Kabelgatt (boatswain’s locker); förvaringsrum för tågvirke.
Kabellängd (cable’s length); en tiondels nautisk mil, dvs 185,2 meter.
"Kalle" (Jack); namn som manlig mässuppassare obligatoriskt omdöp(te)s till.
Kanalen (the Channel, "the Ditch"); avser alltid Engelska kanalen.
Kannhalning (drawing the bucket); exempel på kollektiv kraftsamling i maskin. Detsamma som kolvhalning.
Kap; avser oftast Godahoppsudden.
Kapa (cut away; lågty. Kappen); skära el. hugga av något.
Kapell (cover; av ital. capello, "hatt", "lock"); skydd av segelduk e.d. över ankarspel m.m.
Kapp (companion hatch/way); skyddande mindre överbyggnad över lejdare som leder ned under däck, t ex maskinkapp.
Kaplake, kapplake (primage, "hat money"); ett slags tantiem - vinstandel - som tillfaller befälhavaren. Ursprungligen en dusör från befraktaren för att skepparen skulle kunna "köpa sig tyg till en kappa, som skyddade honom mot oväder, så att han oftare kunde hålla sig på däck och derigenom bättre iakttaga försiktighetsmått för laddningens bästa". Ordet kommer av holl. kaplaken, "’lakan’ (dvs tyg) till kappa". Kallades på svenska även "Kaptens hatt", av fra. Chapeau de maître. Det engelska hat money är möjligen en förvanskning av hatch money, "luckepengar", som tillföll befälet i fartyg med levande boskap för att dylik last skulle få extra god vård.
Kapsejsa (capsize, av spanska cabeza, "huvud"?); om fartyg som slår runt.
Kapten (captain; av lat. caput, "huvud"); bruklig titel när man tilltalar "Gubben". Befälhavarens officiella engelska titel är master, av lat. magestis navis som lär ha myntats under kriget mot Kartago för över två tusen år sedan.
"Kaptens hatt", se Kaplake
Kareta (ital. carretta, "liten kärra"); skämtsamt om ej alltför fagert flytetyg.
Kastlina (heaving-line); sorgligen oupptäckt precisionssportgren, borde vara olympisk. Smäcker lina med tyngd i ändan, föregriper ilandhalning av förtöjningstrossar.
Katamaran; tvekölat flytetyg, av tamilska katta ("knyta ihop") och maram ("trä"), ursprungligen par av timmerstockar.
Kattrejarebåt (bumboat; av portugisiska catrejo, en större odäckad segelbåt); ett slags improviserad proviantbåt, med vilken kattrejaren - the bumboat man - säljer frukter etc till fartyg på redden.
Kejs (case); (öl)låda.
Kicka (grumble); kritisera, klaga (t.ex. på maten)
Kikare, tub- (telescope; binoculars avser moderna bryggkikare för båda ögonen); oumbärligt verktyg på bryggan. I början av 1600-talet kivades de nederländska glasögonmakarna Hans Lippershay, Jacob Adriaanzoon och Zacharias Jansen om vem av dem som var först att uppfinna "ett instrument för att se på avstånd". Varpå italienaren Galileo Galilei knyckte och fick äran av uppfinningen. I själva verket hade den engelske munken Roger Bacon kommit på idén redan på 1200-talet. Men locket lades på och själv fick han skaka galler, anklagad för trollkonster.
"Kilroy was here"; syftar på fartygsinspektör James J Kilroy (1902-62), som faktiskt aldrig satte sin fot utanför hemlandet USA. Däremot "sajnade" han sålunda på fartygsplåtarna efter att ha utfört sina inspektioner. Orden blev bevingade och flög ut över hela världen, bl.a. med benägen hjälp av glatt klottrande amerikanska sjömän.
Klarering (clearance); rutiner och formaliteter gentemot myndigheter etc i samband med ett fartygs ankomst till och avgång från en hamn. Ombesörjs av rederiets agent.
Klarsiktsruta (clear view screen), bryggans roterande glas, drivet av en liten motor. Populärt kallad "Lloyd-" respektive "Johnsonradar".
Klys(gatt) (hawse-hole, lågty./nederl. klüse, "trång öppning"); öppning i fartygsskrovet för tross (hawser), ankarkättning etc. Jfr halgatt, halkip.
Klyvarbomsnock; kan numera förekomma som skämtsam beteckning på praktfull "kran", dvs näsa.
Knarr, hamnknarr; generator som täcker elbehovet under hamnliggande.
