Mama San; chefsvärdinna på etablissement i Österns glädjekvarter.
Mañanagubbe (spa. "i morgon"); en som skjuter upp det som måste göras
Manhål (manhole); rund lucka på däck eller i maskins labyrinter, lagom stor för en man att klämma sig igenom.
Manillahampa (Manila hemp); är alls ingen hampa (mullbärsväxternas familj) utan fibrerna från bananväxten Musa textilis, som ger utmärkt tågvirke. Numera ersatt av konstfibrer.
Mantåg (manrope); säkerhetståg i höfthöjd, t.ex. på fallrepet.
Mareld (seafire); Myriader runda encelliga flagellater eller gisseldjur av arten Noctiluca, upp till två mm stora. En del innehåller klorofyll, varför de ibland - felaktigt - hänförts till växtriket. Vid mekanisk retning lyser de upp t.ex. bogvattnet i ett grönaktigt till blåvitt sken, som förefallar utstråla från havet självt. Marelden tros ibland vara ett förebud inför storm.
Maroon; strandsatt. Jfr castaway.
Maru; "efternamn" på japanska fartyg, skrivet med ett tecken som betyder "cirkel", vilket antyder något harmoniskt. Japans flagga kallas hi no maru, "solens rondör". Tecknet maru är ej runt utan öppnar sig nedåt, vilket är lyckosamt. Maru var tillfälligt tillnamn på gossebarn innan de initierades till samurajstatus. Även svärd m.m. kunde få namnet maru, liksom fartyg. Redan på medeltiden fanns skepp som hette Gessho Maru, Gozo Maru och Nippon Maru. Kanske fanns ett samband med dåtida skeppsmäklerier, som kallades toimaru. De utvecklades till stora handelshus med egna flytetyg, antagligen bärande ett påmålat bolagsnamn följt av maru. Maru betecknar också den inre delen av en befästning; kanske såg den dåtida redaren sitt skepp som sin flytande borg. Maru kom att bli ett slags smeknamn eller hedersbeteckning på något man värderar högt. Vidare finns motsatsförhållandet mellan det manligt ljusa, varma och aktiva yang och det kvinnligt mörka, kyliga och lugna yin. Havet är yin, ett fartyg bör vara yang för att tryggt befara havet. Det manliga maru markerar detta.
Marvatten, ligga i (to be waterlogged); om fartyg som är vattenfyllt men ändå flyter.
Maskin(rummet) (engine room); oftast säger man maskin, inte maskinrummet.
"Mata fiskarna"; spy över relingen p.g.a. sjösjuka.
Matros (eng. able bodied seaman, AB; av nederl. matroos och fra. matelot); befaren sjöman på däck. Ytterst samma ord som eng. mate, (backlags-) kamrat, numera styrman.
Mickey Finn; internationell term för s.k. knockoutdroppar, som fortfarande lär kunna förekomma på de skummaste hamnsjappen. På ett dylikt längs San Francisco’s "Barbary Coast" var kring 1870 en avdankad skotsk kemist bartender. Det var under guldruschen och anlöpande skepp tömdes snabbt på sina besättningar. Skepparna kunde då anlita värdshusens "själasäljare" (nederl. seelenverkooper), dvs crimps, för att "övertala" sjömän att mönstra på. Vilket ofta skedde med hjälp av knockoutdroppar i de drinkar sjömännen frikostigt erbjöds på kredit, varpå "själasäljarnas" hantlangare, runners, bar ombord sina medvetslösa offer. Skotten, som hette Michael Finn och var på flykt undan rättvisan i hemlandet, experimenterade fram effektiva knockoutdroppar och fick också ge namn åt den illasinnade företeelsen. Det lär ha rört sig om den nervlugnande drogen kloralhydrat eller något liknande s.k. hypnotikum. Jfr Sjanghaja.
Midvaters, segla; att segla mitt i farled, men även att slingra sig fram mot sitt mål, att inte uppträda helt rakryggat.
Milk; mjölk är mjölk (t.ex. från plåtkossan), men milk på sjömanssvenska är kondenserad grädde på burk och inget annat!
Mi no sávè; pidgin eller sjömanstranspiranto, "jag vet inte".
Mojna (av lågty/nederl. mooi, "lugnt och vackert väder", eng. abate, lull); om väderomslag. Jfr bedarra.
Monkey, to bleed/suck the… ("att åderlåta/suga ut apan"); justering av vätskenivån i försluten kagge etc genom att i smyg borra ett hål, lagom stort för ett sugrör.
