Infrastrukturpropositionen innehåller farledsprojekt men inte isbrytare

Infrastrukturpropositionen från regeringen kommer att ligga till grund för det som kommer att bli nationell plan för åren 2022-2033 där gigantiska investeringar sker i svensk infrastruktur. Årets proposition ökar ramen med 177 miljarder kronor vilket innebär att den innehåller investeringar för 876 miljarder. Glädjande är att Sjöfartsverkets farledsprojekt står med och ska slutföras samtidigt som finansiering av nya isbrytare helt utelämnats.

- Infrastrukturpropositionen innebär en stor och välkommen satsning på det svenska transportsystemet som är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Det är glädjande att våra farledsprojekt som är igång nu kan slutföras och att det finns utrymme i nästa fas att diskutera ytterligare satsningar på sjöfarten, säger Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket.

Infrastrukturpropositionen sätter ramarna för den kommande nationella planen. Det betyder att det idag inte är utpekat vilka enskilda åtgärder som ska ingå i planen. Vissa åtgärder har pekats ut, däribland de påbörjade farledsprojekten. Sedan tidigare har Sjöfartsverket påpekat att kommande nationell plan borde innehålla en satsning på investering av tre, eller fyra, nya isbrytare. Något sådant besked fanns inte med i infrastrukturpropositionen.

- Vi behöver börja bygga tre nya isbrytare med start 2023 om vi ska garantera att svenska hamnar ska kunna hålla öppet året om. Nuvarande isbrytare har tjänat sitt syfte och är i stort behov av att bytas ut.  Alternativet med finansiering genom kraftiga höjningar av avgifter till handelssjöfarten är inte attraktivt då detta minskar svensk sjöfarts konkurrenskraft, fortsätter Katarina Norén.

Om Sverige ska dra nytta av farledsprojekten som finns med i infrastrukturpropositionen behöver de nya farlederna kunna hålla öppet året om, vilket nu riskeras. Sjöfartsverkets målsättning är att den kommande generationens isbrytare ska bryta en isränna på 32 meter vilket gör att kapaciteten kan användas fullt ut.

- I nuvarande nationella plan går knappt en procent till sjöfart. Vi ser fram emot den åtgärdsplanering som nu tas fram och att det förutom nya isbrytare innehåller fler åtgärder som leder till en förbättrad och ökad sjöfart som en del i ett effektivt transportsystem. Varje extra krona som sjöfarten slipper finansiera själva ökar svensk konkurrenskraft och ger starka bidrar till miljö- och klimatmålen. Det svenska näringslivet är beroende av en väl fungerande sjöfart, avslutar Katarina Norén.