Tackel (tackle); enkel "hissanordning, se talja.
Taifun (kin/jap. "stor vind"); tropiska stormar i nordvästra Stilla Havet. Uppstår som atmosfäriska lågtrycksystem över den väldiga mikronesiska ö-världen, orsakade av att det tropiskt varma havet avdunstar enorma mängder vattenånga i luften. De regnoväder som uppstår trycks åt W-WNW av den förhärskande E-vinden samtidigt som de arbetar upp sig till extrema vindstyrkor. Till Japan kommer taifun under sensommar och tidig höst. Enorma brottsjöar kan dra in över kustbygderna och orsaka översvämningskatastrofer. De medföljande skyfallen orsakar jordskred, som kräver sin tribut. Isebukten, där hamnarna Nagoya och Yokkaichi ligger, minns fortfarande taifunkatastrofen den 26 september 1959, då drygt 5.000 människoliv krävdes. Men taifun är också kamikaze, "gudavinden", syftande på att den på 1200-talet stoppade mongolernas försök att invadera Japan. (Taifun får ej blandas ihop med Tyfon, en egyptisk demon som associerar till förödande vindar inifrån Sahara.)
Tajta (tauten); styvhala, dra åt tåg etc så hårt som möjligt.
Talgkokare; öknamn på maskinbefäl.
Talja (purchase); enkel "hissanordning". ("Djävlar i min talja"; däcksriktig ed, ej lika gångbar i maskin.)
Tallyman; lasträknare
Talrör; kommunikationskanal för utbyte av älskvärdheter, t.ex. mellan kapten på bryggan och chiefen i maskin (se den danska filmen om s/s Martha). Fanns förr även mellan bryggan och skepparens sovhytt.
Tamp (rope’s end); av holl. tamp, egentligen yttersta ändan av lina etc (betecknar numera ofta hela linan).
Tankfnatt; labilt psykiskt tillstånd, maritim "lappsjuka". Jfr calenture.
Tatuering, sjömans- (tattoo, en polynesisk term); livaktig sjömanstradition som inleddes sommaren 1769, då kapten James Cook’s Endeavour anlöpte Tahiti. Med ombord var bl.a. matros Robert Stainsby, som med sin kropp introducerade tatueringen som sjömansmode. Vanliga sjömanstatueringar är bl.a. "tro, hopp och kärlek" samt "sailor’s grave". Den som rundat Kap Horn är berättigad till att tatuera en liten blå stjärna på vänster örsnibb. Efter fem dubbleringar är man berättigad till en motsvarande stjärna på höger öronsnibb, och efter tio dylika två röda tatueringar i pannan. De tre tatuerade "luffarprickarna" mellan tummen och pekfingret associerar i dag knappast till sjömännen men lär symbolisera deras skyddshelgon S:t Nikolaus.
Tenth wave; urgammalt begrepp med innebörden att den tionde havsvågen skulle vara större och kraftigare än de nio föregående. Lär ha myntats av romarna, medan deras grekiska samtida höll på den tredje vågen. Visserligen kan vinden bidra till att en serie vågor förstärker varandra, men det kan lika gärna vara den femte eller någon annan som råkar bli den högsta. Kanske finns även ett samband med havsguden Ägirs döttrar. De är nio till antalet och sägs personifiera nio vågor som följs åt.
Timglas (sand-glass,); tidmätare bestående av ett dubbelglas med en smal "midja" emellan, lär ha uppfunnits under 900-talet och kommit i mera allmänt bruk på 1100-talet. Till sjöss blev det oumbärligt fr.o.m. 1400-talets upptäcktsresor. Mängden fin sand som rinner igenom "midjan" – pulveriserad svart marmor som upprepade gånger kokats i vin och torkats i solen – är anpassad för den tid som skall mätas; 30 sekunder för loggen och en halvtimma för skeppsklockan (därav slå glas). Österns sjöfarare hade i stället väl avvägda joss-sticks, rökelsepinnar, att mäta dygnets tolv dubbeltimmar med. Så småningom utvecklades en "metall-klocka"; pulveriserad rökelse lades i vindlande labyrinter inuti apparaten, kalibrerad till att mäta de med årstiderna skiftande vakterna nattetid. (Den vanligaste ingrediensen i Österns rökelse är f.ö. kåda och kärnved från örnträdet Aquilaria Agallocha, även kallat aloë-, colombo- eller paradisträ och vanligt material i utsökta juvelskrin m.m.)
