (berth);
>
Läktra;
>
Lämpa (trim);
>
Lämpa överbord (jettison);
>
Lämpare (trimmer);
>
Lämparglädje;
>
Länsa, läns (pump, dry off, av lågty/nederl. sjötermen lens, "tom");
>
Läst (av lågty. last);
>
Lättar, tjockan;
>
Lätten, på (light);
>
Löpande gods;
>
Mama San;
>
Mañanagubbe (spa. "i morgon");
>
Manhål (manhole);
>
Manillahampa (Manila hemp);
>
Mantåg (manrope);
>
Mareld (seafire);
>
Maroon;
>
Maru;
>
Marvatten, ligga i (to be waterlogged);
>
Maskin(rummet) (engine room);
>
Mata fiskarna;
>
Matros (eng. able bodied seaman, AB; av nederl. matroos och fra. matelot);
>
Mi no sávè;
>
Mickey Finn;
>
Midvaters, segla;
>
Milk;
>
Mojna (av lågty/nederl. mooi, "lugnt och vackert väder", eng. abate, lull);
>
Monkey business;
>
Monkey island;
>
Monkey, to bleed/suck the… ("att åderlåta/suga ut apan");
>
Monsun (av arab. mausin, "årstid");
>
Moring (mooring ring);
>
Mosquitofarten;
>
Mother Carey’s chickens (av Jungfru Marias tillnamn Mater Cara, "Vår Fru", i hennes roll som sjömännens skyddshelgon);
>
Mudhook;
>
Måkare;
>
Måsaspanare;
>
Märlspik (marline-spike);
>
Mäss (mess/room/, av lat. missus, "skickat /från köket/");
>
Mässuppassare (mess boy);
>
Mönja, bly- (red lead, via lågty. av lat. minium, "rött färgämne". Därav miniatyr, "rödmålad bokillustration", en term som saknar samband med "minus", "minimal" osv);
>
Mönstra av för gott;
>
Mönstra på/av (sign on/pay off);
>
Naja (lash, nederl. naaien, samma ord som ty. nähen, "sy");
>
Nakterhus (binnacle; av nederländska nachthuis, "natthus");
>
Namnbräda
>
Natta (moisten);
>
Nautisk mil, distansminut (nautical mile);
>
Nevermajndare;
>
Nock;
>
Nocka av (knock off);
>
Norsk packning;
>
Norsk ånga;
>
Näckros-Atlanten;
>
Näckrosmalaria;
>
Ombord i (on board, aboard);
>
Ombordanställd;
>
Ombordläggning (collision);
>
Orkan (hurricane; av karibindianska urakan, "oväder");
>
Oskar, Hytt-;
>
Ostindiska girar;
>
Pacifiken (Pacific Ocean);
>
Palla, stå pall;
>
Palma (haul hand over hand, av ital. palma, "handflata");
>
Panamaklyset (Panama mooring pipe);
>
Paragrafare;
>
Pasa terra (spa.);
>
Passad (troligen från ital. passata, "genomgång", via nederl. passaat och da. passat. På eng. heter det trade winds);
>
Pejla;
>
Pentry, penteri (pantry, "skeppsskafferi", av lat. panis, "bröd");
>
Pisstofflor;
>
Plattgattad;
>
Plattvakten (dog watch);
>
Plimsollmärke (freeboard mark);
>
Plåtkossan;
>
Pollare;
>
Poopdäck, poopen;
>
Position (position);
>
Post a ship, posted missing;
>
Postbojen;
>
Presenning (tarpaulin);
>
Propeller;
>
Proviant (ship’s provisions);
>
Pryl (pricker);
>
Punta (to punt);
>
Purodroska;
>
Purra (rouse);
>
Pyts;
>
RABT;
>
Rank (crank, gammalgermanskt ord med grundbetydelsen "upprättstående");
>
Ratt (steering wheel);
>
Red duster;
>
Redare, skepps- (shipowner, fra. armateur, samma ord som vårt armatur, "utrustning");
>
