Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Frågor och Svar (FAQ) om projektet

Visste du att projektet genomförs för att utveckla Skandiahamnens konkurrensläge som Skandinaviens enda anlöpshamn i Göteborg för världens största containerfartyg på deras direktsjöfart över världshaven och mellan olika kontinenter? Det och mycket mer kan du lära mer om här.

Skandiahamnen i Göteborg.
Skandiahamnen i Göteborg. Foto: Göteborgs Hamn AB

Vad är projekt Skandiaporten?

Projektet genomförs för att utveckla Skandiahamnens konkurrensläge som Skandinaviens enda anlöpshamn i Göteborg för  världens största containerfartyg på deras direktsjöfart över världshaven och mellan olika kontinenter. Detta görs genom att djupgåendet ökar i farleden till Göteborg och vid södra kajen i Skandiahamnen, som också förstärks.

Projekt Skandiaporten tillvaratar sjöfartens möjligheter med ökad tillgänglighet, bättre säkerhet och hållbara transporter.

Vilka står bakom?

Projektet planeras och genomförs i samarbete mellan Trafikverket, Sjöfartsverket, och Göteborgs Hamn AB.

Trafikverket ansvarar för behovsanalyser och den statliga finansieringen. Sjöfartsverket ansvarar för fördjupningen av farleden uppgradering av sjösäkerhetsanordningar. Göteborgs Hamn AB ansvarar för fördjupning av hamnbassängen och förstärkning av södra kajen i Skandiahamnen.

Hur kan arbetet beskrivas mer utförligt?

Muddringsarbeten ökar djupet i både farled och hamn från dagens 13,5 meter till 16,5 eller 17,5 meters djupgående. Totalt kommer cirka 13,5 miljoner kubikmeter att muddras vilket motsvarar ungefär 20 Globenarenor. Vid arbetena kommer säkerhetsmarginalerna i farled och hamn att utökas.

För att möta framtida krav sker även ombyggnad av södra kajen i Skandiahamnen som tar emot de största containerfartygen. Terminalytan, 80–100 meter från kaj, grävs ur och förstärks med cirka 4 000 stycken pålar som slås ned i marken till fast berg på 40–50 meters djup. Arbetet beräknas ta cirka fyra år totalt. Men först måste fle­ra utredningar göras som leder fram till en miljökonsekvensbeskrivning och ansö­kan om miljötillstånd. Denna ansökan lämnades in till Mark- och miljödomstolen i december 2020 och förhandlingar genomförs i januari 2022. Då medverkar företrädare för Göteborgs Hamn AB respektive Sjöfartsverket och deras utsedda juridiska ombud. Domstolens olika experter går sedan igenom ansökan område  för område, som besvaras av de juridiska ombuden.

Parallellt med den processen genomför Trafikverket nu den sista etappen av järnvägsutbyggnad i Skandiahamnen så att spårdragningen blir komplett. Utbyggnaden planeras öppna 2023/2024.  

Varför ska projekt Skandiaporten genomföras?

Oceangående fartyg med kapacitet på mer än 20 000 containrar kommer regelbundet till Göteborgs Hamn AB, men kan inte anlöpa fullastade eftersom dagens farledsdjup begränsar. Farled och hamn behöver anpassas till dagens globala moderna containerflotta så de största fartygen kan tas emot.

En viktig aspekt med Projekt Skandiaporten är att framtidssäkra direkttrafiken mellan Göteborg och Fjärran Öster. Trafikverkets prognos för 2040 visar att 65-70 procent av containervolymerna till och från Fjärran Östern då hanteras via Göteborgs Hamn AB.

Varför är projekt Skandiaporten viktigt för svensk handel?

I dag går 70 procent av all svensk export via sjöfarten. Göteborgs Hamn AB är den enda hamn i Skandinavien som kan erbjuda direktsjöfart till andra världsdelar för de största moderna oceangående godsfartygen. Dessa stora fartyg kan inte gå in längs ostkusten på grund av Kadettrännan i södra Östersjön där det är för grunt att passera. Projekt Skandiaporten genomförs för att framtidssäkra svenskt näringslivs tillgång till omvärlden genom att öka kapaciteten i farleden in till Göteborgs Hamn AB.

