Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Ekonomi, taxor och avgifter

Sjöfartsverket är ett affärsverk som i huvudsak finansieras med avgifter på handelssjöfarten. Som överordnat ekonomiskt mål gäller krav på full kostnadstäckning.

Sjöfartsverkets viktigaste avgifter är farledsavgifter och lotsavgifter. Farledsavgifterna uppgår till cirka en miljard kronor och lotsavgifterna till cirka 500 miljoner kronor per år.

Förutom farleds- och lotsavgifter beslutar Sjöfartsverket om ett antal taxor och avgifter för andra tjänster och produkter som verket producerar. De som har störst ekonomisk betydelse för verket är intäkter från försäljningen av sjökort. För sjökorten tas inför varje säsong fram en speciell prislista som omfattar samtliga produkter.

Sjöfartsverkets fastslår även taxor för fritidsbåtar som passerar slussarna i Trollhätte kanal. Verkets kostnader för bland annat fritidsbåtstrafiken ska enligt gällande riktlinjer finansieras över statsbudgeten. Det finns även taxor för isbrytning på beställning och mot ersättning. Den avser då inte isbrytning i farlederna som finansieras helt och hållet av farledsavgifterna. Samtliga dessa taxor och avgifter återfinns i Sjöfartsverkets författningssamling.

Farledsavgifter

Avgiftsförändringar från och med den 1 september 2021

Följande förändringar av Sjöfartsverkets avgifter har beslutats träda i kraft från och med den 1 september 2021:

  • Höjning av farledsavgifterna med sammanlagt 4,3 procent
    • Höjning med 0,3 procent - detta är i linje med den ökning av KPI som skett under perioden och som enligt Sjöfartsverkets regleringsbrev är gränsen för hur mycket farledsavgifterna får höjas, exklusive miljöincitamentet
    • Höjning med 4 procent - som ett första steg att fullt ut införa bonus-malus för miljöincitamentet i farledsavgiften
  • Höjning av lotsavgifterna med 10 procent, med syfte att 2023 nå full kostnadstäckning för lotsningsverksamheten
  • Genomförande av sista steget i utfasningen av kryssningsfartygens avgiftsreduktion för turn-around-anlöp
  • Gradvis nedtrappning av avgiftsreduktionen för fartyg i fjärrzonstrafik, med minskning med 25 procent per revisionstillfälle

Farledsavgiften består av 4 delar, fartygsbaserad beredskaps- och farledsavgift, gods- och passageraravgift. Beredskaps- och den fartygsbaserade avgiften baseras på fartygets nettodräktighet.

För fartyg i inrikes trafik betalas beredskaps- och farledsavgift i samtliga hamnar där lastning sker. Godsavgift tas endast ut för lastat gods.

För fartyg i utrikes trafik betalas beredskaps- och farledsavgift vid första svenska hamnanlöp. Godsavgift tas ut för både lastat och lossat gods.

Full beredskaps- och fartygsbaserad avgift betalas för de två första avgiftspliktiga anlöpen varje månad. För det tredje anlöpet samma månad betalas 75 %, för det fjärde anlöpet 50 % och det femte anlöpet 25 %. För det  sjätte och efterföljande  anlöp i månaden betalas ingen beredskaps- och fartygsbaserad avgift, utan endast gods-och passageraravgift.

Den godsbaserade avgiften tas ut med 2,45 kr per lastat och lossat ton gods och med 1,22 kr för så kallat lågvärdigt gods. Gods som betraktas som lågvärdigt styrs av Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2019:3) om farledsavgift, och specificeras på Sjöfartsverkets hemsida.

Ytterligare information om KN-koderna

För fartyg som transporterar passagerare tas passageraravgiften ut med 1,84 kr per avstigande och påstigande passagerare.

Avgiftsmodellen - frågor och svar

Regeringen har beslutat att Sjöfartsverkets verksamhet ska i huvudsak finansieras via avgifter. För att hålla en god service och bra leveranser behöver vi ta ut avgifter för att finansiera verksamheten.

Med nuvarande anslagsnivå behöver vi höja avgifterna för att klara av de leveranser som vi är ålagda att göra. Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att sänka kostnader och hitta besparingar där det går att bli mer kostnadseffektiv.

Sjöfartsverket är en myndighet och måste därmed följa likabehandlingsprincipen. Vi varken kan eller får särbehandla enskilda kunder.

Historiskt har storleken på avgifterna släpat efter. Höjningarna som kommer är ett steg i ledet att nå kostnadstäckning. När vi har uppnått det finns det inget behov att höja avgifterna i samma takt. Däremot kommer förändringar alltid vara ett alternativ för att vi ska kunna leverera en god service.

Regeringen har en tydlig plan att minska klimatpåverkan, det gäller även sjöfarten. Instruktionen de gett till oss är tydlig och innebär att den som klimatanpassar sin verksamhet ska få billigare avgifter.