Monkey business; vanligt uttryck om försök att lura sjömannen på pengar.
"Monkey island"; topp- eller kompassbryggan, däcket på toppen av styrhytten.
Monsun (av arab. mausin, "årstid"); ihållande vindar i subtropiska områden, från land på vintern och från havet på sommaren. Vinterhalvårets NE- respektive NW-monsun - beroende på farvatten - anses bero på kalla och torra vindar från Himalaya ut över havet, medan sommarhalvårets SW-monsun anses bero på atmosfäriska hävningar över den solvarma tibetanska högplatån. Monsunen är egentligen en land- och sjöbris i kolossalformat.
Moring (mooring ring); på järnboj (mooring buoy) eller i land placerad grov ring för förtöjningsändamål.
Mosquitofarten; seglation på venezolanska och andra karibiska hamnar.
Mother Carey’s chickens (av Jungfru Marias tillnamn Mater Cara, "Vår Fru", i hennes roll som sjömännens skyddshelgon); stormsvalor och stormfåglar som anses varna sjömännen för annalkande storm. Dessutom är det troligt att de, i likhet med många andra av havets fåglar, härbärgerar avlidna sjömäns själar. De kallas även petreller, då de med sitt trippande på vågorna erinrar om Petrus, som Jesus fick att gå på Genesarets sjö.
"Mudhook"; ankare.
Måkare; slägga på däck.
Måsaspanare; "Fönstertittare" på skånska.
Märlspik (marline-spike); verktyg för splejsning och andra sjömansarbeten. Jfr Pryl.
Mäss (mess/room/, av lat. missus, "skickat /från köket/"); sjömännens gemensamma matsal.
Mässuppassare (mess boy); Kalle som han fick heta hade långa dagar. Om han driftade kunde det kallas "mässfall".
Mönja, bly- (red lead, via lågty. av lat. minium, "rött färgämne". Därav miniatyr, "rödmålad bokillustration", en term som saknar samband med "minus", "minimal" osv); rödbrun rostskyddsfärg. (Red lead är även en skämtsam benämning på ketchup.)
Mönstra på/av (sign on/pay off); om sjöman som påbörjar/avslutar sin törn (ej att förväxla med själva /rederi-/anställningen).
Mönstra av för gott; törna in för gott, dvs avlida.
Naja (lash, nederl. naaien, samma ord som ty. nähen, "sy"); surra något med smäckert tågvirke.
Nakterhus (binnacle; av nederländska nachthuis, "natthus"); finns i styrhytten, där det härbärgerar den kardanskt upphängda kompassen.
Namnbräda, se Escutcheon.
Natta (moisten); spola vatten över trädäck för att det inte skall spricka i solvärmen.
Nautisk mil, distansminut (nautical mile); 1.852 meter. Stör ej känsliga sjömäns själsfrid genom att säga "sjömil" En sådan sägs vara identisk med en gammal tysk geografisk mil på 7.420 meter, som förr lär ha använts som mått på de svenska lotslederna. Detta har emellertid ifrågasatts, liksom lämpligheten av att använda termen distansminut. T.o.m. i yrkesnautiska kretsar finns förespråkare för sjömil i betydelsen nautisk mil.
"Nevermajndare"; icke-sjömansmässig slarver, en som inte bryr sig.
Nock; av lågty. nok(ke). Yttersta ändan av rundhult, har troligen inget samband med...
Nocka av (knock off); detsamma som törna in i betydelsen avsluta arbetspasset/vakten. Betyder även att bli färdig med ett arbetsmoment etc. Bakgrunden är att på medeltidens galärer slog en man takten med två träklubbor för att slavarna skulle ro i takt. När han slutade slå, dvs knocked off, kunde de vila sig tills han började slå igen. (Enligt en annan förklaring kommer uttrycket av att man, sedan man spelat hem och gjort fast en tross, kunde lägga loss den från spel- eller winschnocken.)
"Norsk packning"; se "Helsingborgspackning"
Norsk ånga; handkraft.
"Näckros-Atlanten", se Grodatlanten.
"Näckrosmalaria"; bakrus.
"Ombordanställd", se sjöman, sjöfarare.
Ombord i (on board, aboard); det bland civilt yrkessjöfolk vanligaste uttryckssättet om belägenhet inom skeppsbord. (Ombord på, som vi nog använder parallellt lite till mans, kan ha sitt ursprung inom Kommissen.)
Ombordläggning (collision); fartygskollision
Orkan (hurricane; av karibindianska urakan, "oväder"); våldsam tropisk storm, Nordväst-Atlantens motsvarighet till Taifun på Nordväst-Pacific.
