Malmporten blir "pulsådern"

LKAB och SSAB utgör grunden för Luleå Hamn och dess sex hamnar varav två används av industrin; LKAB respektive Cementa. 
– Hamnen är inte tillräckligt djup i dag. Därför måste de stora fartygen ankra vid inloppet till Luleå och sedan lasta över godset till mindre fartyg som kan gå in. Vid lastningen från hamnen blir det omvänt förhållande. Många malmfartyg lossar i Oxelösund där lasten läktras, lastas över till mindre fartyg, förklarar Niklas Nordström.
Politikerna är eniga om satsningen på Malmporten och hamnen i sig. Med större djup i hamnen skulle stora fartyg kunna gå upp dit direkt i stället för att anlöpa Göteborg eller Trelleborg för lossning av lasten.
– Utan läktring sparas både tid, pengar och miljö, förklarar Niklas Nordström och fortsätter:
– Sjön är en underskattad transportmöjlighet. Den kräver inga broar eller beläggningar och har stor kapacitet. Ambitionen är att hamnen ska bli ett fullvärdigt alternativ till biltransporter söderut.

Luleå kan bli ett nav

Birgitta Ahlqvist, ordförande i Luleå Hamn, nämner att den ökade kapaciteten även underlättar godstransporterna till Finland.
– Luleå kan bli ett nav till finska sidan på så sätt att SSAB kan ha större lager i Luleå och frakta över malmen med pråmar till Finland.
Luleå kan också bli ett nav för mindre hamnar i Sverige och Finland i Bottenviken, förklarar Birgitta Ahlqvist.
Birgitta Ahlqvist berättar att satsningen leder till att en ny bogserbåt behövs för att klara av de tyngre fartygen, och den har redan designats i Kanada.
Det nya djupet innebär också möjligheter att starta med containertrafik i Luleå.

"Bra entrébiljett"

– Malmporten finns med i den senaste infrastrukturplanen under kategorin ”namngiven brist”. Det betyder att alla underlag inte finns inne, men förhandlingen vid Mark- och miljödomstolen blir en bra entrébiljett i sammanhanget, förklarar Tage Edvardsson, projektledare för Malmporten.

Infrastrukturplanen revideras under 2017 och då måste Luleåprojektet finnas med i den, inskjuter Niklas Nordström.