Timmerman (carpenter, "chips"); utrotad sjömansart, troligen den befattning som begåvats med flest ök- och smeknamn: Flis-Jesus, Hyvel-Hin, Klamp-Nisse, Trägnagarn, Timppa...
Tjingsa; byta.
Tjingsargubbe; försäljare i hamnmiljö, jfr galli-galli-men.
Tjocka; tät dimma.
Tombolo (ital.); sandbank som av väder och vind gjorts till landtunga mellan fastland och utanför liggande ö. Om en sådan landtunga växelvis översvämmas av tidvattnet och torrläggs kallas den i stället lido.
Tom Cox’s traverse; skämtsamt om arbetsskygg sjömans konster, "tagande sig två gånger runt vattentunnan och en gång runt storbåten", som skall ge intryck av att han arbetar.
Tonnagerum, -lucka (tonnage hatch); aktersta luckan som på vissa fartygstyper tillkom som en mätteknisk finess. Hade dock även praktisk betydelse. Via den kom man in i de vanliga lastrummen utan att behöva lucka av dessa.
Trad (trade); detsamma som rutt, (regelbundet återkommande) färdväg. Se även rotation.
Trampfart; utan förutbestämda, regelbundet återkommande destinationer.
Transare; Transatlantic-fartyg (eller sjöman inom rederiet, dvs transseglare). Jfr RABT. Klassiska transnamn från australiska aborigine-språk:
Allunga (solen)
Barranduna (ett slags myrten)
Boogabilla (floder och träskmarker)
Boolongena (emu, australiensisk struts)
Coolangatta (fin utsikt)
Coolaroo (stjärna)
Cooranga (lockbete?)
Goonawarra (svan)
Kanangoora (dag)
Killara (alltid på plats)
Kirribilli (landtunga N om Sydney)
Kookaburra (australiensisk skrattfågel)
Mirrabooka (Södra Korset)
Mongabarra (duva)
Parrakoola (två elller tre till av samma sort)
Parranatta (ledarbåts position i kapprodd)
Talarah (skare, frost på snön)
Wangaratta (skarvens häckningsplats)
Wollahra (utkik)
Yarrawonga (klippigt berg)
Trasselbingen; enligt illvilliga sägner ett hemligt vilorum i "gruvan". Numera bortrationaliserad. Se krumhult.
"Trava"; gå hemma längre än normal ledighet och inte veta om man får något nytt fartyg.
Trikare; elektriker.
Trimma (trim); lasta fartyg på rätt köl, justera djupgåendet för och akter. Jfr lämpare.
Tross (hawser); grovt tågvirke. (Eng. hawser kommer av halter, "galgrep"; jfr Bom.)
Tsunami (japanska "hamn-våg"); väldig flodvåg som uppstår till följd av undervattensbävning, fortplantar sig och ökar i styrka över stora havsytor och slår med förödande kraft mot närmaste land i dess väg.
Tugbåt (tug); bogserbåt.
Tvärs (abeam); i rät vinkel mot långskeppslinjen.
Tvärs (abreast); t.ex. fartygets position i förhållande till ett landmärke etc.
Tåg, -virke (cordage); samlingsterm för rep, linor, trossar etc.
Törn (spell); arbetsperiod till sjöss. "Ta en törn", att skärpa sig ("nu får du ta dig en törn...").
Törn, stå på; stå i tur för jobb på sjömansförmedlingen
Törna (eller törna crazy); bli skvatt galen.
Törna in (turn in); antingen att avsluta arbetspasset/vakten eller att krypa till kojs.
Törna in för gott; avlida, mönstra av för gott.
Törna till; påbörja vakt/arbetspass.
"Ullstrumpor"; maträtten får i kål (alias "australiensisk gummitiger").
Under däck; dels "innertak" ombord, och dels inredning under väderdäck.
