Ekipera; egentligen "utrusta ett fartyg". Därav franska l’équipage, dvs besättningen. (En i gänget var f.ö. "chauffören", le chauffeur, vars ursprungliga betydelse är eldare vid ångmaskin.) Ekipera är av fornnordiskt ursprung och har samma rot som skepp, med den ursprungliga innebörden "urholkad trädstam". Jfr Rigg.
Ekvatorialkalmerna (doldrums, dark pot); vindstilla bälten mellan passadvindarna. Uppfattas nog nu som utsökt väder men orsakade förr depressioner bland dem som blev liggande i månader, utan minsta pust i seglen. Meteorologerna säger Intertropical Convergence Zone (ITZC).
Eldare (stoker); utdöd sjömansart som baklänges fyrade sig över oceanerna.
"Engelska tidningar" (kodterm inom isbrytarflottan); present med kluckande innehåll, överlangad som tack för en lyckad assistans genom isen.
Enkla upp; ta hem förtöjningarna, förutom spring och förända.
Escutcheon; (bl.a.) namnbräda på fartyg, särskilt sådan på skutas akterspegel. Namnbrädor med högt belägen och väl synlig placering midskepps på större lastfartyg kallas snarare name boards.
ETA (estimated time of arrival); beräknad ankomsttid. Arrive lär i grunden vara ett rent sjöuttryck; av lat. arripare, "komma till lands".
ETD/ETS (estimated time of departure/sailing); beräknad avgångstid.
Fallrep (gangway); eg. det tåg som hänger till skydd längs sidorna vid äntring av...
Fallrepstrappa (gangway/accomodation ladder); landgång. (Landgångsbrädan för bruk på samma nivå, t.ex. i torrdocka, kallas på engelska brow.)
Famn (fathom); maritimt längdmått, sex feet eller 1,829 meter. Har flitigt använts för bl.a. havsdjup men ersätts alltmer av det metriska systemet. Jfr Femton famnar.
Farled (fairway); navigerbart farvatten.
Fart (trade); färdväg, led, rutt, trad.
Fartyg (vessel, ship); organisk varelse med själ. Joseph Conrad: "Ett fartyg är ingen slav. Man måste göra det lätt för henne på sjön, och man får aldrig glömma att man är skyldig henne allt i fråga om omtanke, skickligt handhavande och kärlek." Kärt barn med många namn: Skuta, skorv, holk, kareta osv. Befarna sjömän talar ofta om sina "båtar" men aldrig om "skepp" utom i sammansättningar som skeppshund.
Femton famnar, ute på; vara helt "ute på djupt vatten", "ute och segla" (eller, på landbacken, "cykla"), dvs ha totalt fel. (Syftar nog på en schackel, motsvarande 15 famnar på ankarkättingen. En ankarkätting består av åtta schacklar, dvs 100 fathoms.)
"Femöres-Line"; Gorthon Line (rederiets tidigare logotyp erinrade om gamla femöringar)
Fender(t) (av eng. fend, "avvärja"); förr ofta med tågvirke omspunnen dyna, som hängs ut för att skydda fartygssidan mot stötar. BA-fender är en stor special-fender i Buenos Aires’ dockor.
Fia; förr namn på kvinnlig mässuppassare. Jfr Kalle.
Fiddler’s Green ("spelemans äng"); sjömännens avtalsenliga yrkesparadis när de råkat törna in för gott. Där finns ett överflöd av livets goda; galanta damer att ta en svängom med bland prunkande träd som bågnar av färdigbuteljerade frukter, vilka som omväxling serveras av jordelivets befälhavare.
Fira, fira ned (ease); på kontrollerat sätt släppa efter på tågvirke eller kätting, etc. Sålunda en vertikal rörelse. Jfr slacka.
"Fittan", "Lill-" (pram); smeknamn på fartygets jolle eller arbetsbåt (utöver livbåtarna). Möjligen syftande på fit, "låglänt område vid havet" (exempelvis Fedevången vid Falsterbo). Kanske snarare ett tyskt ord, som betyder (sabel)balja, (kniv)slida eller (svärd)skida? (Flytetyg kallas ibland respektlöst "balja".)