Knockoutdroppar, se Mickey Finn.
Knop (knot); dels sjömans-"knut" (även bend på eng,) - jfr stek - och dels hastighetsmått till sjöss (en knop är en nautisk mil/timme). Jfr logg.
Knyta sig; detsamma som törna in i betydelsen gå till kojs.
Kobrygga (catwalk); upphöjt gångbord långskepps på tankfartyg.
Kofferdam (cofferdam, kassun eller sänkkista. Samma ord som koffert, via lat. och eng. från grek. kophinos, "korg", och lågty. dam, "vall"); i bl.a. tankfartyg utrymme begränsat av två parallella skott från botten till huvuddäck för att isolera t.ex. maskinrum eller pumprum från lasttankarna, så att oljegas - eller olja - ej kommer in i utrymmen där den kan antändas. Syftade ursprungligen på en vattentät inneslutning för grunden till bropelare, brygga etc. Har inget språkligt samband med nederl. koopvardij, "köpfärd" (dvs handelssjöfart), ej heller med däcksverktyget koffernagel (av nederl. korvijnagel).
Koj (bunk, rack); av holl. kooi, "inhägnad". Sjömannens sovplats kallas även "slaf" (jfr fylleslaf), "binge" och "bunke". Det sistnämnda efter engelska bunk, som egentligen var en kolbox. Vilket myntat de globalt gångbara orden bunkra, bunkers etc.
Kolvhalning (drawing the piston); det samma som kannhalning.
"Kommiss-Atlanten"; Hanöbukten. Jfr Grodatlanten.
Kommissen; öknamn på Örlogsflottan ("Grå Bolaget"). Syftar egentligen på kommiss, det tjocka och kraftigt valkade ylletyg som användes till vapenslagets uniformer. De flesta av jordens flottister bär också den i ryggen nedfallande matros- eller blåkragen, lyckligt ovetande om att dess tre vita band symboliserar lord Nelson’s segerrika sjöslag vid Abukir 1798, Köpenhamn 1801 och Trafalgar 1805. Vid det sistnämnda slaget råkade han själv törna in för gott, vilket symboliseras av den svarta råbandshalsduken. (Dock har det också hävdats att halsduken från början är en svettragg och att den saknar samband med Lord Nelson. Dessutom är råbandsknopen egentligen ett stek.)
Kompass (av lat. compassus, dvs "omkrets"); instrument som med hjälp av jordmagnetismen visar väderstrecken. Indelningen i 360° kommer från de matematiskt avancerade babylonierna för 4.000 år sedan. Deras mätmetoder - även av tid m.m. - baserades på talet 60.
Kortmanshyra; när de kvarvarande drabbades av merarbete kunde de få dela på akterseglads hyra.
Kort på, vara (to be short of); ha ont om (något). Vanligt är t.ex. uttrycket "en man kort" (one man short), dvs att en besättningsmedlem saknas.
Krabb sjö (choppy sea); häftig sjö med korta, höga vågor.
Kranbalksvis (on the bow); riktning över styrbords eller babords bog. Syftar på korta bjälkar som förr stack ut från backen.
Kronometer (chronometer); precisionsklocka, oumbärligt hjälpmedel för fastställande av fartygets position. Den självlärde brittiske snickaren John Harrisons uppfinning testades 1735 i HMS Centurion. Den kom snart att revolutionera sjöfarten. En av de första som drog nytta av kronometern var kapten James Cook, Jfr Ståndet.
Kruboys; västafrikanska sjömän av kru-folket, har ej med crew att göra. Brukade gå ombord i transare i Freetown, Sierra Leone, och utföra arbeten ombord längs den sydvästafrikanska kusten innan det var dags att gå av i Freetown på hemgående.
Krumhult (skulker’s locker); ett gömställe ombord för en trött sjöman, s.k. "krumhultsgast". (Ett exempel från Grå Bolaget var HMS Älvsnabbens mellan långresorna totalt bortglömda postkontor.) Se trasselbinge, kyrkan.
Kränga (heel /over/; av nederl. krengen); om fartyget när det tar en överhalning, dvs rullar åt ena sidan. Jfr Slingra.
Kuling, se kultje.
Kullajänke; sjöman inom Helsingborgs- och Höganäsrederier.
"Kulsprutevälling med pansarplåt"; Ärtsoppa och pannkakor. Soppan har även kallats "ouvertyren till läderlappen". Helig torsdagsrit. Kan på värmen - om än under myteririsk - ersättas av kall skinka med potatissallad.
