Skandiaporten

Sverige har i alla tider varit beroende av utrikeshandel med omvärlden. Omkring 75 procent av utrikeshandelns varuvärde sker idag med länder inom Europa, men till följd av 1990-talets tilltagande globalisering handlar vi allt mer med länder längre bort. Omkring tio procent av Sveriges utrikeshandel sker idag med länder i Fjärran östern och en lika stor andel med Nordamerika.

Allt fler godsslag inom både export och import transporteras i container. I Sverige domineras containertrafiken av ett fåtal hamnar. Tre av fyra containers lastas av eller på fartyg i antingen Göteborg, Helsingborg eller Gävle. I Göteborgs hamn hanterades under 2018 nästan varannan container.

Strategisk funktion

Tillgången till transocean direktsjöfart utgör en strategisk funktion för svenskt näringsliv. EU-kommissionen har utsett Göteborgs hamn som Core-hamn inom Europeiska Unionens transeuropeiska transportnät, TEN-T. Vid sidan av Göteborg har även Trelleborg, Malmö, Stockholm och Luleå fått status som Core hamn. Det betyder att EU ser dessa hamnar som viktiga nav ur nationell aspekt och för det kan ekonomiskt stöd sökas för vidareutveckling av infrastruktur. TEN-T policyn syftar till att maximera logistiken inom infrastruktur och transport i EU.

Inte minst under 2000-talet har fartygsstorleken inom containerflottan vuxit kraftigt. Drivkraften är i första hand att genom ökade godsvolymer per fartyg kunna effektivisera transporterna och uppnå stordriftsfördelar. Med detta följer även nyttor för miljön, då effektivare transporter ger lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp per transporterad container.

Projekt Skandiaporten syftar ytterst till att framtidssäkra den strategiska funktion som transocean direktsjöfart i Skandiahamnen i Göteborg utgör. För detta krävs dels åtgärder som ska resultera i ökad kapaciteten och säkerhet i farleden, dels förstärkning och fördjupning vid Skandiahamnens södra kaj. Projektet planeras och genomförs i samverkan mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn AB.

Det gemensamma arbetet inleddes under 2019. Sjöfartsverket planerar för att påbörja muddringsarbetena i farleden 2024 eller 2025, medan Göteborgs Hamn AB planerar för byggstart av kajförstärkning 2022. Projektet beräknas helt färdigställt 2026 alternativt 2027 beroende på byggstart..

Två huvudalternativ

För närvarande fördjupas kunskapen inom två huvudalternativ, och för det syftet studeras två olika storlekar av fartygsmodeller. I båda fallen uppgår fartygens längd och bredd till 430 respektive 65 meter, med ett maximalt djupgående till antingen 16,5 eller 17,5 meter. Det största fartyg som i dag kan anlöpa Skandiahamnen har en ett maximalt djupgående på 13,5 meter.

Även om fartygen anlöper Göteborg, så kan det gods som lastas och lossas i hamnen ha sin start- eller målpunkt i princip över hela Sverige. Detta är möjligt genom det system av järnvägspendlar som dagligen transporterar gods mellan Göteborgs hamn och över 20 terminaler runtom i Sverige. Upplägget med järnvägspendlar har byggts upp under snart 20 år och för närvarande transporteras omkring 60 procent av de containrar som hanteras i Skandiahamnen till och från Göteborg med järnväg. Med anledning av det inledde Trafikverket 2015 utbyggnad av Hamnbanan till dubbelspår för anslutning till det allmänna järnvägsnätet.. Projektet är planerat att vara färdigställt i slutet av 2023.