Sacka (drop astern; av nederl. zakken, ytterst samma ord som "sjunka"); bl.a. om fartyg som oavsiktligt rör sig akteröver. Ordet återkommer i landkrabbianska "sacka efter".
"Sailor’s blessing" ("sjömans välsignelse"); svordom.
"Sailor’s burial fund" ("sjömansbegravningsfonden"); guldring i örat. Enligt Ocean Planet: Writings and Images of the Sea (1995) stadgades det förr i skotsk lag att varje sjöman skulle bära en guldring i örat, med vilken begravningskostnader skulle täckas om han drunknade och spolades iland. Ringens vanligaste funktion är dock att ge magiskt skydd mot drunkningsdöden (samt även mot reumatism!).
Salut (gun salute); bullrig hälsningssed inom Kommissen. Ursprungligen en förtroendeskapande gest till sjöss med innebörden "jag är försvarslös", eftersom det tog tid att ladda om kanonerna. De största brittiska örlogsmännen hade 21 kanoner på vardera sidan, därför är 21 skott nations- och kunglig salut i Sverige liksom motsvarande i bl.a. USA. Sorgesalut är emellertid två bredsidor, dvs två gånger 21 skott med paus emellan. Antalet skall vara udda, eftersom udda tal anses vara lyckosamma.
Schackel (shackle, av gammaleng. sceacel, "boja" eller "tjuder"); u-formad bygel med bult, för allahanda ändamål, bl.a. för att förena ankarkättingens längder (jfr femton famnar).
Scrimshaw, se Sjömanshantverk.
"Segla"; i uttryck som "nu är du allt ute och seglar". Antagligen en översättning av to be (quite/all) at sea med innebörden att inte fatta ett dugg. Syftar egentligen på personer som ger sig ut i rum sjö utan sjökort och kompass. Jämför Femton famnar.
"Segla (till sjöss)"; uttryck som numera oftast saknar samband med "rullgardinbåtar". Arbete till sjöss i allmänhet. (En del berättar dock om när de for snarare än seglade till sjöss.) Navigare necesse est, vivere non est necesse, "Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt", konstaterade Plutarchos för nära 2.000 år sedan. Gustaf II Adolf hade liknande insikter: Rijkets wälfärdh, näst Gudh, beståår på Seglatz och Skepzfarten.
Seglarkompis; term för skeppskamrat som man haft i det förgångna. Betyder enbart att man ingått i samma besättning, dvs "seglat ihop", och behöver ha inte något med vänskapsband att göra.
Sejsa (seize); att sammanbinda tåg, bän(d)sla.
Sejsing; kort smäckrare tåg.
Sekundmeter; meter per sekund. Vindstyrkan mäts minst lika ofta i enheten Beaufort 1 (stiltje) till 12 (orkan).
Seven whistlers, "sju visslarna". Syftar bl.a. på storspovar och brockfåglar, vars illavarslande läten varnar för omedelbart förestående katastrof. I själva verket är den gäckande sjunde visslaren i centrum; de övriga letar efter den, och när den påträffas går världen under. Självfallet vore det mycket olycksbådande att exempelvis se sju brockfåglar samtidigt.
Sextant; syftar ej på raffinerad mogen lady utan på navigationsinstrument för mätning av solhöjden.
Shipper; avlastare, befraktare, rederiets uppdragsgivare ang. frakt. Jfr skipper
Shipshape and Bristol fashion; sinnebilden för god sjömansmässig ordning. Bakgrunden är föga rumsren, dock. Till Bristol kom slavskeppen, som både stank och var veritabla smitthärdar. Inför ankomsten skulle rårna svängas in och hela skeppet rundvaskas. Ingen fick gå iland innan skeppet inspekterats och konstaterats vara ship shape enligt the Bristol fashion. Ytterligare en bakgrund var hamnens skillnad på uppemot tio meter mellan ebb och flod. Det var oerhört påfrestande för skeppen att bli liggande i gyttjan under ebb. Sådana strapatser klarade endast skepp av högsta klass, de som var ship shape. 1803 dämdes hamnbassängen upp och 1807 förbjöd England slaveriet. Uttrycket lever dock kvar.