Våra största utgifter är verksamhet som leder till att handelssjöfarten kan få en god service och fungera så bra som möjligt, så som farledshållning, lotsning, sjö- och flygräddning och isbrytning. För att det ska vara möjligt behöver vi även finansiera stödverksamheterna.

Regeringen har bestämt att Sjöfartsverkets verksamhet ska finansernas via avgifter. Det är därför nödvändigt för Sjöfartsverket att anpassa sina avgifter efter dess faktiska kostnader. Sjöfartsverkets avgiftssystem är inte ett stödsystem för svensk sjöfart eller näringsliv utan ett sätt att finansiera vår verksamhet.

Konkurrenssituationen mellan sjöfart och andra trafikslag ligger inte på inom Sjöfartsverkets mandat att besluta över, utan styrs av regering och riksdag. Ambitioner som ökad överflyttning från land till sjö är oerhört viktiga frågor men kan inte anses överordnat Sjöfartsverkets huvudsakliga uppdrag. 

Sjöfartsverket är inte rådiga inte över hur eller vad som skattefinansieras, denna fråga ägs av regering och riksdag.

Det föreligger stora osäkerheter kring ekonomins och sjöfartsbranschens återhämtningstakt, att Sjöfartsverket kommer att påverkas negativt av Covid-19 pandemin även under 2021 är ett faktum. Sjöfartsverket har blivit beviljade anslag om 300 mnkr för att täcka de förluster som uppstått till följd av Covid-19 pandemin för 2020. Sjöfartsverkets egna ekonomiska prognoser indikerar att detta dock inte kommer att räcka för att täcka kommande förluster varav ett minusresultat för 2021 och 2022 är att vänta. Utan avgiftshöjningar kommer dessa underskott att bli större, vilket skulle ytterligare komplicera Sjöfartsverkets utsatta finansiella situation.

När den nuvarande modellen trädde i kraft 2018 var en av målsättningarna att var femte år genomföra en större översyn av modellen. Det är det arbetet som nu har påbörjats.

Det är Sjöfartsverket som initierat att en utredning ska göras och att ansökan om medel lämnats in. Nu har VTI har beviljats medel från Trafikverket för ett forskningsprojekt, där ett av delmålen är att lämna rekommendationer på förändringar av nuvarande modell. Det ska lämnas senast 30 september 2021. Sjöfartsverket kommer naturligtvis vara en partner i projektet

VTI:s förslag kommer att utgöra en viktig del av arbetet med att ta fram en ny modell. Beslutet om ny avgiftsmodell fattas dock av Sjöfartsverket och kan komma att skilja sig från de rekommendationer VTI lämnar.

Nej. Sjöfartsverket har i sitt uppdrag från regeringen att ta ut avgifter för att finansiera sin verksamhet. Denna finansieringslösning är ett grundantagande i det arbetet som nu påbörjats.

Avgiftsförändringarna ska inte i sig medföra generella avgiftsökningar. Däremot kan förändringarna innebära omfördelningar inom modellen, vilket innebär att vissa kunder kan få sänkta avgifter, medan andra kan få höjda.

Preliminärt är det den 1 januari 2023 som är målsättningen för ikraftträdande. Denna kan dock flyttas fram beroende på de föreslagna förändringarnas omfattning.

Sjöfartsverket avser föra en dialog med företrädare från olika delar av sjöfartsbranschen under arbetets gång. Det slutliga förslaget till ny avgiftsmodell kommer att skickas ut på remiss till berörda parter.

Miljödifferentiering

Sjöfartsverket erbjuder en avgiftsreduktion på den fartygsbaserade avgiften för fartyg som uppnår minst 75 verifierade poäng av maximalt 150 i Clean Shipping Index (CSI). Om ett fartyg har verifierade poäng i CSI ska fartyget få den miljödifferentierade avgiften automatiskt då Sjöfartsverket får den informationen direkt från CSI.

För frågor kring CSI, fartygs poäng, metoder och verifiering av poäng hänvisar Sjöfartsverket er direkt till Clean Shipping Index. Se länk längre ner på sidan.

Beräkningar av farledsavgiften

I listan nedan finner ni en prislista där alla farleds- och lotsavgifter finns samlade i en tabell men de vanligaste reduktionerna. Utifrån prislistan kan ni snabbt göra beräkningar vad farledsavgiften för ett specifikt fartyg är.

För frågor om farleds- eller lotsavgiften, kontakta Anlöpsservice.

Lotsningstaxa

Via länk längre ner på sidan finns en lathund för normala lotsningar upp till 45 timmar.

För lotsad tid som överstiger 45 timmar, om lotsningen är berättigad reduktioner eller lotsning som innebär extra avgifter, måste uträkning göras i enlighet med Sjöfartsverkets föreskrifter om lotsavgifter (SJÖFS 2019:4).

För frågor om farleds- eller lotsavgiften, kontakta Anlöpsservice.

Engelska föreskrifter

Sjöfartsverket erbjuder inofficiella översättningar av våra föreskrifter, se länk längre ner på den här sidan.

Senast uppdaterad 2020-11-12