Oskar, Hytt-; hyttstädare
Ostindiska girar; skämtsamt om avvikelse från kursen beroende på slarv. Jfr "skriva namnet", "skriva sven svensson".
Pacifiken (Pacific Ocean); Stilla havet.
Palla, stå pall; "stå fast" (av spärrhaken pall, eng. pawl, på capstan ombord.
Palma (haul hand over hand, av ital. palma, "handflata"); snabbt ta hem på en tamp etc genom att flytta ena handen framför den andra.
Panamaklyset (Panama mooring pipe); öppning i relingen längst akterut på poopen.
Paragrafare; fartyg som balanserade på tonnaget 499 brt och därmed kunde ha flera man kortare besättning än om det vore 500 ton och därutöver. (En liknande gräns var 1.599 brt.)
Pasa terra (spa.); gå iland.
Passad (troligen från ital. passata, "genomgång", via nederl. passaat och da. passat. På eng. heter det trade winds); varaktiga vindar i bältena mellan 30° N och 30° S. På norra halvklotet är riktningen NE och på södra SE.
Pejla; dels loda djup (sound), av lågty/ nederl. pegel, "vattenmärke", och dels att bestämma riktningen (take a bearing) till landmärke etc. Det senare sker med hjälp av kompassens pejlskiva (som på engelska är uppkallad efter kartagern Hannibals grekiske lots Pelorus). Man kan också ha "pejling" på läget i största allmänhet.
Pentry, penteri (pantry, "skeppsskafferi", av lat. panis, "bröd"); utrymme för servis, diskho etc i anslutning till mäss och byssa.
Pisstofflor; orientaliska gummitofflor med snodd mellan stortån och den närmaste granntån. "Att ha ställt pisstofflorna" är en eufemism - förskönande omskrivning - för att ha gått över suden, dvs hoppat överbord, på utsidan. Jfr Calenture.
Plattgattad; om fartyg som har plan akterspegel. Jfr rundgattad.
Plattvakten (dog watch); när fyratimmarsvakter infördes delades 1600-2000 i första (1600-1800) och andra (1800-2000) plattvakten. Det engelska uttrycket är egentligen en förvanskning av dodge watch, "smitvakt", med syftning på att man genom den vaktdelningen slapp gå på samma vakt under hela sjötörnen. Har för svensk del i modern tid tillämpats inom Kommissen.
Plimsollmärke (freeboard mark); anger minsta fribord till vilket fartyget får lastas.
Plåtkossan; apparat/kärl för framställning av av mjölk (med mjölkpulver och vatten som ingredienser).
Pollare; järnkonstruktion ombord - kallad béting (bitt) - eller på kaj (bollard), för förtöjning.
Poopdäck, poopen; upphöjt akterdäck. Av pupi, hedniska gudabeläten placerade längst akterut i forntidens skepp. Jfr Flagghälsning 2. (Eng. to poop syftar på våg som slår in längst akterut, fartyget tar in sjön akterifrån.)
Position (position); den punkt där fartyget befinner sig vid en given tidpunkt. Radioförkortningen QTH betyder "mitt fartygs position är..."
Post a ship, posted missing; förklara ett fartyg vara försenat/saknat.
Postbojen; företeelse med angiven position mitt i Gibraltarsund och en del andra farleder, viktig för nyblivna sjömän som före passagen uppmanas att skynda sig att skriva färdigt breven hem till tjejen eller till mor och far. Verklighetsbakgrund utgör Post Office Bay på Charles Island, numera Floreana, som är en av Galapagosöarna. Där finns sedan slutet av 1700-talet en posttunna. Valfångare och säljägare lade sina privatbrev där, varpå hemgående skepp tömde tunnan och tog med breven upp till USA eller Europa. Dock länsades den i andra syften 1813 av kapten David Porter på USS Essex. USA låg i krig med England, och breven hjälpte honom lura ut var han kunde finna fångstmännen för att därmed slå till mot brittiska intressen. Så sent som på 1930-talet hade norrmännen ett fångstläger vid posttunnan. (En aning sydligare men på samma longitud, 90° W, härskar de fortfarande över sin egen söderhavsidyll Peter I:s Øy!)
Presenning (tarpaulin); vattentät segelduk. Termen kommer via nederländska av fra. préceinte, "ytterbeklädnad (på fartyg)".