Shipwrecked; om fartyg som lidit skeppsbrott. Jfr castaway.
"Shorttime"; honorerad herdestund i hamnkvarter. Jfr "sympatía".
Sikta, sikt(barhet) (sight, visibility); ha i synfältet.
Siren (av grek. sirenes, "insnärjare", syftande på förföriska havsnymfer som visar sig vara demoner med kvinnohuvud och fågelkropp); i fartygets ljudmiljö en släkting till mistluren, tyfonen och ångvisslan (kan även avnjutas i filmen om s/s Martha).
Sjanghaja(d) (to shanghai someone, to be shanghaied); om metoden att tvångspåmönstra sjömän, ombordtransporterade i medvetslöst tillstånd . Hanteringen blomstrade under den californiska guldruschen, som inleddes i mitten av 1800-talet. I San Francisco Bay var kring 1850 tusentals skepp upplagda, sedan besättningarna rymt till guldfälten. Shanghai var långt borta, och Shanghai voyage blev synonymt med lång sjöresa, oavsett verklig destination. Därför hette det att den tvångsrekryterade blev sent to Shanghai, vare sig han kom dit eller ej. En annan förklaring är att uttrycket föddes i själva Shanghai, där skeppare på amerikanska tea clippers kunde ta till okonventionella metoder för att fylla på besättningen. Ytterligare en ledtråd är att på australiensisk engelska kan be shanghaied betyda "skjutas ut med katapult", kanske en symbolisk bild av rekryteringsmetoden. Jfr Mickey Finn.
Sjapp (shop); verkstads- och förrådsbod, ofta beläget i ett masthus, t.ex båtsmanssjappet med målarfärg m.m. I land är ett sjapp däremot en mindre hamnkrog av enklare snitt.
Sju resor värre; mått på något som är riktigt dåligt el. illa jämfört med något annat.
"Sjútkejs" (suitcase); resväska.
Sjåare, hamn- (lumper; av nederl. sjouw och frisiska sjôe, "knog", "tungt arbete", samma ord som i "ett fasligt sjå"; troligen även påverkat av ty. Schauer, "åskådare"); egentligen sjömansterm för hamnarbetare, med tiden kanske lätt nedlåtande. Betecknar även taljerepsknop.
Sjöben; har den som är befaren.
Sjöberg; personifiering av havet vid busväder ("Sjöberg har vaknat", etc).
Sjögång (high sea); den sjöhävning som uppstår när vågor och dyning bjuder upp till dans.
Sjöklart, sjöklargöring; med invanda rutiner få fartyget i gott sjömans- och säkerhetsmässigt skick inför avresa.
Sjöman, sjöfarare (seaman, seafarer, mariner osv); kärt barn med många namn: sjöbjörn, sjöbuss, beckbyxa, sea dog, old salt, shell back, Jack Tar, flying fish sailor m.m. Av sjömanspoesins allra mest extrema motpol omdöpt till "ombordanställd".
Sjömaning, sjömansarbete (marlinspike seamanship); splejsning och annan yrkesskicklig hantering av bl.a. tågvirke. Kan även syfta på frivaktens traditionella…
Sjömanshantverk ("sailorizing", sailor’s fancy-work); "hand-" eller händighetsarbete bland sjömän. Spetsknyppling, japanskt broderi och makramé leder kanske tanken till "flickslöjd" och "damsysslor" men har varit en populär frivaktssyssla och är det måhända fortfarande. Få anar att det faktiskt var sjömännen som lärde sig dessa hantverk i fjärran länder och introducerade dem hemmavid. Makramé är ett slags knoparbete, en genre som inom sig rymmer ett mycket variationsrikt sjömanshantverk. Andra sjömän använder frivakten ombord till att skapa högklassiga fartygsmodeller; talrika sådana har upphöjts till votivskepp i kyrkor längs kusten. Maskinfolk kan göra enastående ting av metallskrot m.m. Scrimshaw, valfångarnas utsökta konsthantverk i valhörntänder och andra elfenbensliknande material, finns numera blott på maritima museer. Där kan andra sjömanshantverk, som fortfarande lever, också beskådas.
