EU-pengar sökta till infrastrukturprojekt
Nyhet 2021-03-26
Regeringen ansöker om EU-pengar för att delfinansiera Malmporten och Skandiaporten. Totalt är det fem projekt i ansökan, varav två är farledsförbättringar.
EU satsar stora pengar varje år för att bygga bort flaskhalsar i infrastrukturen och för att överbygga så kallade ”missing links” i transportsystem. Nu har regeringen beslutat att ansöka om EU-pengar för delfinansiering av Sjöfartsverkets infrastrukturprojekt Malmporten och Skandiaporten.
Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF eller FSE) är en av EU:s stora fonder som under en sexårsperiod kommer att spendera 23,2 miljarder euro (cirka 220 miljarder kronor) i olika infrastrukturprojekt runt om i EU. Varje år har alla medlemsländer möjlighet att skicka in sina ansökningar för delfinansiering och i år väljer svenska regeringen att ansöka om delfinansiering för fem projekt, varav två är farleder. Sammanlagt kostar projekten 47,8 miljoner euro (cirka 450 miljoner kronor) och regeringen vill att EU finansierar hälften.
- EU satsar mycket pengar på att förbättra infrastrukturen så vi har stora förhoppningar på att de ser våra projekt som en del i det arbetet. Både investeringarna som görs i Malmporten och Skandiaporten är viktiga både för Sveriges, men också för EU:s handel, säger Joel Smith, infrastrukturdirektör på Sjöfartsverket.
Projekt Malmporten innebär att farleden och Luleå hamn kommer att muddras och fördjupas med närmare sex meter, vilket i sin tur ger handelsfartygen ett nytt maximalt djupgående om 15 meter. Muddringsarbetet planeras starta 2024, året därpå börjar Luleå Hamn bygga den nya djuphamnen med två kajlägen. Med Malmporten följer tredubblad lastkapacitet sommartid samt minskningar av fartygens bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader om vardera 40 procent.
Medan projekt Skandiaporten syftar ytterst till att framtidssäkra den strategiska funktion som transocean direktsjöfart i Skandiahamnen i Göteborg utgör. För detta krävs dels åtgärder som ska resultera i ökad kapaciteten och säkerhet i farleden, dels förstärkning och fördjupning vid Skandiahamnens södra kaj.
De projekt som regeringen ansöker om EU-stöd för är:
- Järnvägsprojekt genom Berslagen, Hallsberg – Degerön, delen Hallsberg – Stenkumla.
- Järnvägsprojekt Sundsvall-Dingersjö del av Ostkustbanan och Bottniska korridoren.
- Järnvägsprojekt Norrbotniabanan – delen Ytterbyn-Bureå.
- Farleds- och hamnprojekt Skandiaporten (Skandia Gateway) – Göteborg.
- Farleds- och hamnprojekt Malmporten (The Iron Ore Port II) – Luleå.
I ansökan ingår inte totalkostnaden för projekten utan endast utvalda delar, som exempelvis projektering. Den totala kostnaden för dessa fem projekt är betydligt högre än 450 miljoner kronor.
- Sjöfarten är oumbärlig för svenskt näringsliv och vi ser att fartygen blir allt större. För att större fartyg ska få tillgång till Sverige behöver kapaciteten i farleder och hamnar möta branschens krav. Just nu pågår många olika farledsprojekt i landet, men vi är glada att se att regeringen pekar ut två av dem där EU bör gå in och delfinansiera, fortsätter Joel Smith.