A-D
Agent (ship’s/port agent); syftar mestadels på skeppsklareraren (the waterclerk), ofta identisk med skeppsmäklaren (the shipbroker), som dock har fler strängar än så på sin lyra.
Akter(skepp) (stern); bakre delen av ett fartyg, jfr häck.
Akterförtöjd (stern-fast); förskeppet förankrat eller förtöjt vid boj och endast aktern in mot kaj e.d.
Akterkant (abaft); exempelvis brukar fartygets ljugarbänk vara placerad i lä på akterkant om byssan.
Akterpik (after-peak); utrymme akter ut, ofta färskvattentank.
Akterseglad, bli (to be left astern, to miss one’s ship eller - om det sker medvetet - to jump ship); att missa fartyget vid avgång.
Akterspegel (stern); plan akter, jfr häck.
Akter ut (aft); belägenhet på akterdäck eller någonstans i kölvattnet.
Akter över (astern, abaft); riktning mot fartygets akter eller dess kölvatten.
Amerikansk backstörn; detsamma som "jänkevaska".
"Andren"; andre styrman el. maskinist.
Angöra (make land); från sjön närma sig kusten, vare sig syftet enbart är att få landkänning eller att anlöpa någon hamn där innanför.
Ankare (anchor, på sjömanslang mudhook eller killick, "stenankare"). Mångtusenårigt fartygsredskap som blivit allmänmaritim symbol, ibland med betydelsen "hopp"; flitigt förekommande i sjömanstatueringar, ofta på icke-sjömansmässigt vis intrasslat i sin ankarkätting/ankartross. När ankaret släppt bottnen är det lätt, man har lättat ankar.
Ankarspel (windlass); slags hiss- och draganordning på backen för fällning och hivning av ankaret. Jfr capstan.
Ankomst (arrival, lågty. ankumpst); se ETA.
Anlöpa (call at, lågty. anlopen); besöka en hamn för lastning, lossning eller annat ärende. Förutsätter att fartyget ankrar på redden, förtöjer vid boj eller vid pollare i land, dvs lägger till vid kaj. Ofta hopblandat med angöra.
Ansätta (tighten); se tajta.
Anvisning; enstaka penningförsändelse via rederiet. Jfr dragsedel.
Arbeta (hårt i sjön) (to labour /in rough seas/); om fartyget när det utsätts för påfrestningar genom att rulla och stampa i mycket grov sjö.
Avans (advance); förskott på hyran, ej att förväxla med ordets landkrabbianska betydelse, "profit".
Avdrift (leeway); fartygets tendens att driva något åt lä.
Avgång (departure); se ETD/ETS.
Babord (port, portside); kallades före 1884 på engelska larboard - av ladeboard, en lastport som brukade finnas på fartygets "vänstra" sida. För att undvika sammanblandning med det snarlika men diametralt motsatta starboard skiftades termen ut mot port eller portside, den sida man lade till med. Babord, det fornnordiska bagbord, syftar på att vikingastyrmannen vände bakdelen åt den sidan då han hanterade den åt styrbord belägna styråran. Enligt traditionen skall maskinfolkets hytter ligga på babordssidan. I fråga om vindförhållanden talar man ej om babord och styrbord utan om vridande åt vänster (veering) eller höger (backing).
Bacal(h)ãu; Portugisiska för kabeljo, dvs torsk eller långa. Maritim maträtt bestående av torrkonserverad sådan - m.a.o. klippfisk - samt vitlök, olja m.m.
Back (forecastle, "fo’c’sle"; lågty/ned. bak, av keltiskt ursprung); Det upphöjda däcket längst för ut. Därunder fanns skansen (även den kallad "fo’c’sle"), manskapets stinkande, fuktkalla kollektivbostad på "den gamla goda tiden". Back är samma ord som i ölback och har inget med baksida att göra.
Backing; (om vind) vridande moturs. Förebådar på norra halvklotet fint väder. Jfr Veering.
Backstörn; ursprungligen den inom manskapets backlag roterande sysslan att hämta maten från byssan till backen, under vilken skansen fanns (samt diska osv). Härav antagligen uttrycket "påbackning". Senare kom det ibland även att syfta på lördagsstädning i manskapsinredningen, dvs "göra skansrent".
"Baj om baj" (by and by); så småningom.
Bananjagare; kylfartyg, ofta formade till att klyva sjön med minimalt vattenmotstånd, därtill vackra att se på.