Kultje; vindstyrkor mellan bris och storm
Kungarna; rullande nockar i halgatten.
Kurs (track, course); väg mellan två förutbestämda positioner.
"Kuskbocken"; maskinrumssvenska för nautikernas arbetsplats, bryggan.
Kutta ut (av eng. cut); stryka, ta bort
Kutym (betydligt vanligare till sjöss än på landbacken); sederegler sjömännen emellan, "stajl".
"Kvajla upp sig" (coil up); "rulla ihop sig" (betyder egentligen skjuta upp tågvirke o.d, dvs lägga det i bukter).
Kvarten; 4:e maskinisten eller 4:e styrman, när de existerade.
Kvav, gå i, se Förlisa.
Kypare (cooper; nederl. kuiper, av lat. ord för "tunna"); stendöda sjömansarten tunnbindare. Hängde kvar till den vidsträckta valfångstfarten, då hans hantverk behövdes ombord. (Associerade även till vinfat och blev därför identisk med servitör på krog.)
Kyrkan; utrymme längst akter ut, där propellertunneln vidgar sig. Ofta förråd men även bekant som krumhult.
Kära land (hug); hålla nära, tätt intill land.
Kölsvin (keelson); företeelse i de nedersta regionerna, aktuellt som omvårdnadsobjekt ("mata kölsvinet") för nyblivna sjömän. Vilket på engelska motsvaras av uppmaningen to feed the camel (den grova fender som även på svenska kallas "kamel"). De kan också skickas iväg för att hämta Matthew Walker (taljerepknopens engelska namn) eller "the key of Keelson". Jfr Lanternor och Postbojen.
Kölvatten (wake); den handstil akteröver som avslöjar om rorsman/rorgängaren ägnat sig åt att skriva namnet.
Laber vind (light wind; av lågty/nederl. labber, "slapp"); lätt vind.
Lagan; märkt vrakgods fäst vid boj för senare avhämtning.
"Lajmjosare" (lime-juicer); brittisk sjöman, urspr. amerikanskt öknamn på brittiska fartyg, där lime sedan år 1607 var standardprofylax mot skörbjugg. (Dock experimenterade engelsmännen även med andra slags vitamintillskott, bl.a. surkål. Vilket således inte blev öknamn på dem utan i stället - i formen kraut - på tyskar, motsvarande de svenska sjömännens "hornblåsare".) En annan, sannolikt grundlös uttolkning är att limey skulle ha med den krit- (lime) rika jordmånen och white cliffs of Dover att göra.
Landbacken; vanlig sjömansbeteckning på Terra Firma.
Landkrabba; slemmig varelse av arten Gecarcinus ruricola. Även person tillhörande den anonyma massa som ej å sjömansyrkets vägnar "slagit en läns i saltvatten". På eng. ofta kallad landlubber, av walesiska llob, "drummel". (Lubber, "träskalle", kan även betyda klumpig eller dålig sjöman.) Jfr Land(s)man.
Landkänning (land fall); få land i sikte eller som radareko.
Land(s)man (eng.); egentligen "grad" inom Royal Navy (avseende den som aldrig förr seglat), 1862 ersatt av ordinary seaman, second class. Landsman anses vara mera korrekt som sjömansterm på den som annars kallas landlubber (motsvarande svenska landkrabba).
Langa (i uttryck som langa över, langa hit osv; av lågty/nederl. langen); överräcka från hand till hand, ungefär detsamma som det landfolk kallar "ro hit med".
Lanternor, sido- (side eller running lights); sido- eller gångljusen till sjöss, rött om babord och grönt om styrbord, introducerades först kring 1830. Det kan förekomma att någon nybörjare blir skickad till båtsmanssjappet för att hämta grön olja till styrbordslanternan eller röd till babords-dito. Om han inte hittar någon kanske han skickas tillbaka efter en pyts med visselånga. Jfr Kölsvin och Postbojen.
Lappskojs (lobscouse); av någon skämtare kallad "sameförnöjelse". Traditionell sjömansmat, ungefär bestående av potatismos blandat med corned beef. Har även kallats "kabelgarn" p.g.a. det trådiga köttet däri.
Last(age) (av lågty. last/asche/); börda, det gods fartyget för med sig. Jfr läst.
Lastrum (hold); utrymme för godset, vars trygga transport över havet i förlängningen inbringar lite matpengar åt besättningen.