Redd (roads);
>
Redlös (disabled), driva redlöst (to be adrift);
>
Reling (rail);
>
Rida ut (stormen) (to weather out /the storm/);
>
Rigg (rig);
>
Roam the seas;
>
Roaring Forties ("de rytande fyrtiograderna");
>
Robba(-d, bli) (av eng. rob);
>
Roder, ror (helm, rudder, av lågty. rôder, "roddredskap");
>
Rorsman/rorgängare (helmsman);
>
Rotation;
>
Roustabout;
>
Rovèr;
>
Rulla (roll);
>
Rullgardinbåtar;
>
Rum sjö;
>
Rundgattad;
>
Rundhult (spars);
>
Rundvaska;
>
Runka räck;
>
Runna (to run);
>
Rymma (veer aft);
>
Sacka (drop astern; av nederl. zakken, ytterst samma ord som "sjunka");
>
Sailor’s blessing ("sjömans välsignelse");
>
Sailor’s burial fund ("sjömansbegravningsfonden");
>
Salut (gun salute);
>
Schackel (shackle, av gammaleng. sceacel, "boja" eller "tjuder");
>
Scrimshaw;
>
Segla (till sjöss);
>
Segla;
>
Seglarkompis;
>
Sejsa (seize);
>
Sejsing;
>
Sekundmeter;
>
Seven whistlers, "sju visslarna";
>
Sextant;
>
Shipper;
>
Shipshape and Bristol fashion;
>
Shipwrecked;
>
Shorttime;
>
Sikta, sikt(barhet) (sight, visibility);
>
Siren (av grek. sirenes, "insnärjare", syftande på förföriska havsnymfer som visar sig vara demoner med kvinnohuvud och fågelkropp);
>
Sjanghaja(d) (to shanghai someone, to be shanghaied);
>
Sjapp (shop);
>
Sju resor värre;
>
Sjútkejs (suitcase);
>
Sjåare, hamn- (lumper; av nederl. sjouw och frisiska sjôe, "knog", "tungt arbete", samma ord som i "ett fasligt sjå"; troligen även påverkat av ty. Schauer, "åskådare");
>
Sjöben;
>
Sjöberg;
>
Sjögång (high sea);
>
Sjöklart, sjöklargöring;
>
Sjöman, sjöfarare (seaman, seafarer, mariner osv);
>
Sjömaning, sjömansarbete (marlinspike seamanship);
>
Sjömanshantverk ("sailorizing", sailor’s fancy-work);
>
Sjömansmässig;
>
Sjömil;
>
Sjörum (sea room);
>
Sjörök (sea smoke);
>
Sjöskröna (sailors’ tales; av no. skrøne);
>
Ska’lejt (skylight);
>
Skaffning;
>
Skalka luckorna (batten down the hatches, av nederl. schalken);
>
Skamfila (chafe);
>
Skansadvokat (sea lawyer);
>
Skeppargrädde;
>
Skepparhistorier (yarns);
>
Skepparkrans (Newgate fringe el. frill, av fängelse i London);
>
Skeppsbord, inom;
>
Skeppsdagboken kallas även "loggbok" (ship’s log);
>
Skeppsf(o)urnerare (shipchandler);
>
Skeppshunden och skeppskatten;
>
Skeppskamrat (shipmate);
>
Skeppsklocka (ship’s bell);
>
Skifta (ut) (shift);
>
Skipper;
>
Skjuta upp (coil down);
>
Skott (bulkhead);
>
Skralna (scant);
>
Skriva namnet, skriva Sven Svensson;
>
Skrota (sig);
>
Skrov (hull);
>
Skränsa (to check);
>
Sky pilot ("himlalots");
>
Skydrag (sea sprout);
>
Slabbkista (slop chest);
>
Slacka (slack, slacken);
>
Sladden;
>
Slag (bilge);
>
Slagsida;
>
Sling;
>
Slingerställ, -skott (shifting boards);
>
Slingra (pitch and roll);
>
Slå en läns, länsa förpiken;
>
Slå runt (to paint the town red);
>
Smul (smooth);
>
Smäcker(t) (via da. smækker av lågty. smekker);
>