Bank, bar (bank, av lågty. bank, resp. bar, av fra. barre, "sandrevel"); grund bestående av sand (sandbank) el. lera. Bank kan även betyda flodstrand o.d. (embankment där det rör sig om en anlagd vall), liksom moln- (bank of clouds) eller dimbank (fogbank).
Barlast (ballast); förekomst av vatten, sten eller järnskrot etc i fartygets inre med huvudsyftet att öka stabiliteten.
"Barndomsminnen"; prinskorv, populär som sjöfrukost tillsammans med äggröra.
Baxa (lågty/nederl. baksen, "slå"); förflytta tungt föremål med hjälp av spett etc.
Bedarra (via no. bedara seg av lågty/nederl. bedaren, "lugna sig", på eng. abate); om avtagande vindstyrka. Jfr mojna.
Befaren (experienced); den som ej är nybörjare till sjöss.
Beknip, komma i (av lågty. beknijpen); komma i kläm.
Belägga (belay); fastgöra (t.ex. en tågända som lätt skall kunna lossgöras). Förekommer bl.a. i uttrycket "Stopp och belägg!" (belay there).
Beskøjt (hard chuck/tack; förnorskning av eng. bisquit, av lat. bis coctum, "bakad två gånger"); skeppsskorpa, skeppsbiskvi, dvs knalle. Knackas av dem som varit med länge ceremoniellt mot mässbordet för att bli av med småkryp. Jfr "Lloyd-" respektive "Svea-bakelser".
Bestickföring (plotting the ship’s track); att på sjökort lägga ut fartygets kurs, tillryggalagda distans och middags-position. Görs av vaktens styrman på "Kuskbocken".
Besättning (crew); ibland endast syftande på manskapet, ibland åsyftande hela den påmönstrade bemanningen, inbegripet befälet (med tillägget all told om befälhavaren medräknas). En tredje tolkning är manskapet och befälet utom befälhavaren. Tvetydigheten gäller i minst lika hög grad engelska crew. Emellertid finns uttrycket the ship’s complement, som undanröjer varje risk för missförstånd, complement betyder "fulltalig styrka". Samma innebörd har ship’s company, vilket dock kan misstolkas. (På bl.a. franska och ryska används uttrycket équipage i betydelsen fartygsbesättning, med eller utan dubbeltydighet. Ekipage är av samma fornnordiska rot som skepp, med den ursprungliga innebörden "urholkad trädstam". På svenska och engelska leder uttrycket tanken till häst och vagn med eller utan kusk.)
Besättningslista (crew list); förteckning över samtliga påmönstrade besättningsmedlemmar, från befälhavaren och nedåt.
Béting (bitt); se pollare.
"Billybojsare" (av Billy Boy); nutida sirener, bl.a. i Österns hamnmiljöer. Till synes galanta damer, som (för eventuellt insnärjda sjömän) visar sig vara transvestiter.
Blackpanna (black pan); när stimbåtstidens lämpare kom upp till kocken med kol på kvällen, kunde han få ’blackpanna’ med sig ner till sin och eldarnas måltid. Blackpanna gavs som erkänsla för att byssan fått utvalda kolstycken till spisen, kunde vara prinskorvar eller annat godis som inte gick åt till det mål som 1:e maskinisten och 1:e styrman avnjöt före 20-24-vakten.
Bleke (calm); stiltje, vindstilla, blankt hav.
Blindskär (sunken rock); stengrund som ligger så pass djupt, att vattnet först vid hög sjö bryter över det.
Blindventil (dead light); ett skyddande "lock" över hyttventilen, som Sjöberg annars kan krossa i våldsamt väder.
Block; enkla lyftanordningar ombord, bildar tillsammans med tågvirke taljor.
Blue Peter; signalflaggen P, förvarnar om stundande avgång .
Boatswain-bird, bosun-bird; den rödnäbbade tropikfågeln Phaeton aetherus, vars skri sägs påminna ljudet från en båtsmanspipa, och vars långa stjärtfjädrar anses likna märlspikar.
Bog (bow, "the eyes of the ship"); dels fartygets förskepp, dels riktning ut över fartygssidan för om tvärs, dvs kranbalksvis.
Bom, last- (derrick); ett slags lyftanordning. (Föga anar vi att den gamla hederliga lastbommen fått sitt engelska namn av bödeln Derrick i London. Han uppfann på 1600-talet svängbommen, som rationaliserade hängningarna men även fick vidare användning till sjöss. Jfr Tross.)
Bommen, gå på; tigga sig fram.
Boms; envetna tiggare, även om snyltbenägna kollegor.
Bord (board); "inom skeppsbord" etc. Den av bräder bestående övre kanten av skeppssidan.