Flaggen, en flagg (flag); en "flagga" till sjöss. Man visar flagg i handelsfartyg men hissar densamma i örlogs-dito. Den svenska flaggen bar förr öknamnet "ärtflaggen" (pea soup colours) p.g.a. dess gula färg och den stående dieten "kulsprutevälling". Flaggen som nationalitetsbeteckning började användas i kommissen och kallades förr "kampanj-flagg", av kampanj i den egentliga betydelsen "fälttåg". Kampanjflaggstocken motsvarade dagens flaggspel.
Flagghälsning 1 (dipping eller striking the flag); artighet mot t.ex. örlogsfartyg genom att hissa och hala nationsflaggen. Denna nedfiras till hälften och hissas åter efter ungefär en halv minut. Den ursprungliga seden var att handelsskepp skulle förbereda bärgning av segel i avvaktan på att örlogsmannen antingen kom över för inspektion eller signalerade att man kunde avsegla. Flagghälsningen kan ses som en tidsbesparande rationalisering.
Flagghälsning 2 (saluting the quarterdeck); sed i kommissen att med en honnör i riktning akteröver "hälsa på flaggen" när man går iland eller ombord, vare sig flaggen sitter där eller ej. Egentligen har seden inget med flaggen att göra. Det började redan i forntiden, då Medelhavets sjömän hälsade på lyckobringande gudabeläten längst akterut, symboliserande havets gudar. De kallades pupi, vilket också givit namn åt poopdäck. Så småningom ersattes de av ett kristet krucifix eller helgonaltare på halvdäck. Få i kommissen torde känna till vad de egentligen hälsar på.
Flagg i schau (nederl. in sjouw); provisorisk nödsignal dagtid, utförs genom att flaggen visas ihopknuten, så att den ej kan blåsa ut.
Flaggning över topp, stor flaggning (to dress ship, rainbow dressed); det som felaktigt brukar kallas "flaggspel". Flaggning från gösen via masterna till flaggspelet enligt ordning som rekommenderas i International Code of Signals.
Flaggning, liten (dressed with masthead flags); nationsflaggor i masttopparna utöver gösen i fören (på civila fartyg ofta rederiflaggen) och flagglandets flagg i aktern.
Flaggskepp, -skeppare, -chief; flaggskepp syftar ursprungligen på amiralens fartyg. Har i handelsflottan kommit att syfta på rederiets nyaste eller största fartyg. Flaggskeppare och flaggchief är den till tjänsteåren äldste skepparen respektive maskinchefen inom ett rederi.
Flaggspel (flag staff); flaggstång akter ut för den (handels)flagg som visar fartygets nationalitet. Förväxlas ofta med Flagga över topp.
Flaskpost (bottle message, nära släkt med havsströmforskningens drift bottle); försändelse med havet som tidsbromsande brevbärare i en alltför jäktad tid. Ju längre tid och färdväg den tar, desto gladare blir mottagaren. M.a.o. en korkad postgång!
Floridavatten; förr vanligt rakvatten i slabbkistan. (Innehållet - understundom kallat "mamsellpiss" - dracks dessvärre, om än av en liten, gravt alkoholiserad minoritet bland sjömännen.)
"Flunk" (flunkey, möjligen av fra. flanquer, "stå vid sidan av /för att hjälpa till/"); förr lite nedlåtande beteckning på salongsuppassaren. Numera enligt uppgift mera rumsren och generell beteckning på manlig intendenturpersonal i passagerarfärjor (med undantag för kockarna).
Flänsa (shift); flytta last ombord, ibland med mellanlandning på kajen
Fribord (freeboard); den del av skrovet som är över vattenytan.
"Fridagar"; fläckar på målad yta till följd av slarvigt målningsarbete.
Friskar i (getting up); gör vinden då den tilltar i styrka.
Frälsarkrans (lifebuoy); livboj (ibland hopblandad med skepparkrans).