Propeller; genial uppfinning för fartygs framdrift. Tillskrivs ofta svensken John Ericsson, men hans fungerande skruvpropeller anno 1836 var inte den enda. Egna skruvar lösa hade samtidigt britterna Francis Smith och Robert Wilson samt fransmannen Frédéric Sauvage. Principen lär ha kläckts redan 1680 av det engelska geniet Robert Hooke, och under 1700-talet tillämpades idén i tur och ordning av österrikaren Josef Ressel, schweizaren Daniel Bernouilli och engelsmannen Joseph Bramah. Uppfinningen fick betydelse först sedan ångmaskinen börjat tas i bruk ombord i början av 1800-talet, och John Ericssons propeller lär ha varit den av de första som fungerade bäst.
Proviant (ship’s provisions); fartygets förråd av livsmedel, fylls på genom proviantering. Förväxla ej med "Stå’re’s".
Pryl (pricker); märlprim, liten märlspik, spetsigt redskap i stål eller hårt trä för sjömansarbeten.
Punta (to punt); att staka sig fram med stakbåt. Den som på så vis tar sig fram över vattnet kallas a punter (vilket också är termen för kund hos prostituerad, "torsk").
"Purodroska"; Johnsonfartyg ("johnsare") på Brazil/La Plata-traden.
Pyts; spann, hink.
Purra (rouse); väcka (någon).
RABT; uttyddes Rederi AB Transatlantic men i sjöfolkmun även "Redigt Arbete Betalas Taskigt".
Rank (crank, gammalgermanskt ord med grundbetydelsen "upprättstående"); om instabilt flytetyg som lätt kränger.
Ratt (steering wheel); hjul med handspakar i styrhytten, i mekanisk förbindelse med rodret. Numera ersatt av en liten styrspak.
Redare, skepps- (shipowner, fra. armateur, samma ord som vårt armatur, "utrustning"); fartygsägare. Utöver fartyg kan man även reda såser, soppor och krämer. En "redare" kan också betyda en återställare, dvs en sup. I förnäma hem fanns en tjänare, titulerad "silkesredare", som förberedde måltiderna. Men här handlar det om att reda skepp, av nederländska schip reeden. Många bärare av titeln har själva framsprungit ur livet inom skeppsbord; god sjöman reder sig själv.
Redd (roads); ankarplats utanför hamn.
Red duster; smeknamn på Red ensign, den brittiska handelsflaggen (röd med miniatyr-Union Jack i övre vänstra hörnet)
Redlös (disabled), driva redlöst (to be adrift); om fartyg utom all kontroll. Jfr Stagad.
Reling (rail); översta delen av brädgången.
Rida ut (stormen) (to weather out /the storm/); gör man när man håller sjön.
Rigg (rig); "kostym" på sjömanssvenska. Egentligen segelfartygets segel, rundhult, tackel och tåg. (Numera även oljeborrplattform.)
Roam the seas; flacka omkring på havet.
Roaring Forties ("de rytande fyrtiograderna"); 40-50° sydlig bredd i västvindbältet. Havsautostradan för "rullgardinbåtar" på Australienfarten, efter att de rundat Kap och påbörjat sin running the easting down. Även användbart vid 40-årsgratulationer. Jfr Howling Fifties (och även "Brightening Sixties").
Robba(-d, bli) (av eng. rob); detsamma som att bli rånad.
Roder, ror (helm, rudder, av lågty. rôder, "roddredskap"); fartygets styrinrättning.
Rorsman/rorgängare (helmsman); benämning på den matros som för tillfället - vid in- och utgående samt i trånga farleder - står vid rodret, ett uttryck som bland landfolk lustigt nog kommit att beteckna oinskränkt makt.
Rotation; schemabunden rundresa.
Roustabout; annat namn på sjåare. Lär även kunna betyda oljeplattformarbetare.
Rovèr; den segelbara delen av en flodmynning, område med god ankarplats. Samma ord som revir och eng. river, "flod".
Rulla (roll); sidledes rörelse i sjögång.
"Rullgardinbåtar"; vanvördigt om segelfartyg.
Rum sjö; öppna havet.
Rundgattad; om fartyg som har rundad akter. Jfr plattgattad.
Rundhult (spars); samlingsnamn för master, rår, bommar etc.
Rundvaska; rengöra något grundligt. Kroppshygienens motsats till liverpoolare.
Runka räck; sisyfosarbetet att smärgla räckverken i maskin. (Verbet syftar ursprungligen på häftigt svajande eller slingrande fartyg.)
Runna (to run); leda, ansvara för något.
Rymma (veer aft); om vinden när den vrider sig akteröver och blir mer gynnsam. Motsats till skralna.
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.