Utkik (lookout); syftar dels på spaning ut över havet, dels på sjömannen som håller utkik (the lookout man). Förr höll man utkik från en korg i masttoppen, kallad crow’s nest ("kråkboet"). Namnet är ett minne av den korg med korpar som vikingarna hade i masttoppen på sina långskepp. När de tappat land ur sikte släppte de ut en korp, som flög raka spåret mot närmaste kust ("fågelvägen" heter på eng. as the crow flies). M.a.o. ett primitivt "angöringsfyrsystem". Vikingarna lär ha missat hövlighetsdelen i talesättet: "Med utkik på sjön och hövlighet i land tar man sig alltid lyckligt fram." ("Hålla Utkik" kan också betyda att prenumerera på HKF:s tidskrift.)
Vackert (handsomely); i den ursprungliga nordiska betydelsen "vaksamt", lugnt och sansat. "Ta det vackert".
Vaka (väl/illa); fartygets förmåga att följa havets vågrörelser.
Vakt om vakt; när vakterna delas på två skift i stället för tre. Förekommer som fyra om fyra och sex om sex.
Varpa (kedge); förhala ett fartyg med hjälp av varpankare.
Varsko; till sjöss vanligt uttryck för att meddela något, med nyansen "varna", "förmana" eller "befalla".
-vart (-ward); riktning till sjöss, t.ex. nord-, ost-, syd- och västvart.
Vaska; tvätta.
Vederlag; intjänad fritid.
Veering; (om vind) vridande medurs. Förebådar på N. halvklotet busväder.
Vegamössa; slags skärmmössa, förr vanlig bland sjömän. Uppkallad efter A.E. Nordenskiölds färd med Vega längs Nordostpassagen. Namnet låter äktsvenskt men är klingande arabiska: an-Nasr al-Waki, "den fallande örnen". Vilket syftar på den ljusstarka blå diamanten i stjärnbilden Lyran. Vega var vår polstjärna för 12.000 år sedan och blir det åter om 12.500 år, just nu tillfälligt avlöst av Stella Polaris i Lilla Björnens stjärnbild.
Ventil (porthole, bull’s eye); "fartygsfönster", oftast syftande på traditionella hyttventiler med mässingkarmar. Ursprungligen kom de till som kanonportar, i en tid då ingen skulle komma på idén att släppa in dagsljus och frisk luft i besättningsutrymmena.
Vidsträckt fart; långfart, motsatsen till närsjöfart.
Viken (The Gulf); syftar på Arabiska Viken (AG) alias Persiska Viken (PG), jfr Gulfen.
Vinda hem (heave up); med ankarspel hiva in ankarkätting eller förtöjningstross.
Vingasup; förr tradition bland somliga, då Vinga siktades efter en långresa.
Voyage; sjöresa på korrekt engelska.
Vrak (wreck); skrovet av ett totalhavererat fartyg, vare sig det ligger ovan eller under havsytan. Ordet kan numera även syfta på kraschade bilar, nedgångna människor m.m.
Vågdal (trough /of the sea/); t.ex. om fartygets läge när det befinner sig mellan två vågtoppar.
Väl bekomme; hälsning vid inträde i mäss där måltid pågår.
Vänsterstopp; (halvhemligt) extralager av något åtråvärt, t.ex. snus.
Värmen, på; "seglar" eller "går" på värmen gör man om traden innefattar tropikerna, dvs zonen mellan kräftans och stenbockens vändkretsar.
Waterfront; strandpromenad i hamnstad.
Åmning (draught-mark, ty. Ahmen, "mäta ett kärls volym"); markeringar på skrovet som anger djupgåendet.
Åsnefrukost (donkey’s breakfast); mellankrigstidens madrassvar, fyllt med halm eller träull.
Ägg och bacon; sjömännens sakrosankta söndagsfrukost ombord i varje svenskt fartyg. Varje försök – av friskvårdsskäl eller vadhelst det vara månde – att ens på värmen ersätta den med något lättare skulle omedelbart resultera i generalstrejk!
Ända, tåg-; se tamp.
Överhalning (lurch); våldsam rullning åt ena sidan, krängning orsakad av grov sjö. Att överhala (to overhaul) betyder även rundsmörjning, skötsel osv av utrustning; och att få en överhalning kan betyda att få en utskällning eller rentav ett kok stryk.
Ur Ett skepp kommer lastat.../Utkik nr 2-3 1998
(Bokförlaget Tre Böcker, oktober 1998)
Copyright (c) 1998
Sammanställt av Torbjörn Dalnäs.
Återgivande av ordlistan är skyddat av upphovsrätten
och får inte kopieras. Citera gärna, men ange alltid källa.