Funnel; fartygsskorsten, kallas även smokestack.
"Fyllebinge", "Fylleslaf"; enkel soffa eller brits längs ventilskottet i vinkel mot kojen i traditionell hytt ombord, bekväm att kvajla upp sig på.
"Fyllenät" (gangway/safety net); skyddsnät mellan fallrep, skrov och kajkant.
Fyra, att (stoke); mata stimbåtens ångpanna med kol.
"Fånga krabba"; falskt årtag under livbåtsmanöver etc.
"Fönstertittare"; maskinrumsterm, syftande på dem som arbetar på "kuskbocken", jfr "bryggstöttare", "måsaspanare".
Förbygga (recondition); renovera eller bygga om ett fartyg.
Förfara (fleet; av ty. verfahren); flytta på något för att det skall kunna användas, t.ex. förfara en talja.
Förfånga (relieve); avlösa (på vakt).
För gott (for good and all); något definitivt, avslutat.
Förhala (shift); förflytta fartyget från en kaj-/ankarplats till en annan. Förr betydde uttrycket mestadels att med fastgjorda trossar förflytta fartyget ett stycke längs samma kaj. Lite skämtsamt kan det även betyda att flytta en sak ombord eller att "förhala" till nästa sjapp i land.
Förhandsmän; de främsta i manskapet, exempelvis båsen.
Förhyda (sheathe); förse ett fartygsskrov med skyddsbeklädnad.
Förkert (av ty. verkehrt, "felaktigt"; göra något felaktigt, t.ex. hålla orätt kurs.
Förlisa (to be lost, to be shipwrecked, to founder; av lågty. Vorlisen, "gå förlorad"); gå under, gå i kvav.
För-och-akter; varskos från bryggan när backen och poopen skall bemannas inför förtöjning eller avgång.
Förpik (forepeak); (förråds-) utrymme under backen. Jfr "slå läns".
"Försten"; överstyrman eller förstemaskinisten.
Förtöja (moor); lägga fast fartyget vid pollare o.d. "Fyra femtedelar av jorden är vatten – resten är till för att förtöja vid." Jfr lägga till.
För ut, för över (ahead); belägenhet respektive riktning mot förskeppet eller någon punkt i färdriktningen.
Förända (fore rope); förlig förtöjningstross/vajer.
"Galli-galli-men"; outhärdligt påfrestande krimskramsförsäljare under passage genom Suezkanalen. Har troligen givit upphov till åtskilliga generaliserande fördomar mot nordafrikaner.
Gatt (narrows; av lågty./nederl. gatt, "hål" el. "öppning"); trångt farvatten - som i Kattegatt - samt hål som i halgatt, egentl. samma sak.
Gejt (gate); bevakad hamnport.
Gir (sheer; av nederl. gier); frivillig eller ofrivillig avvikelse från kursen. Jfr Ostindiska girar samt "skriva namnet".
Glas, slå (strike the bell); slag på skeppsklockan (efter halvtimmes-timglas), ökande med varje halvtimme under fyratimmarsvakten. Åtta glas markerar således vaktskifte. (Förr var sixteen bells kutym ombord vid årsskiften; utöver åtta glas för vaktens slut kl 2400 slog yngste man ombord åtta extra glas för det nya året kl 0000.) Vid andra plattvakten 1800-2000 började man om från början i stället för att fortsätta med fyra glas osv; dock hoppade man från näst sista halvtimmens tre glas till åtta glas, markerande att hela plattvakten var tillända. Orsaken var ett myteriförsök på ett brittiskt fartyg 1797, med sju glas på andra plattvakten som signal. Detta förhindrades och Amiralitetet beslöt att sju glas aldrig mer skulle förekomma på den vakten.
"Gnisten", "gnistan", "lokalt" inom salig Johnson Line "fistan" ("sparkie", "sparks"); akut utrotningshotade sjömansarten radiotelegrafist.