Smörland (Cape Flyaway);
>
Sné(d)seglare;
>
Solsegel;
>
Son of a gun, Hello you… (ung. "Hallå, din gamle skojare!") ;
>
Sotänglar (även black gang/squadron, "svarta roten", eller bilge rats, "slagråttor");
>
Spakryckar’n;
>
Spant (frame, av lågty/nederl. spant);
>
Spantad för traden;
>
Spidbåt;
>
Splejsa sig ("get spliced");
>
Splejsa, splitsa (splice);
>
Spring;
>
Spygatt (scupper);
>
Stagad (av stag, tåg el. wire som stöttar master etc, urspr. med betydelsen "något styvt, spänt");
>
Stampa (pitch);
>
Stand by;
>
Stavangerägg;
>
Stek (ofta bend om det är med en annan tågända och hitch om det är med annat föremål;
>
Stiltje (calm);
>
Stimbåt (steamer);
>
Stimma (steam);
>
Stopptörn;
>
Stormsoppa;
>
Stowaway;
>
Strongbox, strongroom;
>
Stropp;
>
Stuert (chief steward);
>
Stuvare (chief stevedore, av lågty. stuwen, "packa");
>
Styrbord (starboard);
>
Styrhytt (wheelhouse);
>
Styrmansskalle;
>
Stå i båten;
>
Stå’re’s (försvenskat uttal av eng. stores);
>
Ståndet;
>
Stämpla (support, sustain, tomming);
>
Stäv, förstäv (stem);
>
Sun(n)tält, -segel (awning);
>
Sundet;
>
Surra (lash, av nederl. sjoeren);
>
Svaja (swing);
>
Svallvågskontroll;
>
Svanhals (goose-neck ventilator);
>
Sveabakelser;
>
Sveakasse;
>
Svettragg;
>
Svid, landgångs- (suit);
>
Svinrygg;
>
Svår;
>
Svälja ankaret;
>
Sympatía;
>
Tackel (tackle);
>
Taifun (kin/jap. "stor vind");
>
Tajta (tauten);
>
Talgkokare;
>
Talja (purchase);
>
Tallyman;
>
Talrör;
>
Tamp (rope’s end);
>
Tankfnatt;
>
Tatuering, sjömans- (tattoo, en polynesisk term);
>
Tenth wave;
>
Timglas (sand-glass,);
>
Timmerman (carpenter, "chips");
>
Tjingsa;
>
Tjingsargubbe;
>
Tjocka;
>
Tom Cox’s traverse;
>
Tombolo (ital.);
>
Tonnagerum, -lucka (tonnage hatch);
>
Trad (trade);
>
Trampfart;
>
Transare;
>
Trasselbingen;
>
Trava;
>
Trikare;
>
Trimma (trim);
>
Tross (hawser);
>
Tsunami (japanska "hamn-våg");
>
Tugbåt (tug);
>
Tvärs (abeam);
>
Tvärs (abreast);
>
Tåg, -virke (cordage);
>
Törn (spell);
>
Törn, stå på;
>
Törna (eller törna crazy);
>
Törna in (turn in);
>
Törna in för gott;
>
Törna till;
>
Ullstrumpor;
>
Under däck;
>
Utkik (lookout);
>
Vackert (handsomely);
>
Vaka (väl/illa);
>
Vakt om vakt;
>
Varpa (kedge);
>
Varsko;
>
-vart (-ward);
>
Vaska;
>
Waterfront;
>
Vederlag;
>
Veering;
>
Vegamössa;
>
Ventil (porthole, bull’s eye);
>
Vidsträckt fart;
>
Viken (The Gulf);
>
Vinda hem (heave up);
>
Vingasup;
>
Voyage;
>
Vrak (wreck);
>
Vågdal (trough /of the sea/);
>
Väl bekomme;
>
Vänsterstopp;
>
Värmen, på;
>
Åmning (draught-mark, ty. Ahmen, "mäta ett kärls volym");
>
Åsnefrukost (donkey’s breakfast);
>
Ägg och bacon;
>
Ända, tåg-;
>
Överhalning (lurch);
... /
Sjömanstermer
/
Herring Pond, the ("Sillpölen");
Herring Pond, the ("Sillpölen");
Atlanten.
VERKTYG
Skriv ut
Dela på Facebook
Pacifiken (Pacific Ocean);
Stilla havet.
> Fler sjötermer som du behöver veta!