Lejdare (ladder); trappa ombord, repstege (t.ex. lotslejdare).
Levang (deck-brush); borste med långt skaft, t.ex. att vaska durken med.
Linjen (The Line); ekvatorn. Att passera den är att gå over the hill.
Liverpool, see you in...; "Kanske ses vi igen någonstans."
Liverpoolare; snabbvaskning av händer och ansikte. Sägs syfta på att hamnarbetarna vid Merseyside fuktade en svettragg e.d. och gned bort det värsta för att värdigt kunna begå eftermiddagens pubentré.
Ljugarbänk; scen ombord för framförande av den konstart som kallas skepparhistorier eller sjöskrönor, ofta belägen i lä på akterkant om byssan. Antagligen är det just en norsk lyværsbænk som åsyftas, dvs en bänk i lä som inte har ett dyft med ljug att skaffa.
"Lloydbakelser"; skorpor inom Rederi AB Svenska Lloyd, som ej var känt för överdåd. Jfr "Sveabakelser".
"Lloydekvatorn"; 46° N i Biscaya, mitt emellan Sverige och Medelhavet.
"Lloydradar"; se Klarsiktsruta.
Lod (lead, "bly"); i tamp tajtad metallkropp, varmed vattendjup mäts.
Loda, lodning (to sound); att med lod mäta vattendjup (t.ex. för att undvika grundkänning i okända farvatten).
Lodskott; resultatet av enstaka lodning.
Logg (log); anordning för att utröna knoptal genom vattnet. Logglinan bär mätmarkeringar i form av knopar, därav hastighetsmåttets namn. Avståndet mellan logglinans knopar är 15,43 meter. Antalet knopar under timglasets 30 sekunder är antalet knop genom vattnet.
Loggbok; se Skeppsdagbok.
Loggning; löneavdrag som straff ombord. Avskaffades den 1 juli 1973.
Losa (to lose); tappa/förlora något.
Lots (pilot); syftar oftast på nautiska vägvisare, men även på sky pilots, samt på en tredje sort som visar vägen till hamnkvarterens galanta damer. De tillhör m.a.o. ej samma fack.
Lots-, stormlejdare (Jacob’s, pilot el. boarding ladder); ett slags kraftig "repstege" som till skillnad från fallrepet hänger lodrätt över fartygssidan.
Lovart (windward, av nederl. te loeve waart, "åt vindsidan"); den riktning varifrån vinden ligger på. Att slå en läns i lovart rekommenderas ej.
Lucka (hatch); flyttbar "ridå" över lastrum. Syftar ibland på hela rummet, men egentligen är det öppningen (hatchway) eller "locket" (hatch cover) som avses. "Finska patentluckor" är en skämtsam beteckning på de gamla träluckorna på lösa skärstockar över lastrummet, förseglade med lucksegel, skalkjärn och luckekilar. Eng. batten your hatch! ("skalka luckan!") kan betyda "håll klaffen!". Vilket även kan heta stow it! ("beslå!").
Långskepps (fore-and-aft /line/); om fartyget i hela dess längd. Kan ibland även avse hela fartygssidan mot kaj (alongside).
Låring (quarter); del av fartygssidan akter om tvärs.
Lä (lee); motsatsen till lovart.
Lägervall, ligga i; hjälplöst driva mot land på läsidan.
Lägga till (berth); om fartyget när det lägger sig långskepps vid kaj o.d. Jfr förtöja.
Läktra; överföra last eller bunkerolja från ett fartyg till ett annat.
Lämpa (trim); placera på ett lämpligt sätt med hänsyn till fartygets stabilitet, omstuva, detsamma som trimma.
Lämpare (trimmer); kolskyfflare, utdöd sjömansart.
Lämparglädje; sviskonsoppa. Jfr jungmansglädje.
Lämpa överbord (jettison); göra sig av med last etc, t.ex. för att minska slagsida.
Länsa, läns (pump, dry off, av lågty/nederl. sjötermen lens, "tom"); (bl.a.) befria(d) från vatten. Jfr "Slå en läns".
Läst (av lågty. last); gammalt mått på fartygets dräktighet, sedan länge ur bruk i Sverige. Egentligen samma ord som last.
Lättar, tjockan; avtar, det klarnar upp
Lätten, på (light); om fartyg som för tillfället saknar last.
Löpande gods; tågvirke som används vid manövrering av segel och rår. Skämtsam benämning på dryckjom som lätt löper genom strupen. Jfr Stagad.
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.