Stor bränslebesparing vid farledsarbeten med nya trailerbara båtar

Vattnet ligger spegelblankt sånär som på några droppar från ett duggande regn på kajen vid Karlsro utanför Norrköping när en stor vit pickup kör fram till rampen med en båt på släp. Det är Sjöfartsverkets senaste tillskott till farledsflottan, en liten, smidig och bränslesnål sak som ska spara verket både utsläpp och kostnader. Som ett komplement till de större arbetsfartygen ska båten, en aluminiumkatamaran, enkelt och snabbt kunna transporteras mellan olika områden i landet.

— Båten drar betydligt mindre bränsle än våra större farledsbåtar och i och med att den transporteras på land kan den vara behjälplig i andra områden snabbare, till exempel i Vättern där man annars skulle behöva slussas in eller vid arbeten då det är för dåligt väder för att ta sig till ett område sjövägen.

Erik Laurin är farledstekniker och tillsammans med kollegan Lee Rapley ska han ta båten ut på den alldeles första turen. Båten har stått under hela sommaren och det börjar lite knackigt. När båten ska sjösättas går motorn inte igång. Batteriet till startmotorn behöver en kick. Lee springer in till Sjöfartsverkets verkstad som ligger ett stenkast från kajen och hämtar ett nytt batteri. Nytt försök. Motorn går igång och jungfrufärden i Bråviken kan starta.

På väg ut i farleden saktar en mötande båt in när de får syn på farledsbåten som är dekorerad på sidan med en blå lång dekal med vit text.

—De tror nog att vi är Kustbevakningen, skrattar Erik.

Med sin lätta vikt och mindre storlek tar sig båten fram både smidigt och snabbt - med betydligt mindre bränsleåtgång. För farledsarbeten i till exempel Arkö ligger förbrukningen i dag på runt 13 liter diesel i snitt per distans för Sjöfartsverkets farledsbåtar, medan den nya trailerbara båten förväntas ligga på runt 1,7 liter.

En kort bit utanför Karlsro tornar fyren Juten upp sig mot fabrikerna i bakgrunden. Lee går i land och klättrar vant upp i fyren för att byta lampa. Fyren lyser inte trots bytet. Det visar sig att wattalet är fel. Ny lampa. Fyren lyser.

— Lamporna med glödtråd har en viss brinntid och för att de inte ska gå sönder under vintern när det kan vara svårt att komma till fyrarna byter vi alla lampor med glödtråd och kontrollerar LED-lampor under hösten, säger Erik.

Lee putsar alla glas så att fyrens ljus ska tränga igenom ordentligt. Sommarens insekter och annat har orsakat sämre genomsläpp. Nu blir glaset skinande rent igen och undan går det. Snabbt tillbaka till båten, som nu gjort den första arbetstimmen av många framöver, till synes utan anmärkning.

Sjöfartsverkets stora arbetsfartyg Scandica och Baltica har hand om alla bojar, medan de mindre arbetsbåtarna för farledsunderhåll har prickarna. Den nya båten och dess systerbåt av samma modell är tänkta att användas vid mindre arbeten, till exempel vid felavhjälpning av fyrar och kommer att vara stationerade i Västervik och Luleå, men finnas tillgängliga för arbeten i hela Sverige.

—Istället för att Scandica åker från västkusten kan vi åka.  Saknas exempelvis en prick kan vi snabbare komma till farleden med katamaranen och sätta dit en temporär. Den är fullt funktionsduglig och kan hålla i flera år och man köper sig värdefull tid och kan planera de större jobben på ett bättre sätt när det inte är lika akut, berättar Erik.