Sjömansmässig; se shipshape.
Sjömil; se nautisk mil.
Sjörum (sea room); fritt vatten.
Sjörök (sea smoke); ett slags tjocka blott några meter upp över havsytan. Uppstår då vattnets temperatur är avsevärt högre än luftens.
Sjöskröna (sailors’ tales; av no. skrøne); ungefär detsamma som skepparhistoria. Skiljer sig genom sin relativa äkthet radikalt från landskrönan, som alltid är uppdiktad. Bakgrunden till det engelska uttrycket spinning a yarn, motsvarande "dra en skröna", är sysslan ombord i segelskepp att spinna kabelgarn – rope yarn – av gamla tamprester, dvs old ropes. Det var den enda arbetsuppgiften som gav sjömännen chansen att tala fritt med varandra, varvid berättelsekonsten frodades.
Skaffning; mat, måltid (t.ex. nattskaffning, olika slags kallskuret.)
Ska’lejt (skylight); slags härdat "takfönster" över maskin.
Skalka luckorna (batten down the hatches, av nederl. schalken); metod på ej helt moderna fartyg att hindra vatten från att tränga in i lastrummet. I samband med sjöklargöring täcks luckan med presenning, som med hjälp av skalkningsjärn kilas i luckkarmen med luckkilar av trä. Termen kan även användas om andra skyddsarrangemang mot vatteninträngning.
Skamfila (chafe); om nötning eller slitage på tågvirke etc genom friktion.
Skansadvokat (sea lawyer); besättningsmedlem som av motpart på befälssidan gärna ses som "självutnämnd uttolkare av lagar och avtal".
"Skeppargrädde"; en skvätt starkt att hälla i kaffet.
Skepparhistorier (yarns); konstart bland sjömän. Berättelser som av landkrabbor brukar betraktas som uppdiktade men som i själva verket är ungefärligen sanningsenliga. Dras med fördel under samling vid ljugarbänken. Aktiviteten kan på engelska kallas swinging the lamp. Jfr Sjöskröna.
Skepparkrans (Newgate fringe el. frill, av fängelse i London); skäggkrans från öra till öra, får ej förväxlas med frälsarkrans.
Skeppsbord, inom; detsamma som ombord. Se även bord.
Skeppsdagboken kallas även "loggbok" (ship’s log). För länge sedan skrevs sjöresans aktualiteter ned på spånblad från en timmerstock, eng. log. Spånbladen hängdes upp i kronologisk ordning, blev en log book.
Skeppsf(o)urnerare (shipchandler); skeppshandlare.
Skeppshunden och skeppskatten; avhållna skeppskamrater till generationer av sjömän, tills de någon gång under efterkrigsperioden (1978?) tvingades gå iland för gott till följd av skärpta rabies- och karantänsbestämmelser. Kanske gick det colombianska segelfartyget Gloria i inrikes fart, för hennes trotjänare Chicote mönstrade av först 1994 efter 13 år på hundvakten. Han törnade in för gott strax därefter, troligen med brustet hjärta över att tvingas lämna sjölivet. Länge var orden "hund" och "katt" tabu ombord; ett tabu som ibland kunde utsträckas till själva hunden men knappast till katten. För senare sjömansgenerationer var skeppshunden och skeppskatten i huvudsak lyckobringande. Bl.a. ansågs de kunna förutse om någon fara hotade fartyget, och om de smet iland just före avgång kunde det vara klokt att göra likaledes.
Skeppskamrat (shipmate); om besättningsmedlem på samma fartyg. Jfr seglarkompis.