Hur bidrar projekt Skandiaporten till hållbara transporter?

Sjöfarten kan vara ett effektivt och miljövänligt transportsätt. Ett fartyg förbrukar mindre energi per enhet last än både en lastbil och ett tåg. Förutom detta innebär sjöfarten även mindre köer och ökad trafiksäkerhet jämfört med både väg- och järnvägsburen trafik. I dag vidaretransporteras närmare 60 procent av all containertrafik, till och från Göteborg, via järnväg vilket också är ett mycket mer miljövänligt alternativ än via lastbil. Genom att säkra och kapacitetshöja farleden och hamnen bidrar projekt Skandiaporten i framtiden till hållbara transporter.

När ska projektet genomföras?

Göteborgs Hamn AB planerar för att inleda sina arbeten 2022. Två år senare planerar Sjöfartsverket att inleda muddringsarbetet. Hela projektet beräknas klart 2026. En förutsättning för genomförandet av projektet och dess tidplan är en godkänd miljödom som vunnit laga kraft. Det betyder att tiden för överklagan har gått ut och då kan domen fastställas formellt och juridiskt.

 

Hur har den nya föreslagna utformningen av farleden tagits fram?

Till att börja har Göteborgs lotsområde i samarbete med Infrastrukturavdelningen vid Sjöfartsverket i Norrköping tagit fram tre alternativa nya sträckningar i Torshamnsfarleden in till Göteborg. Ett lotslag genomförde 60 körningar i Sjöfartsverkets simulatorcenter på Lindholmen, utifrån olika vind- och väderförhållanden. Dessa resultat låg sedan till grund för en kontrollkörning av nästa lotslag, så sammanlagt gjordes cirka 120 körningar.  Lotsar från Göteborgs lotsområde har med sin fleråriga erfarenhet av hamn, farled och fartyg, utfört arbetet under flera dagar. Simuleringar har gjorts med ett modellfartyg 430 x 65 meter med 16,5 respektive 17,5 meters djupgående.

2000-2004 genomfördes den tidigare muddringen för 13,5 meters djupgående i Göteborg. Två år senare visade det sig vara för grunt.

Kommer planerat muddringsdjup att räcka längre?

Den globala fartygsflottan har växt i en takt som inte kunde förutses när förra farledsfördjupningen gjordes. På 15 år har containerfartygens kapacitet ökat med 50 procent. Inför projekt Skandiaporten har noggranna studier gjorts av kända internationella förutsättningar och begränsningar som vägts in i sammanhanget. För att fartyg med ett större maxgående djup än 17,5m ska kunna nyttjas måste flertalet stora hamnar och viktiga kanaler byggas om och kostnaden för detta anses i dagsläget ej försvarbart.

Djupet i Göteborgsfarleden anpassas därmed till de begränsningar som finns på den internationella marknaden, dock med utökade marginaler för större fartyg gällande både bredd och längd än vad som existerar i dagens fartygsflotta.

Hur mycket beräknas Skandiaporten kosta?

Totalkostnaden är beräknad till cirka 2,5 miljarder kronor, enligt 2017-års nivå.

Inledningsvis var totalkostnaden beräknad till cirka 3,9 miljarder kronor. Minskningen av kostnaden beror på att omfattningen i projektet justerats till förstärkning av endast ett av två kajlägen samt att en mer effektiv beräkningsmetod gällande geoteknik medfört en lägre byggkostnad.

Hur fördelas kostnaden mellan Göteborgs Hamn AB och Sjöfartsverket?

Kostnaden för projektet delas lika mellan Göteborgs Hamn AB och Sjöfartsverket/Trafikverket.

Kommunalt beslut om finansiering med 1,255 miljard kronor togs vid kommunfullmäktigemötet i september 2020. Statens del, som uppgår till samma belopp,  finns upptagen i den nationella infrastrukturplanen för 2018-2029 .

Är projektet ekonomiskt försvarbart?