Bordläggning (plating; el. planking beroende på om metall el. trä använts); skrovets beklädnad, på spanten.
Bordvarts; inombords riktning mot fartygssidan.
Bore; tidvattensvåg i trång flodmynning.
Boreas; de gamla grekernas nordanvind, son till stjärnhimlen Astraos och morgonrodnaden Eos. Hans bröder är östan Eiros, sunnan Notos och västan Zephyros. Mellan varven pustar han ut i en grotta på berget Haemus i dagens Bulgarien. Där har han ibland förväxlats med chefsblåsaren Aiolos, som – när han inte släpper väder – håller vindarna inlåsta i sitt gemak på en av de Lipariska öarna utanför Sicilien.
"Brassa" (shift /the clock/, av fra. bras, "arm"); vrida, numera oftast vrida klockorna ombord fram eller back när fartyget går ost- eller västvart in i nya tidszoner. Sker vanligen på hundvakten. (Förr brassade man rårna genom att hala brassarna, dvs tågen.) Man kan även brassa luftrörens svanhalsar.
"Brassa käk"; laga mat.
"Brightening Sixties, segla in i" ("uppklarnande sextiogradsbältet"); en av Utkik påhittad nyskapelse vid gratulation av nyblivna 60-åringar. Saknar helt den maritimt och meteorologiskt laddade innebörd som tillmäts Roaring Forties och Howling Fifties.
Briny, the; havet.
Bris (breeze, via lågty. av fra. brise); vindstyrka mellan stiltje och kultje.
Brottsjö (breach, breaker, comber); se bränning
Brygga, kommando- (bridge); ofta avses enbart styrhytten. Kallas ibland vanvördigt "kuskbocken".
"Bryggstöttare"; öknamn på nautiker, jfr "fönstertittare", "måsaspanare"
Brädgång (bulwark); tunnare del av fartygssidan över däck, försedd med länsportar. Skall skydda mot överbrytande sjö samt erbjuda armstöd för myriader sjömän, som på lediga stunder står där med blicken fixerad mot horisonten. Jfr reling.
Bränning (breaker, surf; av lågty/nederl. brandung); ett slags brottsjö, el. framrullande vågor som bryts mot kustformationer eller grund (grundbrott).
Bukt (bight); om de runda "öglor" som skapas när tross eller kätting skjuts upp på däck.
Bulbstäv (bulb stem); kulformad stäv i eller under vattenlinjen, för att minska vattenmotståndet. (Även skämtsamt om sjömans kulmage.)
Bulk; gods i "lös vikt", t.ex. malm eller spannmål.
Bunkra; skaffa ombord fartygets drivmedel. Även lite på skämt om att anskaffa ädla drycker. Jfr Koj.
"Burk"; se container.
Byssa (galley, "caboose"); kök ombord (av lågtyska kabüse, kabyss).
"Bysstelegrafen" (galley orders eller galley yarn); skämtsamt om ryktesspridning kring kommande hamnanlöp etc.
"By west, gå…" (go west); gå all världens väg, gå förlorad, törna in för gott. Bakom den lätt försvenskade engelskan döljer sig en sentida återanvändning av ett vikingabegrepp. När en vikingahövding dog till sjöss skulle han färdas till sällare jaktmarker i sitt eget skepp, som stacks i brand och sattes på västlig kurs, mot solnedgångens land (möjligen var Hy Breasail, Tir Nan Og eller någon annan av kelternas lycksalighetsöar den tänkta destinationen, jfr Fiddler’s Green).
"Båsen"; smeknamn på båtsman. Av eng. bosun. Många sjömansuttryck uttalas på sydvästengelsk dialekt, däribland bosun. Dvs boatswain, som egentligen är det gammalnordiska "båt-sven" i betydelsen "båtens tjänare". På brittiska skepp fanns förr tre små skeppsbåtar: the boat med en boatswain, the cox med en coxwain (uttalas "kåksn" – numera ofta titel på kapproddstyrman) samt the skiff med en skiffswain. Jfr "Fittan".
Båtman; förtöjningsgubbe, jfr Hamnroddare, förväxla ej med....
Båtsman (boatswain); den främste inom däcksmanskapet. Jfr "Båsen"
Båtsmansstol (boatswain’s chair); i hisståg fastgjord sittbräda för exempelvis målning och annat arbete på utsidan.
Bärga, bärgning (salve, salvage; ty. bergen av germanskt ord som egentligen betyder "gömma"); rädda något som annars skulle gå förlorat. (Dock även i uttrycket "bärga segel", to down sail.)
