Stek (ofta bend om det är med en annan tågända och hitch om det är med annat föremål;

> Agent (ship’s/port agent);

> Akter (skepp) (stern);

> Akter ut (aft);

> Akter över (astern, abaft);

> Akterförtöjd (stern-fast);

> Akterkant (abaft);

> Akterpik (after-peak);

> Akterseglad, bli (to be left astern, to miss one’s ship eller - om det sker medvetet - to jump ship);

> Akterspegel (stern);

> Amerikansk backstörn;

> Andren;

> Angöra (make land);

> Ankare (anchor, på sjömanslang mudhook eller killick, "stenankare");

> Ankarspel (windlass);

> Ankomst (arrival, lågty. ankumpst);

> Anlöpa (call at, lågty. anlopen);

> Ansätta (tighten);

> Anvisning;

> Arbeta (hårt i sjön) (to labour /in rough seas/);

> Avans (advance);

> Avdrift (leeway);

> Avgång (departure);

> Babord (port, portside);

> Bacal(h)ãu;

> Back (forecastle, "fo’c’sle"; lågty/ned. bak, av keltiskt ursprung);

> Backing;

> Backstörn;

> Baj om baj (by and by);

> Bananjagare;

> Bank, bar (bank, av lågty. bank, resp. bar, av fra. barre, "sandrevel");

> Barlast (ballast);

> Barndomsminnen;

> Baxa (lågty/nederl. baksen, "slå");

> Bedarra (via no. bedara seg av lågty/nederl. bedaren, "lugna sig", på eng. abate);

> Befaren (experienced);

> Beknip, komma i (av lågty. beknijpen);

> Belägga (belay);

> Beskøjt (hard chuck/tack; förnorskning av eng. bisquit, av lat. bis coctum, "bakad två gånger");

> Bestickföring (plotting the ship’s track);

> Besättning (crew);

> Besättningslista (crew list);

> Béting (bitt);

> Billybojsare (av Billy Boy);

> Blackpanna (black pan);

> Bleke (calm);

> Blindskär (sunken rock);

> Blindventil (dead light);

> Block;

> Blue Peter;

> Boatswain-bird, bosun-bird;

> Bog (bow, "the eyes of the ship");

> Bom, last- (derrick);

> Bommen, gå på;

> Boms;

> Bord (board);

> Bordläggning (plating; el. planking beroende på om metall el. trä använts);

> Bordvarts;

> Bore;

> Boreas;

> Brassa (shift /the clock/, av fra. bras, "arm");

> Brassa käk;

> Brightening Sixties, segla in i ("uppklarnande sextiogradsbältet");

> Briny, the;

> Bris (breeze, via lågty. av fra. brise);

> Brottsjö (breach, breaker, comber);

> Brygga, kommando- (bridge);

> Bryggstöttare;

> Brädgång (bulwark);

> Bränning (breaker, surf; av lågty/nederl. brandung);

> Bukt (bight);

> Bulbstäv (bulb stem);

> Bulk;

> Bunkra;

> Burk;

> By west, gå… (go west);

> Byssa (galley, "caboose");

> Bysstelegrafen (galley orders eller galley yarn);

> Båsen;

> Båtman;

> Båtsman (boatswain);

> Båtsmansstol (boatswain’s chair);

> Bärga, bärgning (salve, salvage; ty. bergen av germanskt ord som egentligen betyder "gömma");

> Bäring (bearing);

> Cabotage;

> Calabozo (spanska);

> Calenture;

> Capstan;

> Castaway;

> Cheeseost;

> Chiefen;

> Chopchop;

> Complement;

> Container ("box", "burk");

> Crew;

> Cross trade;

> Crow’s nest;

> Cumshaw;

> Dagg (colt);

> Dark pot,

> Datumlinjen (date line);

> Davy Jones’ locker, gå till;

> Den blå, kasta in;

> Deplacement (displacement);

> Derelict;

> Destination, destinerad (bound for);

> Dikt (close);

> Distans (distance);

> Distansminut,

> Ditch, the ("Diket");

> Dock(s), commercial;

> Doldrums,

> Donkeyman;