Projektet visar hög samhällsekonomisk lönsamhet på beräkningar som gjorts.  En satsad krona ger fyra kronor tillbaka och hela satsningen bedöms vara teoretiskt återbetald på ungefär 15 år. På det hela taget måste projektet betraktas som en bra satsning för samhället, i första hand för näringslivet.

Hur mycket muddring kommer att göras och hur planerar man ta hand om muddermassorna?

Farleden in till Göteborg ska fördjupas från dagens 13,5 meters maximala djupgående till antingen 16,5 eller 17,5 meter. Fördjupning görs genom muddring och sprängning. Totalt rör det sig om cirka 13,5 miljoner kubikmeter muddermassor som ska hanteras, eller cirka 20 fyllda Globenarenor.

Hur skyddar man miljön runt farleden under muddringstiden?

Under muddringen kan viss grumling i vattnet uppstå, men denna minskar och försvinner när muddringsarbetet är slutfört. Grundförutsättningen är att inga bestående miljöskador ska uppstå. Sjöfartsverket har under de sista 20 åren genomfört cirka tio liknande projekt, och efterkontrollerna har visat att inga bestående skador har uppstått på något av dessa projekt.

Hur ska muddermassorna hanteras?

Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning och handlingarna lämnades in för prövning av Mark-och miljödomstolen i december 2020. 

I ansökan föreslås att muddermassorna ska läggas till havs, bland annat in stora djuphålor utanför Vinga. De förorenade massorna föreslås placeras längst ned i djuphålorna för att sedan täckas med tio meter rena muddermassor.

Det pågår även en parallell process med att undersöka om en del av muddermassorna kan användas till annat, som till exempelutfyllnad av hamnområden eller skapande av vågbrytare. Det är dock Mark- och miljödomstolen som bestämmer villkor för när, och hur, arbetet får genomföras. Detta följs upp genom ett kontrollprogram som upprättas tillsammans med länsstyrelsen.

Vilka känsliga miljövärden har identifierats i området och hur säkerställs dessa?

Under framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen har noggranna utredningar av känsliga miljövärden genomförts. Bland annat har fiskelivet och ålgräsängar kring farleden inventerats. I den ansökan som skickats till Mark- och miljödomstolen beskrivs hur påverkan på känsliga miljövärden säkerställs. I ansökan listas även förslag på proaktiva åtgärder,  till exempel genom att nyttja sprängsten till att bilda nya hummerrev.

Vad gör ni för att minimera störningar och buller under muddringsarbetet för boenden kring farleden?

Sjöfartsverket följer Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser. Muddringen sker inom olika delområden och påverkan för en enskild fastighet kommer inte att pågå under någon längre period.

Muddringsverk bidrar till en viss bullernivå både under ovanför havsytan. Det kommer även förekomma undervattenssprängning för att hantera bergsklackar.

Arbetet bedöms ej långvarigt störa allmänheten. Arbetet kommer även att utföras med hänsyn till undervattenslivet.

Hur kan mudderentreprenörens arbete kontrolleras?

Sjöfartsverket är certifierat enligt ISO 14001. Det är en internationell standard som ställer hårda miljökrav på organisationen. I upphandlingen kommer Sjöfartsverket att ställa krav på entreprenören så dessa följs i arbetet. Bland annat kommer en så kallad MEG (miljökrav under entreprenadens genomförande) tas fram där vi tydligt redovisar vilka miljökrav vi ställer på entreprenören. Detta kommer att kontrolleras fortlöpande.

När muddringen är färdig i ett område sjömäts samma område med två av varandra oberoende metoder innan arbetet godkänns av beställaren, det vill säga Sjöfartsverket.

Hur kommer fritidsbåtstrafiken att påverkas under byggtiden?

Muddringsarbetet planeras att utföras främst mellan augusti och maj. Genom att inte arbeta under sommaren minskas risken för påverkan på både naturliv och fritidsbåtstrafiken. När arbete utförs är det dock viktigt att se alltid till att hålla tillräckligt avstånd till mudderverk, pråmar och andra arbetsfartyg.

 

 

 

Senast uppdaterad 2021-09-28