Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Stundtals tuffa isförhållanden i Luleå och Skellefteå

Nyhet 2018-04-17

Isbrytarsäsongen 2017/2018 kännetecknas av stundtals besvärliga förhållanden till Luleå och Skellefteå.

Emma Grönkvist och Amund E. B Lindberg jobbar vid Isbrytarledningen på Sjöfartsverket
Emma Grönkvist och Amund E. B Lindberg jobbar vid Isbrytarledningen på Sjöfartsverket. Foto: Agne Hörnestig

Skellefteå hamn fick stängas kortvarigt vid några tillfällen för assistans på grund av rådande isförhållanden. Det rapporteras från Isbrytarledningen vid Sjöfartsverket i Norrköping.

Isbrytarledningen är sambandscentral för den isbrytning som myndigheten ansvarar för. När det var som mest is i Bottniska viken assisterades till samtliga hamnar från Skutskär i Gävletrakten och norrut. Istjockleken i Bottenviken kännetecknas av en "normal isvinter", mellan 50- till 60 centimeter. I Bottenhavet motsvarar tjockleken en lindrig vinter.

Assistans har gjorts kontinuerligt under tre månader till alla hamnar i Bottenviken.

På isbrytarledningen jobbar Tomas Årnell, chef för isbrytningen, Amund E. B. Lindberg, driftledare och Emma Grönkvist, driftoperatör. De två sista nämnda kommer närmast från SMHI:s istjänst i Norrköping.

Det finns många hjälpmedel till hands: Satellitbilder, skärmar som visar väderförhållanden, isläget, bild på var både isbrytare och fartyg befinner sig och hamnlistor som visar anlöpande trafik. SMHI visar prognos för isläget de kommande 48 timmarna.

Sjöfartsverket äger de fem isbrytarna Oden, Atle, Ymer, Frej och Ale som bemannas av ett privat företag. Fartygen är från 70- och 80-talen och snart behövs ett generationsskifte eller ombyggnation, eftersom det blir allt svårare att få tag på reservdelar.

Tät dialog

Tre gånger per dag: morgon, lunch och kväll, lämnas rapporter om läget från isbrytarna till isbrytarledningen i Norrköping. Två gånger i veckan, måndag och torsdag, försöker man samla alla samtliga isbrytarkaptener till ett gruppsamtal i samband med SMHI:s väderprognos. Men det händer ofta att isbrytarna är ute på uppdrag och i stället blir det ofta många telefonsamtal via satellittelefon eller mobil. Som reservkommunikation finns VHF-radion.

– Vi har en tät dialog med befälhavarna och ser till att isbrytarna är på rätt ställe utifrån rådande behovsbild. Men de bryter isen och har ansvaret på plats, förklarar Amund E. B. Lindberg.

Baserat på alla fakta görs sedan en helhetsbedömning för att få en så effektiv och ekonomisk isbrytarassistans som möjligt. Det innebär bland annat att begränsningar för vem som får assistans utifrån någon av de fyra isklasser som finns. Ju högre upp i Sverige fartygen går, desto högre isklass behöver fartygen. Fartyg som inte har rätt isklass får inte hjälp. I enstaka fall kan därför dispens sökas.

Isbrytarna jobbar i havsisen som rör sig efter utifrån väder och vindförhållanden. Vinden gör att stora och kraftiga is vallar kan torna upp sig. Normalt till kraftig istjocklek är 60- till 80 centimeter i norra Sverige.

Verksamheten står inte stilla på natten. Då går medarbetarna i Norrköping in i schemalagd beredskap från slutet av november och fram till dess att isbrytarsäsongen avslutas, vanligtvis under maj månad.

Fartygen allt större

Utvecklingen tyder dock på att fartygen blir större och större inom världens handelsflotta. Med större fartyg förbättras transportekonomin och det innebär även mindre miljöutsläpp eftersom färre fartyg kan lasta mer än flera mindre. Med farledsprojekt Malmporten i Luleå planeras för fartyg upp emot cirka 300 meters längd.

I vintras lastade fartyget Nordic Oasis i Luleå. Fartyget mäter 225 x 32 meter. Två isbrytare behövdes framför fartyget men det innebär ingen garanti för att isbrytarna inte löper risk att kanske fastna ändå i en isvall. Utifrån trenden med allt större handelsfartyg växer också behovet fram av starkare isbrytare för att kunna möta morgondagens behov.

Plötsligt ringer telefonen.

Emma svarar:

– Isbrytarledningen. Det är Emma.

Dags igen att uppdatera lägessituationen för de fem svenska isbrytarna och dess personal på Atle, Frej, Ymer, Oden och Ale som fortsätter sitt arbete med oförminskad styrka.

Underhåll

När isbrytningen sedan avlutas för säsongen väntar underhåll av fartygen och förberedelse inför säsongen 2018/2019. I november ska isbrytarna sedan vara redo att gå ut i tjänst igen.

- Polarisbrytaren Oden ligger just nu i Helsingborgs hamn och förbereds inför sommarens polarexpedition till Nordpolen, summerar Amund E.B Lindberg.