> Dragg (drag, creeper, grapnel);

> Dragga (sweep resp. drag);

> Dragsedel;

> Dram ("hellre en dram i timmen än en timme i Drammen"),

> Dreja bi (heave to. Av nederl. bijdraaien);

> Drifta;

> Driva, att (to caulk);

> Dräktighet (burthen, burden tonnage);

> Dubblera (round);

> Dumpa;

> Dungaree;

> Dunnage;

> Durk;

> Durktrasa;

> Duva,

> Dykdalb (mooring-post, dolphin);

> Dyning (swell, av lågty. düning);

> Däck (deck, lågty. deck, "betäckning");

> Dävert (davit);

> Dödvikt (deadweight);

> Ekipera;

> Ekvatorialkalmerna (doldrums, dark pot);

> Eldare (stoker);

> Enkla upp;

> Escutcheon;

> ETA (estimated time of arrival);

> ETD/ETS (estimated time of departure/sailing);

> Fallrep (gangway);

> Fallrepstrappa (gangway/accomodation ladder);

> Famn (fathom);

> Farled (fairway);

> Fart (trade);

> Fartyg (vessel, ship);

> Femton famnar, ute på;

> Femöres-Line;

> Fender(t) (av eng. fend, "avvärja");

> Fia;

> Fiddler’s Green ("spelemans äng");

> Fira, fira ned (ease);

> Flagg i schau (nederl. in sjouw);

> Flaggen, en flagg (flag);

> Flagghälsning 1 (dipping eller striking the flag);

> Flagghälsning 2 (saluting the quarterdeck);

> Flaggning över topp, stor flaggning (to dress ship, rainbow dressed);

> Flaggning, liten (dressed with masthead flags);

> Flaggskepp, -skeppare, -chief;

> Flaggspel (flag staff);

> Flaskpost (bottle message, nära släkt med havsströmforskningens drift bottle);

> Floridavatten;

> Flunk (flunkey, möjligen av fra. flanquer, "stå vid sidan av /för att hjälpa till/");

> Flänsa (shift);

> Fribord (freeboard);

> Fridagar;

> Friskar i (getting up);

> Frälsarkrans (lifebuoy);

> Funnel;

> Fyllebinge, Fylleslaf;

> Fyllenät (gangway/safety net);

> Fyra, att (stoke);

> Fånga krabba;

> Fönstertittare;

> För gott (for good and all);

> För ut, för över (ahead);

> Förbygga (recondition);

> Förfara (fleet; av ty. verfahren);

> Förfånga (relieve);

> Förhala (shift);

> Förhandsmän;

> Förhyda (sheathe);

> Förkert (av ty. verkehrt), "felaktigt";

> Förlisa (to be lost, to be shipwrecked, to founder; av lågty. Vorlisen, "gå förlorad");

> För-och-akter;

> Förpik (forepeak);

> Försten;

> Förtöja (moor);

> Förända (fore rope);

> Gatt (narrows; av lågty./nederl. gatt, "hål" el. "öppning");

> Gejt (gate);

> Gir (sheer; av nederl. gier);

> Glas, slå (strike the bell);

> Gnisten, "gnistan", "lokalt" inom salig Johnson Line "fistan" ("sparkie", "sparks");

> Gnistsvett;

> Greting (grating i betydelsen trall eller spjälgaller);

> Grodatlanten, Grodhavet;

> Grogg (grog);

> Gruvan;

> Grå Bolaget;

> Gubben (Old Man);

> Gulfen;

> Gös (jack);

> Hala (haul);

> Halgatt, halkip (snatch, fairlead);

> Hamn (port /of call/ om destinationsorten, hamnstaden, och harbour eller docks om själva hamnanläggningen);

> Hamnarbetare (docker, am. longshoreman, stevedore. Det sistnämnda betecknar även stuvaren, som för att undvika missförstånd bör kallas chief stevedore);

> Hamnroddare;

> Helsingborgspackning;

> Hem, ta (home);

> Herring Pond, the ("Sillpölen");

> Hissa (hoist, lågty. hissen);

> Hiva (heave);

