Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Sjömätning i Stockholms skärgård ger nya rutter för kollektivtrafiken

Nyhet 2019-05-21
Nya metoder för sjömätning
De äldre metoderna för sjömätning när man använde sig av handlod gav mätningar där det ofta var glest mellan mätpunkterna (de gröna punkterna). Det innebar att det helt saknades djupdata i områdena mellan mätpunkterna. I ett sådant område öster om Öja i Stockholms södra skärgård visade sig djupet vara 3,7 meter (den röda markeringen över till vänster om mitten av bilden) istället för tio meter. Foto: Sjöfartsverket

Nu har stora delar av Stockholms skärgård sjömätts för första gången sedan slutet av 1800-talet. De nya sjömätningarna har resulterat i att över 100 risker blivit kända längs den sjöburna kollektivtrafikens rutter.

- De nya resultaten kommer att påverka rutterna för kollektivtrafiken i Stockholms och Ålands skärgårdar och spara både restid och bränsle, säger Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket.

Resultaten av sjömätningen presenteras på en pressträff på af Pontins väg 6 på Djurgården i Stockholm onsdagen den 22 maj kl. 9.00. Välkommen!

Stora delar av Stockholms skärgård har med några undantag aldrig sjömätts med moderna mätmetoder. Vissa områden har inte sjömätts sedan de handlodades i slutet av 1800-talet. Tack vare ekonomiskt stöd från EU har områden där den kollektiva sjötrafiken passerar sjömätts under 2016 och 2017 med hjälp av Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Anders Bure. Sjömätningarna får nu en direkt effekt på den sjöburna kollektivtrafiken i området.

- Projektet ADAPT har gett stora resultat och visar varför det är viktigt att just mäta på grunda vatten. Det här gynnar inte bara kollektivtrafiken i de här områdena utan även andra aktörer och fritidsbåtstrafiken, säger Magnus Wallhagen.

För Waxholmsbolaget, som bedriver sjöburen kollektivtrafik i Stockholms skärgård, innebär sjömätningarna åtskilliga förbättringar.

- Vi har hittat tidsvinster och avvärjt en massa säkerhetsrisker och därigenom också minskat miljöbelastningar i vår verksamhet. Vi åker hela tiden nära land och nu har vi hittat nya vägar. Främst gäller det justeringar och förkortningar i befintliga rutter, säger Richard Borgström, sektionschef på Sjötrafiksektionen på Trafikförvaltningen, Region Stockholm, där Waxholmsbolagets trafik ingår.

Något som även kommer att gynna både resenärerna och klimatet i form av både tidsbesparingar, säkrare rutter och minskade koldioxidutsläpp.

Sjöfartsverket prioriterar utifrån sitt uppdrag sjömätning och sjökortsprodukter för handelssjöfartens räkning. Det innebär att djupförhållandena i de stora farlederna är väl kända med stor noggrannhet. Utanför farleder är det dock andra förhållanden när det gäller djupdata. Det är fortfarande mer regel än undantag att platser i den svenska skärgården inte sjömätts sedan förra sekelskiftet, alltså långt innan den moderna mättekniken.

- Det är mycket positivt att vi genom sjömätning på grunda vatten kan bidra till säkrare och energieffektivare sjöfart, men djupdata på grunda vatten bidrar också till ett viktigt kunskapsunderlag för havsmiljökartering, havsplanering och klimatanpassning i skärgårdsmiljön, säger Magnus Wallhagen.

Resultaten från sjömätningarna i projektet ADAPT är införda i djupdatabasen och finns med i kommande sjökortsprodukter. Resultaten har också kommunicerats som underrättelser för sjöfarande (Ufs), och även överlämnats till Waxholmsbolaget.

Fakta om ADAPT

ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation)är ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Ålands landskapsregering och Region Stockholm. Projektet går ut på att säkerställa data om havsdjupet där kollektivtrafiken trafikerar i skärgården. Kunskapen kan bidra till att spara in både tid och bränsle, liksom en ökad säkerhet. Att det ska bli ännu säkrare och effektivare att transportera människor och gods.