Skeppsklocka (ship’s bell); sitter framme på backen, där den anses härbärgera fartygets själ. (En mindre klocka brukar finnas på bryggans styrbordssida.) Bästa materialet anses vara brons; fyra femtedelar koppar och en femtedel tenn. Mässing förekommer också men anses ge sämre klang och hållbarhet. På klockkläppen sitter en kläppstjärt, dvs ett "handtag" (i Kommissen kallat fockedrevsudd) som brukar vara ett praktexempel på utsökt sjömanshantverk. I tjocka slår utkiken ett slag på skeppsklockan om han siktar fara åt styrbord, två om han siktar fara åt babord och tre om han siktar fara rakt för ut. Jfr glas och timglas.
Skifta (ut) (shift); byta.
Skipper; skepparen, "gubben", befälhavaren. Förväxla ej med shipper.
Skjuta upp (coil down); detsamma som att kvajla upp (om tågvirke etc).
Skott (bulkhead); "vägg" ombord.
Skralna (scant); vinden vrider sig förligare, i för kursen ogynnsam riktning, blir skral. Motsatsen är att den rymmer.
"Skriva namnet", "skriva Sven Svensson"; styra dåligt (så att det kan avläsas i kölvattnet). Jfr Ostindiska girar
Skrota (sig); om vinden när den långsamt ändrar riktning.
Skrov (hull); fartygets "kropp" bestående av bordläggning, skott och spant.
Skränsa (to check; även skräcka av nederl. shrikken, "glida/hoppa ur"; (bl.a.) att försiktigt slacka på en hårt spänd förtöjning.
Skydrag (sea sprout); virvelvind till havs till skillnad från tornado i land.
"Sky pilot" ("himlalots"); sjömanspräst, port chaplain.
Slabbkista (slop chest); av slops - 1500-talets moderiktiga knäbyxor, på svenska "pluderhosor" - som kom att beteckna sjömanskläder överhuvud taget, liksom kojpersedlar. The purser - den tidens steward eller "hökare" - öppnade vissa bestämda tider sin slop chest på fördäck, givetvis mot väl saltad kommission (se även cumshaw). I modern tid syftar slabbkistan mest på "hökarens" privata försäljning av varor såsom tandkräm, godsaker m.m. På senare decennier åsyftas även försäljning ur "fartygets förråd": tobak, läsk och alkoholhaltiga drycker.
Slacka (slack, slacken); ("slacka på springet") släppa efter. Av slack, det lösa. Jfr fira.
Sladden; trikareleven.
Slag (bilge); fartygsskrovets rundning mellan sida och botten. Därav slagvatten (bilge water).
Slagsida (list); om fartyget då det förlorat sin stabilitet och löper risk att kapsejsa.
Sling; den mängd gods som kan tas i ett enda hiv, dvs lyft.
Slingerställ, -skott (shifting boards); utan dem går allt i durken i grov sjö.
Slingra (pitch and roll); när fartyget stampar och rullar samtidigt, rör sig våldsamt i både längd- och sidled.
"Slå en läns", "länsa förpiken"; låta sitt vatten. Görs aldrig i lovart.
"Slå runt" (to paint the town red); festa i land, "släppa Barrabam lös". Syftar egentligen på kantra, kapsejsa.
Smul (smooth); sjön är smul när den endast bryts av lätta vågor.
Smäcker(t) (via da. smækker av lågty. smekker); smal(t) och fin(t) (t.ex.tågvirke).
Smörland (Cape Flyaway); förefaller vara land i sikte, visar sig när man kommit närmare vara långsträckta moln, som plötsligt "smälter som smör".
"Sné(d)seglare"; användbar förolämpning i alla möjliga sammanhang. (Egentligen skuta med gaffel- eller bermudasegel men utan råsegel.)
Solsegel; det enda segel som det i gynnsamma lägen kan bli aktuellt för dagens yrkessjöman att sätta. Se Sun(n)tält.