> Hjälpkärra (auxiliary engine);

> Howling Fifties ("de tjutande femtiograderna");

> Hull down;

> Hundvakt (mid-watch);

> Hunky-dory;

> Hyra;

> Hytt (cabin);

> Hyva;

> Håll an! (avast!);

> Hålla sjön (stand off the coast);

> Häck (av nederl. hek);

> Hälen, ligga på (av heel el. sole piece, akterns nedersta del);

> Hängmatta, -koj (hammock);

> Hästbredderna (horse latitudes; av spa. Golfo de las yeguas, "Hästbukten", havsområdet mellan Spanien och Kanarieöarna);

> Högtörn, stå på;

> Hökare;

> Hökarhalvan;

> Hönstrall;

> I land (vara) (to be ashore);

> Iland (gå) (to go ashore);

> Inredning (accommodation);

> Inspektörsmåla;

> Intermodal;

> Jack Nastyface (ungefär "Kalle Fuling");

> Johnsonradar;

> Jungmansglädje, -fröjd;

> Jänkesplejs;

> Jänkevaska, amerikansk backstörn;

> Kabelgatt (boatswain’s locker);

> Kabellängd (cable’s length);

> Kalle (Jack);

> Kanalen (the Channel, "the Ditch");

> Kannhalning (drawing the bucket);

> Kanon;

> Kap;

> Kapa (cut away; lågty. Kappen);

> Kapell (cover; av ital. capello, "hatt", "lock");

> Kaplake, kapplake (primage, "hat money");

> Kapp (companion hatch/way);

> Kapsejsa (capsize, av spanska cabeza, "huvud"?);

> Kapten (captain; av lat. caput, "huvud");

> Kaptens hatt;

> Kareta (ital. carretta, "liten kärra");

> Kastlina (heaving-line);

> Katamaran;

> Kattrejarebåt (bumboat; av portugisiska catrejo, en större odäckad segelbåt);

> Kejs (case);

> Kicka (grumble);

> Kikare, tub- (telescope; binoculars avser moderna bryggkikare för båda ögonen);

> Kilroy was here;

> Klarering (clearance);

> Klarsiktsruta (clear view screen);

> Klys(gatt) (hawse-hole, lågty./nederl. klüse, "trång öppning");

> Klyvarbomsnock;

> Knarr, hamnknarr;

> Knockoutdroppar;

> Knop (knot);

> Knyta sig;

> Kobrygga (catwalk);

> Kofferdam (cofferdam, kassun eller sänkkista. Samma ord som koffert, via lat. och eng. från grek. kophinos, "korg", och lågty. dam, "vall");

> Koj (bunk, rack);

> Kolvhalning (drawing the piston);

> Kommiss-Atlanten;

> Kommissen;

> Kompass (av lat. compassus, dvs "omkrets");

> Kort på, vara (to be short of);

> Kortmanshyra;

> Krabb sjö (choppy sea);

> Kranbalksvis (on the bow);

> Kronometer (chronometer);

> Kruboys;

> Krumhult (skulker’s locker);

> Kränga (heel /over/; av nederl. krengen);

> Kuling;

> Kullajänke;

> Kulsprutevälling med pansarplåt;

> Kultje;

> Kungarna;

> Kurs (track, course);

> Kuskbocken;

> Kutta ut (av eng. cut);

> Kutym (betydligt vanligare till sjöss än på landbacken);

> Kvajla upp sig (coil up);

> Kvarten;

> Kvav;

> Kypare (cooper; nederl. kuiper, av lat. ord för "tunna");

> Kyrkan;

> Kära land (hug);

> Kölsvin (keelson);

> Kölvatten (wake);

> Laber vind (light wind; av lågty/nederl. labber, "slapp");

> Lagan;

> Lajmjosare (lime-juicer);

> Land(s)man (eng.);

> Landbacken;

> Landkrabba;

> Landkänning (land fall);

> Langa (i uttryck som langa över, langa hit osv; av lågty/nederl. langen);

> Lanternor, sido- (side eller running lights);

> Lappskojs (lobscouse);

> Last(age) (av lågty. last/asche/);

