Samråd inleds om farledsprojekt i Göteborg

Direktsjöfart över de stora världshaven till och från Göteborgs hamn är av stor betydelse för svenska företags möjligheter att nå globala marknader på ett effektivt sätt. Utvecklingen visar att containerfartygen blir allt större. Därför finns behov av farledsfördjupning in till Göteborgs hamn.

Djupgåendet är den viktigaste frågan eftersom containerfartygens lastkapacitet blivit nästan dubbelt så stor under en tioårsperiod. Djupgåendet på dagens största fartyg gör att de enbart kan vara lastade till hälften när de anlöper Göteborgs hamn. Farledens bredd såväl som vändytan i hamnen är också begränsande faktorer för de största fartygen.

Med direktsjöfart undviks tidskrävande och ineffektiva omlastningar i mellaneuropeiska hamnar. För att den transoceana direktsjöfarten ska kunna fortgå och utvecklas i Göteborgs hamn krävs åtgärder. Det är bakgrunden till projektet Skandiaporten – en fördjupning och breddning av farleden i Göteborgs hamn, samt tillhörande kajförstärkningar. Projektet ingår i den av regeringen beslutade nationella infrastrukturplanen 2018–2029 och genomförs i samarbete mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn AB.

– Nuvarande farledsdjup begränsar svenskt näringslivs möjligheter att nå globala marknader på ett effektivt och hållbart sätt. Det kanske låter lite drastiskt, men farledsfördjupningen är mycket betydelsefull för att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftigt, säger Elvir Dzanic, VD på Göteborgs hamn AB.

Lång process

Innan arbetet kan starta måste flera utredningar göras som leder fram till en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och ansökan om miljötillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Ett miljötillstånd innehåller ofta villkor av olika slag som ska uppfyllas och kontrolleras under arbetets genomförande. Utredningar görs exempelvis på områden som buller, grumling, marinbiologi och förekomst av förorenade sediment.

Miljöuppföljning från tidigare farledsfördjupningsprojekt, Säkrare farleder 2000–2004, visade inte på några bestående negativa effekter. Grumlingen gav inte någon betydande påverkan av ålgräset, musselbankar och grunda bottnar. Vattenkvalitén i Torsviken påverkades inte heller.

Simuleringar av den nya farleden har gjorts i Sjöfartsverkets simulator på Lindholmen i Göteborg. Där har cirka 120 körningar gjorts av lotsar från Göteborgs lotsområde som kört farleden med två parallella arbetslag, bland annat utifrån skiftande väder och vindförhållanden.

– Genom simuleringar kan vi optimera farledens yta och muddringsbehovet. Det handlar både om att hålla nere projektets kostnader och att hålla nere miljöpåverkan. I det här fallet drar dessa krafter åt samma håll, säger Patrik Benrick, projektledare för Sjöfartsverket.

Samrådsprocessen pågår och är öppen för inlämning av synpunkter till utgången av februari. Syftet med samrådsprocessen är att informera om projektet och få in synpunkter som leder fram till att utredningar och miljökonsekvensbeskrivningen får rätt omfattning innan ansökan lämnas in till Mark- och miljödomstolen.

Fakta: Skandiaporten

Fördjupningsbehov: Från 13,5 till 16,5-17,5 meters djupgående.
Statlig delfinansiering: 1,255 miljarder kronor.
Samhällsnytta: En satsad krona ger fyra tillbaka (Trafikverket, Kapacitetshöjning farled och hamn – Göteborg, 2017-03-24)
Muddringsbehov: cirka 12 miljoner m3.
Planerad byggprocess: kajförstärkning 2022, muddring 2024, gemensamt färdigställande 2026.

För ytterligare information, kontakta:
Patrik Benrick, projektledare Sjöfartsverket, 010-123 49 84
Jan Andersson, projektledare Göteborgs Hamn AB, 031-368 75 27