Son of a gun, Hello you… (ung. "Hallå, din gamle skojare!") ; familjärt tilltal sjömän emellan. Kommer från den tid då det var möjligt att smyga ombord galanta damer på brittiska örlogsskepp. Amorösa aktiviteter ägde lämpligast rum i skydd mellan kanonerna, och manlig avkomma till den slags dame och oidentifierad besättningsmedlem lär ha skrivits in i rullorna som son of a gun.
"Sotänglar" (även black gang/squadron, "svarta roten", eller bilge rats, "slagråttor"); gammalt öknamn på maskinmanskap. Syftar egentligen på eldare och lämpare som hanterade stenkol och fick hudfärg därefter. De kunde kontra med att kalla sina trätobröder på styrbordssidan deck apes eller swab jockeys (syftande på svabba däck).
Spakryckar’n; fartygsmekanikerkurs B.
Spant (frame, av lågty/nederl. spant); fartygets "revben".
"Spantad för traden"; (skämtsamt) klara av el. vara rätt man för något.
Spidbåt; landbåt (i trafik mellan fartyg på redden och landbacken), av andra än sjömännen understundom kallad "barkass".
Splejsa, splitsa (splice); förena exempelvis två tampar med varandra. Även att dela kostnaden för något.
"Splejsa sig" ("get spliced"); gifta sig. Äktenskapet kan kallas longsplice.
Spring; förlig förtöjning akterifrån och motsvarande förifrån.
Spygatt (scupper); avlopp i däck/durk.
Stagad (av stag, tåg el. wire som stöttar master etc, urspr. med betydelsen "något styvt, spänt"); berusad. Kodtermerna på detta tema är flerfaldiga, mestadels hämtade från segelfartygsepoken. Three sheets in (eller to) the wind, "tre skot i vinden", betyder samma sak. To splice the main brace ("att splejsa storbrassen") betyder även "ta en sup". Löpande gods (running gear) var tågvirke i riggen men kunde även syfta på våtvaror som lätt löper ned i ens torra hals. Sarving var duk runt ankartåg för att skydda mot skamfilning. Att "friska på sarvingen" var att förfara denna till rätt läge i klyset men syftade även på rymdmåttet ankare, gott för ca 40 liter brända och destillerade drycker.
Stampa (pitch); om fartygets rörelser i grov sjö för ifrån - duvning med fören och sättning med aktern.
Stand by; att vara beredd (ifall något som kräver ens insats skulle inträffa).
Stavangerägg; sjömanssvenska för fiskbullar. (Under den norska förbudstiden även urblåsta äggskal innehållande destillerade drycker.)
Stek (ofta bend om det är med en annan tågända och hitch om det är med annat föremål; av lågty/nederl. steek); tillfällig fastgöring av en tågända. (kommissens råbandsknop anses egentligen vara ett stek.)
Stiltje (calm); vindstilla, bleke. Att bli hindrad av stiltje heter på eng. to be becalmed.
Stimbåt (steamer); ångfartyg.
Stimma (steam); äldre tvättmetod till sjöss. De smutsiga kläderna lades i blöt i en pyts med vatten och ett par nävar med tvättmedel. Efter ett par dagar (på värmen något tidigare) var det dags att ’stimma’ plaggen med hjälp av ett på värmeelementen monterat ångrör med avstängningskik. Pytsen placerades så att ångröret kom under vattenytan, varefter stimmet släpptes på. På så vis koktes plaggen, varpå de sköljdes i färskvatten.
Stopptörn; jourtjänst vid hamnliggande.
Stormsoppa; tjock grönsaks- eller köttsoppa som inte skvätter omkring när Sjöberg i igång.
Stowaway; fripassagerare.
Strongbox, strongroom; "kassavalvs"-lastrum för förvaring av värdefullt gods.
Stropp; "ring" bestående av hopsplejsat kraftigt band för hiv av sling. Till följd av Svenska Orient Liniens trafik under decennier lär oräkneliga kameler och åsnor i hela Mellanöstern stolt bära sina bördor med outslitliga SOL-stroppar.
