Frågor och svar om Mälarfarlederna

Vilka arbeten har gjorts i Mälarfarlederna?

Genom ökade satsningar på farledsutmärkning samt muddring i Mälaren höjs kapaciteten på fartygen som trafikerar Västerås respektive Köpings hamn. Även tillgänglighet och säkerhet förbättras.

Nuvarande maxmått för fartyg till Västerås och Köping är 135 x 18 x 6,8 meter. Med anpassningar i Södertälje, farled och hamnar (inklusive ledverk vid Hjulstabron) är maxmått för fartyg upp till 150 x 24 x 7 meter.

När Södertälje sluss och kanal är ombyggd, farleden och hamnbassängerna muddrade samt en ombyggd Hjulstabro finns på plats, kan fartygens maxmått öka till 160 x 24 x 7 meter. När det gäller Hjulstabron jobbar Trafikverket vidare med den frågan.

Farleden muddras, alla sprängningsarbeten utförs under vatten, och dessutom sker kompletterande utmärkning i anslutning till farleden.

Varför vill man kunna ta in större fartyg? 

Transportkostnaden sänks genom att fartyget kan ta mer last. Större fartyg innebär färre fartyg för att frakta samma mängd gods, vilket ger miljömässiga fördelar. Det finns också möjlighet att föra över gods som i dag går på väg och järnväg till sjöfart.

På så sätt minskar trängseln på väg och järnväg samtidigt som säkerheten i transportsystemet totalt sett ökar.

Hur förändras riskbilden när man tar in större fartyg?

Projektet innebär att farlederna i Mälaren får betydligt större säkerhetsmarginaler. Farledernas utmärkning anpassas till planerad farledsförändring och till internationella rekommendationer när det gäller säkerheten.

Avståndet mellan fartygens köl och botten ökar och farleden görs bredare så att risken för grundstötning minskar.

Säkerhetsavståndet mellan köl och botten (så kallad clearance) ökar med 75 procent med de planerade åtgärderna.

Vad händer om ett fullastat tankfartyg går på grund eller kolliderar i Mälaren?

Med större säkerhetsmarginaler minskar risken för olyckor och reglerna för tankfartygen är strikta.

Alla tankfartyg måste ha dubbel botten för att minimera risken för utsläpp om en olycka skulle inträffa och det blir även i fortsättningen obligatoriskt med lots ombord.

Tankfartygen är uppdelade i sektioner. Mängden bränsle som kan läcka ut vid en eventuell olycka begränsas därmed. Tankarna innehåller mellan cirka 1200 och 2800 kubikmeter. Ett större fartyg innebär inte större tankar. Det har i stället flera tankar.

Hur skyddar man Mälaren, som är en viktig dricksvattentäkt?

Genom att genomföra säkerhetshöjande åtgärder minskar risken för olyckor. Farligt gods transporteras på Mälaren sedan länge och de större tankfartygen har inte mera bränsle i varje enskild tank än de fartyg som trafikerar Mälarens farleder i dag.

De säkerhetsföreskrifter som finns följs och ska följas. Dessa är till exempel krav på lots ombord och dubbla skrov. I projektet har en analys gjorts över tänkbara olycksscenarier och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Där ingår vilken beredskap som behövs för att minimera konsekvenserna av en eventuell olycka.

Hur vet man att farledsutformningen  fungerar för de större fartygen?

Lotsar och fartygsbefäl har genomfört fullskaliga simuleringar där de under realistiska förhållanden styrt fartyg i farlederna. På det sättet har man testat farlederna vid olika väder- och vindförhållanden och sett vilka eventuella restriktioner som kan behövas i trånga passager.

Redan i dag kan ju fartygen i Mälaren ta betydligt större laster jämfört med lastbil och järnväg.

Varför behöver farleden byggas "ut" för ännu större fartyg?

Det innebär en förbättring av svenskt näringslivs konkurrenskraft men även att man uppnår miljömässiga nyttor. Se även svaret på den första frågan i denna FAQ, Frågor och Svar.

Vart slutförvaras muddermassorna ?

Till övervägande del har de placerats på botten fördelat över fyra djuphålor i anslutning till muddringsområdena.

De förorenade massorna är omhändertagna på land av Västerås respektive Köpings hamn. Massor som bedömts som måttligt förorenade placerades längst ned i djuphålan ”Blacken”, öster om Kvicksund och täcktes sedan med rena muddermassor.

Det rör sig om cirka 1 miljon kubikmeter muddermassor som, varav ungefär hälften kommer från Västerås respektive Köpings hamn.

Hur får ni muddermassorna att ligga stilla på botten?