"Gnistsvett"; har av allsköns snéseglare påståtts vara världens mest sällsynta och därmed mest exklusiva vätska, understundom i konkurrens med hökar-dito. Andra versioner: "Även trikarsvett hör till detta exklusiva fluidum, som lär saluföras som parfym. Prismässigt bör det vara dyra droppar." "På Smithsonian Museum i USA skall det finnas en liten flaska förvarad inom pansarglas. Den innehåller en droppe maskinistsvett som tillkommit genom arbete, inte värme."
Greting (grating i betydelsen trall eller spjälgaller); gallerplattform i maskinrummet.
Grodatlanten, Grodhavet; djupvattenseglarnamn på Vänern, understundom även på Mälaren. Jfr "Kommiss-Atlanten".
Grogg (grog); ursprungligen dagsransonen 24 cl rom per brittisk flottist, utspädd med fyra gånger så mycket vatten. Uppkallad efter amiral Edward "Old Grog" Vernon, vars öknamn syftade på hans slängkappa i det grova halvsidentyget grogram.
"Gruvan"; term för maskinrummet (eller "maskin" som det kort och gott heter) bland dem som inte arbetar där.
Grå Bolaget; Örlogsflottan, Jfr kommissen.
"Gubben" (Old Man); befälhavaren.
Gulfen; syftar oftast på Mexikanska Gulfen men kan även avse Viken.
Gös (jack); flagg i fören, på handelsfartyg rederiflaggen eller en flagg med hemortens stadsvapen.
Hala (haul); ta hem på tåg, etc. (flaggen halas ju ned på kvällen, därav missförståndet bland många att ordet skulle betyda "sänka till lägre nivå". )
Halgatt, halkip (snatch, fairlead); anordningar i el. vid relingen som förtöjningsgods skall löpa igenom, t.ex. klys, med el. utan löprullar.
Hamn (port /of call/ om destinationsorten, hamnstaden, och harbour eller docks om själva hamnanläggningen); gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen "behållare". Engelskans haven har kommit att betyda "tillflyktsort", "fristad", etc. (Hamn i uttrycket "en djävul i människohamn" är ett helt annat ord som betyder "skepnad".)
Hamnarbetare (docker, am. longshoreman, stevedore. Det sistnämnda betecknar även stuvaren, som för att undvika missförstånd bör kallas chief stevedore); förr tillfälligt påhugg el. permanent födkrok för djupvattensjömän som råkat svälja ankaret. Jfr sjåare.
Hamnroddare; stockholmsk båtman
"Helsingborgspackning"; burk hängd under läckande rör. Kallas även "norsk packning".
Hem, ta (home); ofta detsamma som hala. Ett ankare är "hemma" när det sitter i klyset.
"Herring Pond, the" ("Sillpölen"); Atlanten.
Hissa (hoist, lågty. hissen); urspr. ren sjöterm med innebörden lyfta, förflytta uppåt.
Hiva (heave); dra in (vajer), hala ombord (tross) etc. (Därav ett hiv, lyft av ett sling.) Jfr hyva.
Hjälpkärra (auxiliary engine); hjälpmaskin. Jfr knarr.
"Horkasse" (av spa. casa de puta); hamnbordell.
Howling Fifties ("de tjutande femtiograderna"); sjömansnamn på den sjövilda västvinddriften i farvattnen 50-60° sydlig bredd. Även användbart vid 50-årsgratulationer. Jfr Roaring Forties (och "Brightening Sixties").
Hull down; fartyg i sikte i fjärran, med skrovet under horisonten.
Hundvakt (mid-watch); vaktskiftet 0000-0400. (Ej att förväxla med plattvakterna 1600-1800 och 1800-2000, på engelska dog watches.)
Hunky-dory; "toppenbra". Ursprungligen ett amerikanskt sjömansuttryck från Yokohama, som öppnades för utlänningar 1859. I den därmed snabbt växande fiskebyn lär gatan Honchô-dori, "Huvudgatan", genast ha dragit till sig en viss affärsverksamhet, som sjömännen uppskattade så mycket att gatunamnet slank in som nytt ord i amerikansk engelska. Även i dag är Honchô-dori hamnens stora affärsgata – men nu med banker etc.