Bäring (bearing); kompassriktning till eller från känt föremål etc.
Cabotage; inrikes kustsjöfart.
Calabozo (spanska); fängelse.
Calenture; enligt en ordbok anno 1878 "en art hetsig feber bland sjöfarande under linien, som medför ursinnighet". Dvs något slags värmeslag eller "tropiskt delirium". Sägs kunna leda till oemotståndlig lust att hoppa i havet, som då uppfattas som ljuvligt böljande gröna fält. Kan utgöra orsak till många drunkningsfall, som – i så fall felaktigt – klassats som självmord.
Capstan; förtöjningswinsch/spel på poopen. Jfr ankarspel.
Castaway; skeppsbruten person. Jfr maroon och shipwrecked.
"Cheeseost"; ost (onödig dubblering, dumpas härmed till skeppsråttorna!)
"Chiefen"; maskinchefen.
Chopchop; mat (uttryck från fart på Östern).
Complement; se Besättning.
Container ("box", "burk"); godsbehållare som revolutionerat de intermodala varutransporterna. Det första renodlade containerfartyget ("box ship") lär ha varit brittiska Clipper. Efter konvertering sattes hon 1956 i trafik för Anglo-Continental Container Services, som utvecklat en aluminiumcontainer. Samma år köpte Malcolm McLean det amerikanska tankerrederiet Pan Atlantic. Den 26 april 1956 lämnade rederiets m/t Ideal X Newark, försedd med containers på plattformar för att slippa gå på lätten efter att oljelasten lossats. Detta var också embryot till containerjätten Sea-Land.
Crew; se Besättning.
Cross trade; "vild" fart, trampfart.
Crow’s nest; se Utkik.
Cumshaw; internationell sjömansterm för småmutor inom branschen. Kommer av kinesiska kam sia (eller japanska motsvarigheten kan sha), som skrivs med två tecken, vilka tillsammans betyder "tacksamhet", "uppskattning". Troligen blev uttrycket bevingat genom att de kinesiska hamnarnas tiggare ideligen brukade upprepa det. Sannolikt felaktig är teorin att cumshaw skulle vara en till Kinakusten anpassad förvrängning av eng. commission i betydelsen provision eller tantiem, dvs vinstandel. Se Kaplake.
Dagg (colt); kort tågända, förr använd som straffredskap ombord ("få dagg").
Dark pot, se Ekvatorialkalmerna
Datumlinjen (date line); löper längs 180:e breddgraden, med några lokala avvikelser. (T.ex. för de västligaste Aleuterna, som annars alltid skulle vara en dag före det övriga USA.) Vid sjöresa västvart förlorar alla ombord en dag, och i motsatta riktningen kanske någon ombord får två födelsedagar i följd. Vid resa ostvart får svenska besättningar övertidsersättning för allt arbete dagen efter passagen, och vid resa västvart hoppas dagen efter passagen över i arbetstidsjournalen. Månadslönen påverkas ej, oavsett riktning. På västgående amerikanska fartyg lär man fira att man, genom passagen, kommer in i Realm of the Golden Dragon, "den gyllene drakens boningar". Nykomlingarna får ett certifikat, som liknar ekvatorsdopcertifikaten.
Davy Jones’ locker, gå till; drunkna. Davy Jones är en demonisk figur som personifierar havets djup. Namnet påstås vara en förvrängning av duffy, ett voodookulten närstående spöke, samt Jona, som kastades i havet och hamnade i valfiskens buk. En försvenskad form är "Davids höns under isen". Davy Jones ingår i kung Neptuns stab i samband med dopceremonier då fartyg passerar ekvatorn.
"Den blå, kasta in"; säga upp sig (i hastigt mod). Syftar på den blåa avräkningsbok som alla svenska sjömän hade t.o.m. juni 1973.
Deplacement (displacement); vikten av den mängd vatten fartyget tränger undan, identisk med vikten av själva fartyget inklusive all last, utrustning osv. Mäts i engelska ton (long tons): 1.016 kg. Se dräktighet, dödvikt.
Derelict; övergivet skepp.
Destination, destinerad (bound for); sjöresans mål. Jfr voyage.
Dikt (close); nära, tätt intill. Dikt babord (hard aport) är en order att lägga rodret hårt åt babord.
Distans (distance); avståndet mellan två positioner, mätt i nautiska mil.
Distansminut, se nautisk mil.
Ditch, the ("Diket"); namn på Kanalen.
Dock(s), commercial; hamnbassäng, last(age)plats, ej att förväxla med dry dock, torrdocka på varv.
