Godsnavet som växer med sjöfarten

– I Södertälje passerar två motorvägar, liksom stambanan, Svealandsbanan och Grödingebanan. Utanför Nynäshamn ska Norviks hamn byggas. Den får visserli­gen högre kapacitet än Södertälje hamn, men jag upplever att hamnarna komplet­tera varandra, säger Mats Johannesson.

På det gamla militärområdet Almnäs håller ett stort gods- och logistikområde för södra Stockholm på att utvecklas. Det är drygt 1000 hektar stort vilket motsva­rar ungefär 20,000 fotbollsplaner.

– Vi kan välja och sovra bland intres­senterna, fortsätter han.

Bred erfarenhet

Mats Johannesson har under sammanlagt fyra- fem års tid fått ett "helikopterper­spektiv" när det gäller sjöfartsfrågorna i Södertälje. Främst ombyggnaden av slus­sen och kanalen men även farledsprojekt Landsortsfarleden utifrån sina tidigare yrkesroller: Tidigare chef för näringsliv och infrastrukturenheten vid Länsstyrel­sen i Stockholms län och tidigare chef för planeringsenheten vid Trafikverket Region Öst i Eskilstuna.

Han har förståelse för betydelsen av en säkrare och utbyggd farled med högre kapacitet än i dag och därför är det själv­klart att Sjöfartsverket fått uppdraget att utreda förutsättningarna.

Johannesson har suttit med i styrgrup­pen för finansieringen av projektet och dessutom deltagit i åtgärdsvalsstudien, där berörda parter pratar sig samman för att få en helhetsbild och hittar hållbara förslag på lösningar.

Landsortsfarledens höjda kapacitet ger också nya möjligheter för hamnen med exempelvis omlastning av produkter på pråm för insjötrafik runt Mälaren. I hamnen behövs bättre anslutningar till de stora Europavägarna bredvid och likaså behöver järnvägstrafiken elektrifieras inom hamnområdet.

Trafikverket ansvarar för dessa fråge­ställningar och Johannesson understryker den goda dialogen som förs i fallet.

– Södertälje kommer att bli känd som framtidens sjöstad, men allmänheten förknippar nog Södertälje mest med kringlor och bilar.

Han noterar att den föreslagna nya dragningen också fört med sig att en del boende längs farleden tror att både berghällar och uddar ska sprängas bort i samband med projektet.

En del boende, med egna brunnar vid Oasen och Mörkö, är rädda för att saltvatten kan börja tränga in i brunnarna till följd av sprängningarna, detta efter somrar med varm väderlek som lett till mindre vatten i brunnarna. Oro och otill­räcklig kunskap skapar lätt en opinion, bedömer Mats Johannesson.

– Från Södertälje kommuns sida ser vi inte några risker i samband med farleds­bygget. Vi har full insyn i Sjöfartsverkets arbete och jag har det största förtroendet för hur arbetet genomförs.

Framtidsscenario

Även om regeringen satsar mer på sjöfar­ten, tror Johannesson ändå att en sådan utveckling kommit till stånd.

– Globaliseringen och omställningen till mer klimatsmarta transporter betyder mer än man tror. Det finns en stor driv­kraft i att avlasta både bilnätet och järn­vägsnätet till förmån för godstransporter till sjöss.

"Rigorös riskinventering"

– En rigorös riskinventering görs i förväg och länsstyrelsen upprättar sedan ett kontrollprogram som måste följas av entreprenören, säger Tage Edvardsson, Senior Advisor.

Vattenspegeln kommer inte att ändras när arbetena börjar. Vare sig kobbar eller skär sprängs bort i samband med arbeten för Landsortsfarleden.

– Riskbedömning görs av allt som kan påverkas av kommande sprängningsar­beten. Inspektioner sker av brunnar och byggnader som kan vara berörda, fortsätter han.

Riktvärden tas fram för vart och ett av objekten och dessa ingår i kontrollpro­grammet som fastställs av länsstyrelsen.

Entreprenören måste sedan följa kon­trollprogrammet och genomföra vibra­tionsmätningar för att visa att beslutade värden inte överskrids.

- Sjöfartsverket har tidigare genom­fört ett tiotal projekt med sprängningar betydligt närmare bebyggelse än vad som nu är fallet. Och det har inte skapat problem någonstans, understryker Tage Edvardsson