> Lastrum (hold);

> Lejdare (ladder);

> Levang (deck-brush);

> Linjen (The Line);

> Liverpool, see you in...;

> Liverpoolare;

> Ljugarbänk;

> Lloydbakelser;

> Lloydekvatorn;

> Lloydradar;

> Lod (lead, "bly");

> Loda, lodning (to sound);

> Lodskott;

> Logg (log);

> Loggbok;

> Loggning;

> Losa (to lose);

> Lots (pilot);

> Lots-, stormlejdare (Jacob’s, pilot el. boarding ladder);

> Lovart (windward, av nederl. te loeve waart, "åt vindsidan");

> Lucka (hatch);

> Långskepps (fore-and-aft /line/);

> Låring (quarter);

> Lä (lee);

> Lägervall, ligga i;

> Lägga till (berth);

> Läktra;

> Lämpa (trim);

> Lämpa överbord (jettison);

> Lämpare (trimmer);

> Lämparglädje;

> Länsa, läns (pump, dry off, av lågty/nederl. sjötermen lens, "tom");

> Läst (av lågty. last);

> Lättar, tjockan;

> Lätten, på (light);

> Löpande gods;

> Mama San;

> Mañanagubbe (spa. "i morgon");

> Manhål (manhole);

> Manillahampa (Manila hemp);

> Mantåg (manrope);

> Mareld (seafire);

> Maroon;

> Maru;

> Marvatten, ligga i (to be waterlogged);

> Maskin(rummet) (engine room);

> Mata fiskarna;

> Matros (eng. able bodied seaman, AB; av nederl. matroos och fra. matelot);

> Mi no sávè;

> Mickey Finn;

> Midvaters, segla;

> Milk;

> Mojna (av lågty/nederl. mooi, "lugnt och vackert väder", eng. abate, lull);

> Monkey business;

> Monkey island;

> Monkey, to bleed/suck the… ("att åderlåta/suga ut apan");

> Monsun (av arab. mausin, "årstid");

> Moring (mooring ring);

> Mosquitofarten;

> Mother Carey’s chickens (av Jungfru Marias tillnamn Mater Cara, "Vår Fru", i hennes roll som sjömännens skyddshelgon);

> Mudhook;

> Måkare;

> Måsaspanare;

> Märlspik (marline-spike);

> Mäss (mess/room/, av lat. missus, "skickat /från köket/");

> Mässuppassare (mess boy);

> Mönja, bly- (red lead, via lågty. av lat. minium, "rött färgämne". Därav miniatyr, "rödmålad bokillustration", en term som saknar samband med "minus", "minimal" osv);

> Mönstra av för gott;

> Mönstra på/av (sign on/pay off);

> Naja (lash, nederl. naaien, samma ord som ty. nähen, "sy");

> Nakterhus (binnacle; av nederländska nachthuis, "natthus");

> Namnbräda

> Natta (moisten);

> Nautisk mil, distansminut (nautical mile);

> Nevermajndare;

> Nock;

> Nocka av (knock off);

> Norsk packning;

> Norsk ånga;

> Näckros-Atlanten;

> Näckrosmalaria;

> Ombord i (on board, aboard);

> Ombordanställd;

> Ombordläggning (collision);

> Orkan (hurricane; av karibindianska urakan, "oväder");

> Oskar, Hytt-;

> Ostindiska girar;

> Pacifiken (Pacific Ocean);

> Palla, stå pall;

> Palma (haul hand over hand, av ital. palma, "handflata");

> Panamaklyset (Panama mooring pipe);

> Paragrafare;

> Pasa terra (spa.);

> Passad (troligen från ital. passata, "genomgång", via nederl. passaat och da. passat. På eng. heter det trade winds);

> Pejla;

> Pentry, penteri (pantry, "skeppsskafferi", av lat. panis, "bröd");

> Pisstofflor;

> Plattgattad;

> Plattvakten (dog watch);

> Plimsollmärke (freeboard mark);

> Plåtkossan;

> Pollare;

> Poopdäck, poopen;

> Position (position);

> Post a ship, posted missing;

> Postbojen;

