Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Lotta och Robert, farledstekniker

Arbetet med de svenska farlederna är en av Sjöfartsverkets huvudverksamheter. Farledsteknikerna utvecklar och ser till att farlederna är öppna, säkra och i bra skick.

Lotta och Robert som tittar på varandra, i motljus. Gul-blå himmel bakom.

Arbetsuppgifterna handlar om att underhålla flytande sjösäkerhetsanordningar som bojar, prickar och fyrar. En farledstekniker behöver ha många strängar på sin lyra. Elarbeten, snickeri, målning, köra båt och svävare. Lite som en hantverkare på sjön.

Lotta Kenttämaa och Robert Sandberg är farledstekniker och stationerade i Luleå. Deras geografiska område sträcker sig från Örnsköldsvik till Haparanda.

- Det blir mycket åkande, både med båt och bil, säger Lotta och berättar att de längsta resorna kan vara uppemot 80 mil.

För att undvika onödiga resor försöker de att planera sina arbeten så mycket som möjligt. Men det går inte alltid att förutse vad som behöver göras.

- Är det något som är fel så måste vi åka dit, även om det är punkten som är längst norrut eller söderut. Resandet gör det svårt att planera vecka för vecka. Vi får anpassa oss efter väder och de fel som uppstår, säger Robert.

De har hand om 776 prickar, bojar och fyrar och alla ska ha minst ett besök per år.

Även om det mesta fungerar, så händer det ju att saker går sönder.

- Oftast är det lysbojar som slocknat och batteribyten i prickar. Det är väldigt viktigt för lotsar och båtmän att lederna lyser. Det händer också att prickar släpper från bottenförankring och rymmer, berättar Lotta.

Resorna kan som sagt vara långa och man vill inte gärna glömma något verktyg och göra en ”bomkörning”.

 - När vi packar för en felavhjälpning försöker vi garderas oss och ta med allt som vi tror behövs. Men det är klart att någon grej kan missas och då får vi beställa den från lagret i Norrköping, om det handlar om en lykta till exempel, säger Robert.

Den ökade digitaliseringen i samhället påverkar även yrket som farledstekniker. Exempelvis finns det redan idag möjligheter att sätta ut virtuella objekt i sjökorten.

- Om en stor stålboj är borta kan vi lägga ut en virtuell boj som då syns i sjökortet. Vi ser också en möjlighet att framöver kunna programmera vissa fyrar från land, eller att sitta på en lotsstation och se batteristatusen på en fyr.

Sådant kan underlätta i planeringen och göra farledsteknikerna mer förberedda inför en resa. Och det finns idag några fyrar där det är möjligt att via en app läsa av fyrens status och programmera lyktorna direkt i mobilen.

- Vi kanske blir lata farledstekniker till slut, säger Lotta skämtsamt.

Men att den digitala utvecklingen ska ta över för mycket tror varken hon eller Robert. Det pågår många stora projekt, muddringar och utbyggnader av hamnar. Det kommer snarare bli så att antalet objekt att ha hand om kommer att öka, tror de.

- Byten av prickar behöver göras fysiskt på plats. Det är samma sak med kättingar och bottenförankringar av sjösäkerhetsanordningar, säger Robert och Lotta fyller i:

- Det är kul att vara fysiskt på plats, att klättra i en mast och åka ut på saker!

Text: Niklas Broweus
Foto: Simon Eliasson

Senast uppdaterad 2023-09-28