Hyra; den pekuniära lönen för sjömannens mödor. Därav ta hyra i betydelsen mönstra på ett fartyg.
Hytt (cabin); sjömannens bostad ombord. (Norska lugar, danska kahyt.)
Hyva; hiva, men även kasta, slänga, dumpa något överbord.
Håll an! (avast!); stopp, vänta, gör ett uppehåll!
Hålla sjön (stand off the coast); rida ut en svår storm i rum sjö hellre än att ta risker i trånga skärgårdspassager etc.
Häck (av nederl. hek) är alls icke vulgärt, vilket dock landkrabbor kan få för sig. Enligt rättesnöret Svenska Akademiens Ordbok betyder det: "den flata, stundom något utåtbuktade (konvexa) del av aktern som befinner sig över valvet l. den uppspringande bordläggningen o. som bildar trubbvinkliga hörn mot skeppssidorna, ’flat’ akterspegel". I dag vanligast i kombinationen häcktrålare, samt med syftning på det mänskliga akterkastellet.
Hälen, ligga på (av heel el. sole piece, akterns nedersta del); om fartyg som ligger djupt med häcken.
Hängmatta, -koj (hammock); "svävande bäddar" som redan Columbus lär ha fascinerats av. Engelskan behöll det indianska hamaca i det lätt förvanskade hammock, som hos oss är gungsoffan i sommarbersån. Nederländska sjömän uppfattade det indianska ordet som hangmak, snart förvanskat av dem själva till hangmat, och av deras svenska kollegor till hängmatta, senare i sjöspråkanpassade formen hängkoj.
Hästbredderna (horse latitudes; av spa. Golfo de las yeguas, "Hästbukten", havsområdet mellan Spanien och Kanarieöarna); bälte med bleke mellan nordostpassaden och de nordliga västvindarna. Namnet syftar även på den avans sjömännen hade fått vid utmönstringen. Det tog sin tid att komma igenom området, och innan så skett hade de jobbat ihop den summan och börjat tjäna egna pengar. När de arbetat färdigt for the dead horse, som skuldperioden kallades, var det sed att hänga en uppstoppad hästmodell i rånocken och sedan dumpa den i sjön. To flog... (dvs prygla) ...the dead horse var å andra sidan att försöka få besättningen att utföra mer arbete än det absolut nödvändigaste under skuldperioden. (Arbetsuppgifter som gradvis ökades bortom gränsen för det rimliga, således att tvinga besättningen att utföra helt onödiga sysslor, kallades att månöka.)
Högtörn, stå på; vara närmast i tur för något (urspr. vara främst i kösystemet på sjömanshuset/sjömansförmedlingen, i tur att få sig tilldelad en hyra).
"Hökare"; öknamn på stuert, med betydelsen "lant-/matvaruhandlare".
"Hökarhalvan"; utrotade sjömansarten stuertsbiträde.
Hönstrall; planka med tvärpinnar, använd som landgång.
I land (vara) (to be ashore); markerar belägenhet, medan...
Iland (gå) (to go ashore) snarare markerar rörelse i riktning mot landbacken.
Inredning (accommodation); "inomhus" i ett fartyg, dvs besättningens hytter och gemensamma utrymmen samt därtill gångar och lejdare etc.
"Inspektörsmåla"; påstådd ögontjänarmålning i salig Johnson Line. Fenomenet kan även kallas "paradmålning".
Intermodal; syftar på samordning av t.ex. containertransporter mellan olika transportslag.
"Jack Nastyface" (ungefär "Kalle Fuling"); öknamn på besättningsmedlem som är illa omtyckt ombord.
"Johnsonradar"; se Klarsiktsruta.
Jungmansglädje, -fröjd; sviskon- eller blandad fruktsoppa. Detsamma som lämparglädje. Lär även ha kunnat betyda jellopudding ("nervous pudding")
"Jänkevaska", amerikansk backstörn; dumpa servisen på utsidan.
"Jänkesplejs"; vajerlås.
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.