Flera vinster med ökad pråmtrafik

Av hundra inhemska godstransporter går idag bara två till tre längs inre vattenvägar, det vill säga på kanaler, insjöar och älvar. Men det ska det bli ändring på. Fler transporter ska ske med sjöfart enligt regeringens godsstrategi. Både av klimatskäl och av utrymmesskäl. Det är trångt både på våra vägar och järnvägar, medan det alltjämt är gott om plats på vattnet. Färre tunga transporter med lastbil minskar också kostnaderna för vägunderhåll.

Som ett led i godsstrategin har Transportstyrelsen pekat ut tre nya områden som lämpliga för inlandssjöfart, med vågor på max två meter. Det handlar om skärgården norr om Göteborg, ostkusten från Kalmarsund i söder till Örskär i norr, samt Göta kanal med Vättern. De nya områdena kompletterar de tidigare vattenvägarna Vänern, Mälaren och Göta älv, som varit godkända för IVV-trafik sedan 2014.

Sjöfartsverket i samarbete med Trafikverket undersöker nu farbarheten på farlederna i de utpekade områdena. I Göteborgs norra skärgård görs en sjömätning som visar vilka åtgärder som är nödvändiga, om det behöver muddras och vad det i så fall skulle kosta. I innerskärgården går knappt någon nyttotrafik alls idag och på sina håll är lederna inte sjömätta på mer än hundra år. Men allt i detta område som är sjömätt före 1990 mäts om med moderna positioneringssystem och ekolod, berättar Johan Wahlström, enhetschef på Sjöfartsverket.

Den europeiska pråmtrafiken står som förebild för den växande svenska inlandssjöfarten. I Europa finns en helt annan tradition av godstrafik på vatten. Exempelvis Tyskland har ett väl utbyggt nät med naturliga floder och grävda kanaler.

– Tyskland har en större befolkning och är tätare bebyggt, och har därför länge haft större behov av godstransporter. Man får nog ge det lite tid innan det kommer igång i Sverige, säger Johan Skogwik, sektionschef på Transportstyrelsen

Vad de nya vattenvägarna kommer att innebära för godstransporterna vill Johan Skogwik inte sia om. Om det faktiskt kommer att ske en omflyttning från lastbilar och järnväg till pråmar. Någon konsekvensutredning är inte gjord. Men efterfrågan finns från branschen, säger han.

– Vi ska ge sjöbranschen så bra förutsättningar som möjligt. Nu ökar möjligheten att bedriva sjöfart certifierad till IVV.

Sjöfartsverkets Johan Wahlström är en av dem som gläds.

– Det finns en enorm potential i att köra byggmaterial och annat gods från Nynäshamn in i Mälaren till exempel. I synnerhet när den nya Norvikshamnen i Stockholm öppnar år 2020, säger han.

Innan de nya områdena träder i kraft för IVV-trafik ska först övriga EU-medlemsländer få möjlighet att tycka till och förteckningen över inre vattenvägar i EU uppdateras. En procedur som är klar tidigast vid årsskiftet.

Text: Frida Roijer

Fakta/IVV-fartyg

IVV kallas de fartyg som går längs inre vattenvägar. Skillnaden jämfört med havsgående fartyg, så kallade IMO-fartyg, gäller bland annat konstruktionen. IVV-fartyg som bara ska trafikera inre vattenvägar där våghöjderna är låga har inte samma krav på skrov och konstruktion för att klara hårt väder eller höga vågor. Kraven på utrustning för livräddning och brandskydd skiljer sig också åt. IVV-fartyg antas vara så pass nära land att de kan räkna med hjälp från räddningstjänst ifall brand sker. IMO-fartyg måste kunna släcka själva.