> Presenning (tarpaulin);

> Propeller;

> Proviant (ship’s provisions);

> Pryl (pricker);

> Punta (to punt);

> Purodroska;

> Purra (rouse);

> Pyts;

> RABT;

> Rank (crank, gammalgermanskt ord med grundbetydelsen "upprättstående");

> Ratt (steering wheel);

> Red duster;

> Redare, skepps- (shipowner, fra. armateur, samma ord som vårt armatur, "utrustning");

> Redd (roads);

> Redlös (disabled), driva redlöst (to be adrift);

> Reling (rail);

> Rida ut (stormen) (to weather out /the storm/);

> Rigg (rig);

> Roam the seas;

> Roaring Forties ("de rytande fyrtiograderna");

> Robba(-d, bli) (av eng. rob);

> Roder, ror (helm, rudder, av lågty. rôder, "roddredskap");

> Rorsman/rorgängare (helmsman);

> Rotation;

> Roustabout;

> Rovèr;

> Rulla (roll);

> Rullgardinbåtar;

> Rum sjö;

> Rundgattad;

> Rundhult (spars);

> Rundvaska;

> Runka räck;

> Runna (to run);

> Rymma (veer aft);

> Sacka (drop astern; av nederl. zakken, ytterst samma ord som "sjunka");

> Sailor’s blessing ("sjömans välsignelse");

> Sailor’s burial fund ("sjömansbegravningsfonden");

> Salut (gun salute);

> Schackel (shackle, av gammaleng. sceacel, "boja" eller "tjuder");

> Scrimshaw;

> Segla (till sjöss);

> Segla;

> Seglarkompis;

> Sejsa (seize);

> Sejsing;

> Sekundmeter;

> Seven whistlers, "sju visslarna";

> Sextant;

> Shipper;

> Shipshape and Bristol fashion;

> Shipwrecked;

> Shorttime;

> Sikta, sikt(barhet) (sight, visibility);

> Siren (av grek. sirenes, "insnärjare", syftande på förföriska havsnymfer som visar sig vara demoner med kvinnohuvud och fågelkropp);

> Sjanghaja(d) (to shanghai someone, to be shanghaied);

> Sjapp (shop);

> Sju resor värre;

> Sjútkejs (suitcase);

> Sjåare, hamn- (lumper; av nederl. sjouw och frisiska sjôe, "knog", "tungt arbete", samma ord som i "ett fasligt sjå"; troligen även påverkat av ty. Schauer, "åskådare");

> Sjöben;

> Sjöberg;

> Sjögång (high sea);

> Sjöklart, sjöklargöring;

> Sjöman, sjöfarare (seaman, seafarer, mariner osv);

> Sjömaning, sjömansarbete (marlinspike seamanship);

> Sjömanshantverk ("sailorizing", sailor’s fancy-work);

> Sjömansmässig;

> Sjömil;

> Sjörum (sea room);

> Sjörök (sea smoke);

> Sjöskröna (sailors’ tales; av no. skrøne);

> Ska’lejt (skylight);

> Skaffning;

> Skalka luckorna (batten down the hatches, av nederl. schalken);

> Skamfila (chafe);

> Skansadvokat (sea lawyer);

> Skeppargrädde;

> Skepparhistorier (yarns);

> Skepparkrans (Newgate fringe el. frill, av fängelse i London);

> Skeppsbord, inom;

> Skeppsdagboken kallas även "loggbok" (ship’s log);

> Skeppsf(o)urnerare (shipchandler);

> Skeppshunden och skeppskatten;

> Skeppskamrat (shipmate);

> Skeppsklocka (ship’s bell);

> Skifta (ut) (shift);

> Skipper;

> Skjuta upp (coil down);

> Skott (bulkhead);

> Skralna (scant);

> Skriva namnet, skriva Sven Svensson;

> Skrota (sig);

> Skrov (hull);

> Skränsa (to check);

> Sky pilot ("himlalots");

> Skydrag (sea sprout);

> Slabbkista (slop chest);

> Slacka (slack, slacken);

> Sladden;

> Slag (bilge);

> Slagsida;