Doldrums, se Ekvatorialkalmerna
Donkeyman; utrotad sjömansart. Var på sin tid den ende från segelskeppen som naturligen platsade i stimbåtarnas maskinrum, där han dessutom blev den främste i manskapet. Titeln förbinds med donkeypannan, som möjligen fick sitt namn från den livs levande åsna som något tidigare stretade på kajen, kopplad till taljor i det lossande eller lastande fartygets rigg. Senare tog just en donkeypanna med winsch på däck över, god för fler hästkrafter än den levande åsnan.
Dragg (drag, creeper, grapnel); slags (driv)ankare, änterhake. (Även skämtsamt om en manlig kroppsdel.)
Dragga (sweep resp. drag); dels att med hjälp av dragg söka efter drunknad eller föremål under vattenytan, dels om ankaret när detta ej hålls på plats, liksom om det sålunda drivande fartyget.
Dragsedel; uppdrag el. fullmakt från sjöman att viss summa månatligen må dras från hyran och överföras till någon annan. Jfr anvisning.
Dram ("hellre en dram i timmen än en timme i Drammen"), se Driva.
Dreja bi (heave to. Av nederl. bijdraaien); att upphäva fartygets framfart och, med hjälp av maskin, försöka hålla det på samma plats (t.ex. för att ta ombord lots).
Drifta; maska, underlåta att törna till.
Driva, att (to caulk); detsamma som att kalfatra, dvs med drev – uppsnott och tjärat gammalt tågvirke (oakum) – täta nåten i trädäck. Eng. caulk(er) – "något man trycker ned" – är sjömansslang för "dram", "sup". Därav troligen svenska "kolka" i betydelsen bälga i sig.
Dräktighet (burthen, burden tonnage); ursprungligen det antal tuns - tunnor eller fat - vin som rymdes i ett lastrum. A tun var liktydigt med två pipor eller fyra oxhuvud - andra mått för våtvaror - eller runt tusen liter. Av tunnage blev tonnage. Bruttodräktigheten (gross), som mäts i bruttoregisterton (BRT), är den invändiga rymden av fartygets slutna rum utom dubbla bottentankar och ytterligare något undantag. Nettodräktigheten (net) kallas det avgiftspliktiga tonnaget och mäts i nettoregisterton. Det avser BRT minus rymden av bl.a. maskinrummet och ligger till grund för hamn- och farledsavgifter. Se deplacement, dödvikt.
Dubblera (round); runda t.ex. en udde.
Dumpa; kasta något överbord, detsamma som lämpa eller hyva. På amerikansk slang kallas det deep-six, som nog är en förvanskning av deep seas. Jfr även Amerikansk backstörn, "Jänkevaska".
Dungaree; dongeribyxor, sjömansbyxor förr om åren, föregångare till landkrabbornas jeans. Yrkessjömannens namn på det som i Grå Bolaget motsvaras av kypertställ.
Dunnage; stuvningsgods, underlagsbräder för last. Även skämtsamt om sjömans bagage eller personliga tillhörigheter.
Durk; "golv" ombord.
Durktrasa; skurtrasa hörande till levang och pyts.
Duva, se stampa.
Dykdalb (mooring-post, dolphin); förtöjningsanordning i vattnet, bestående av några grova pålar som drivits ned i sjöbottnen. Duc d’Albe, hertigen av Alba, brukar ges äran av uppfinningen, som först kom till användning i Schelde under Spaniens årslånga belägring av Antwerpen 1584-85. Efter stadens kapitulation blockerade i stället de protestantiska holländarna Schelde i 200 år, varvid Rotterdam och Amsterdam fick chansen att tillvälla sig Antwerpens fallna mantel inom den sjöburna handeln (koopvardij, "köpfärd", försvenskat kofferdi).
Dyning (swell, av lågty. düning); lång och avrundad vågrörelse som vittnar om storm i samma område som just bedarrat eller förebådar annalkande storm ifrån samma håll ("dogs running before their master"). Den kan även bero på undervattensbävning, jfr tsunami.
Däck (deck, lågty. deck, "betäckning"); dels med innebörden "ute i det fria" (ute på däck) och dels "våningsplan" ombord, på ovansidan motsvarande "golvet" - se durk - och nedtill "(inner)taket".
Dävert (davit); ett slags lyftanordning för livbåt. Lär ha konstruerats av en walesare som hette David, i Wales uttalat Davit.
Dödvikt (deadweight); vikten av den last fartyget kan ta, samt vikten av bunkers, färskvatten och förråd. Mäts vanligen i engelska long tons. Se deplacement, dräktighet.
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.