Stuert (chief steward); ekonomiföreståndare, bas över intendenturavdelningen, nu ersatt av kockstuert. (Ordet kommer av steward eller sty ward, som egentligen betyder "en som vaktar svinstian"). Jfr Hökare, Slabbkista.
Stuvare (chief stevedore, av lågty. stuwen, "packa"); sköter på redarens/befraktarens uppdrag stuvning av lasten ombord samt organiserar lastning och lossning. Avser således stuveribolaget och dess ledning men används ofta som benämning på stuveri- eller hamnarbetaren. Jfr sjåare.
Styrbord (starboard); av styrårans placering vid den normalhänte vikingastyrmannens starkare högerarm. Enligt traditionen skall däcksfolkets hytter ligga på styrbordssidan, som förr ansågs lite "förmer" än babord. I fråga om vindförhållanden talar man ej om styrbord och babord utan om vridande åt höger (backing) eller vänster (veering).
Styrhytt (wheelhouse); används ofta som synonym till bryggan.
"Styrmansskalle"; fender.
Stå i båten; syftar på den tid man är påmönstrad.
Ståndet; skillnaden mellan verklig GMT/UTC och den tid som bryggans kronometer utvisar. Viktig för positionsbestämningen. Noterades dagligen (med hjälp av tidssignal på radio) av gnisten, som kunde få frågan "hur är det med ståndet i dag?".
"Stå’re’s" (försvenskat uttal av eng. stores); reservdelar till maskin o.d.
Stämpla (support, sustain, tomming); stötta eller fixera last för att hålla den på plats.
Stäv, förstäv (stem); fartygets "näsa". Därav stäva om gång föröver.
Sundet; avser oftast Öresund.
Sun(n)tält, -segel (awning); soltält av segelduk spänt över fartygsdäck.
Surra (lash, av nederl. sjoeren); med tåg tajta lasten etc.
Svaja (swing); fartyg som till ankars rör sig för väder och vind är på svaj.
Svallvågskontroll; förslag till namn på den "backspegel" som ofta sitter på ömse sidor av bryggan på mindre skärgårdsbåtar etc. Både back och (akter)spegel är ju redan "upptagna" i sjöspråket.
Svanhals (goose-neck ventilator); ventilationsrör på däck, böjt 180° för att förhindra att vatten tränger in.
"Sveabakelser"; skorpor inom Stockholms Rederi AB Svea, som ej var känt för kulinariskt överdåd. Jfr "Lloydbakelser".
Sveakasse; ett fartyg tillhörande Stockholms Rederi AB Svea.
Svettragg; En ganska tunnspunnen och "glesmaskig" trasa, som till sjöss haft två syften. Dels hade eldaren (sotängel kallad) den om halsen, alltid till hands att torka svett och sot ur ansiktet med. Dels tjänstgjorde den som tvättlapp. Sjömännen hade förr inget rinnande vatten att vaska sig i, så de fick hålla till godo med en pyts vatten. Vattnet stimmades - näst intill kokades upp - med hjälp av ett ångrör. Svettraggen blöttes, tvålades in och blev utmärkt att rundvaska sig med. Vattnet i pytsen gick sedan bra att skölja av sig med eftersom det inte varit i kontakt med tvålen eller såpan. Och svettraggen var fräsch och fin att hänga om halsen igen. Svettraggen används även i andra varma yrken.
Svid, landgångs- (suit); se Rigg.
Svinrygg; den förligaste delen av brädgången på backen. "Att få svinrygg" (eng. hogging) syftar på den påfrestning skrovet utsätts för när fartyget ligger på en vågtopp midskepps. Motsatsen, när för- och akterskeppet ligger på varsin vågtopp, kan kallas "att få kattrygg" (sagging).
Svår; om företeelse som är stor, grov, tung (samt om sjön, heavy sea, och slagsida, heavy list).
Svälja ankaret; gå iland för gott.
"Sympatía"; icke-honorerad herdestund i hamnkvarter, jfr "shorttime".
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.