> Sling;

> Slingerställ, -skott (shifting boards);

> Slingra (pitch and roll);

> Slå en läns, länsa förpiken;

> Slå runt (to paint the town red);

> Smul (smooth);

> Smäcker(t) (via da. smækker av lågty. smekker);

> Smörland (Cape Flyaway);

> Sné(d)seglare;

> Solsegel;

> Son of a gun, Hello you… (ung. "Hallå, din gamle skojare!") ;

> Sotänglar (även black gang/squadron, "svarta roten", eller bilge rats, "slagråttor");

> Spakryckar’n;

> Spant (frame, av lågty/nederl. spant);

> Spantad för traden;

> Spidbåt;

> Splejsa sig ("get spliced");

> Splejsa, splitsa (splice);

> Spring;

> Spygatt (scupper);

> Stagad (av stag, tåg el. wire som stöttar master etc, urspr. med betydelsen "något styvt, spänt");

> Stampa (pitch);

> Stand by;

> Stavangerägg;

> Stiltje (calm);

> Stimbåt (steamer);

> Stimma (steam);

> Stopptörn;

> Stormsoppa;

> Stowaway;

> Strongbox, strongroom;

> Stropp;

> Stuert (chief steward);

> Stuvare (chief stevedore, av lågty. stuwen, "packa");

> Styrbord (starboard);

> Styrhytt (wheelhouse);

> Styrmansskalle;

> Stå i båten;

> Stå’re’s (försvenskat uttal av eng. stores);

> Ståndet;

> Stämpla (support, sustain, tomming);

> Stäv, förstäv (stem);

> Sun(n)tält, -segel (awning);

> Sundet;

> Surra (lash, av nederl. sjoeren);

> Svaja (swing);

> Svallvågskontroll;

> Svanhals (goose-neck ventilator);

> Sveabakelser;

> Sveakasse;

> Svettragg;

> Svid, landgångs- (suit);

> Svinrygg;

> Svår;

> Svälja ankaret;

> Sympatía;

> Tackel (tackle);

> Taifun (kin/jap. "stor vind");

> Tajta (tauten);

> Talgkokare;

> Talja (purchase);

> Tallyman;

> Talrör;

> Tamp (rope’s end);

> Tankfnatt;

> Tatuering, sjömans- (tattoo, en polynesisk term);

> Tenth wave;

> Timglas (sand-glass,);

> Timmerman (carpenter, "chips");

> Tjingsa;

> Tjingsargubbe;

> Tjocka;

> Tom Cox’s traverse;

> Tombolo (ital.);

> Tonnagerum, -lucka (tonnage hatch);

> Trad (trade);

> Trampfart;

> Transare;

> Trasselbingen;

> Trava;

> Trikare;

> Trimma (trim);

> Tross (hawser);

> Tsunami (japanska "hamn-våg");

> Tugbåt (tug);

> Tvärs (abeam);

> Tvärs (abreast);

> Tåg, -virke (cordage);

> Törn (spell);

> Törn, stå på;

> Törna (eller törna crazy);

> Törna in (turn in);

> Törna in för gott;

> Törna till;

> Ullstrumpor;

> Under däck;

> Utkik (lookout);

> Vackert (handsomely);

> Vaka (väl/illa);

> Vakt om vakt;

> Varpa (kedge);

> Varsko;

> -vart (-ward);

> Vaska;

> Waterfront;

> Vederlag;

> Veering;

> Vegamössa;

> Ventil (porthole, bull’s eye);

> Vidsträckt fart;

> Viken (The Gulf);

> Vinda hem (heave up);

> Vingasup;

> Voyage;

> Vrak (wreck);

> Vågdal (trough /of the sea/);

> Väl bekomme;

> Vänsterstopp;

> Värmen, på;

> Åmning (draught-mark, ty. Ahmen, "mäta ett kärls volym");

> Åsnefrukost (donkey’s breakfast);

> Ägg och bacon;

> Ända, tåg-;

> Överhalning (lurch);

SJÖKULTUR

Stek (ofta bend om det är med en annan tågända och hitch om det är med annat föremål;

VERKTYG