Muddermassorna placeras i dalgångar och djuphålor på bottnar där de kommer att ligga stilla i framtiden.

Vid muddring och placering sker normalt ett litet spill som är tillfälligt och lokalt. Då den absoluta merparten av aktuella muddermassor inte är förorenade, innebär detta spill ingen spridning av föroreningar. De massor som är förorenade muddras med särskild teknik, till exempel miljöskopa, vilket minimerar spillet. Miljöskopa innebär att massorna stängs inuti skopan för att minimera läckage på vägen upp från botten. 

Påverkades vattnet av muddringen under genomförandetiden?

Mälaren är naturligt en grumlig sjö. I de områden där muddring genomförst ökade grumligheten ytterligare under den tid, som arbetena pågick, ca 4- 5 månader.

Grumlingen avtog efter avslutat arbete och det ska inte bli några bestående skador. Mark- och miljödomstolen har bland annat fastställt riktvärden för hur mycket det får grumla. Mätningar kommer att göras kontinuerligt för att se att grumlingen ligger inom de riktvärden som fastslagits.

Vem eller vilka skyddar miljön vid ett sådant här projekt?

Sjöfartsverket ska visa vilken miljöpåverkan det blir. Under perioden 2011-2013 har det genomförts en kartläggning av förutsättningarna i de områden som kan påverkas av projektet och utretts vilka konsekvenser projektet får.

Projektets positiva och negativa konsekvenser för hälsa om miljö har sammanfattats i en miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med ansökan om tillstånd för vattenverksamheten, det vill säga tillstånd för arbeten i vatten,  lämnats in till Mark- och miljödomstolen.

Domstolen ger tillstånd och ramar för projektet. Utifrån detta upprättas ett miljökontrollprogram där länsstyrelsen är  tillsynsmyndighet.

När startade muddringsprojektet?

Efter förberedelsearbetet startade muddringsarbetena 1 augusti 2021 och beräknas vara klara till årsskiftet. 

Hur informerades berörda?

Under september och oktober 2012 genomfördes inledande samråd på sex orter med berörda myndigheter, organisationer med flera.  Även informationsmöten hölls dit allmänheten inbjöds via annonser i lokalpressen. I detta tidiga skede informerades om projektet och inhämtades synpunkter på förändringarna och hur de ska genomföras.

Ett andra samråd genomfördes i mars 2013 i en bredare krets där även allmänheten bjöds in. Vid de samråden presenterades resultat från de undersökningar som genomförts när det gäller miljöpåverkan. Hemsidan www.sjofartsverket.se/malarfarlederna uppdateras kontinuerligt med information och i sidans nyhetsarkiv uppdateras det hela tiden med det senaste som hänt i projektet.

Vad gjorde ni för att minimera störningar/buller under muddringsarbetet? 

Sjöfartsverket följer Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser. Muddringen skedde inom olika delområden och påverkan för en enskild fastighet pågick inte under någon längre period.

Kobbar och skär, sprängdes de bort?

Nej, alla sprängningar utfördes under vattenytan.

Hur håller ni koll på om sprängningarna orsakat några skador?

Innan sprängningarna började utfördes besiktning av anläggningar  inom riskzonen. Inför dessa besiktningar kontaktades fastighetsägarna.

Fanns det murade eldstäder och skorstenar gjordes täthetsprovning av rökkanaler samt besiktning av skorstenar och eldstäder. Provtagning av dricksvattnet gjordes samtidigt om fastigheten hade egen brunn. Efter avslutade sprängningsarbeten gjordes efterbesiktning av de anläggningar som tidigare inspekterats.

Påverkas fiskevatten?

Inför förhandlingen i Mark- och miljödomstolen genomfördes ett omfattande utredningsarbete. Enligt domen var muddringsarbetet begränsat till vissa tider på året, den 1 augusti till isläggning, dock senast den 1 mars nästkommande år.

Ett omfattande kontrollprogram under arbetsperioden säkerställde att muddringen hade så liten påverkan som möjligt.

Gick det att bada under tiden som muddringen pågick?

Ja, det gick att bada. Man bör dock vara medveten om att grumligheten i de områden som mudderverken arbetar i kan komma att öka under den tid som arbetet pågår. Grumligheten avtar sedan snabbt och inga bestående skador uppstår. Mark- och miljödomstolen fastställer riktvärden för hur mycket det får grumla. Mätningar görs kontinuerligt för kontroll av att uppsatta gränsvärden hålls.

Större fartyg innebär väl mer buller och svall?

Fartyg bullrar generellt väldigt lite under gång, och dessutom bara under den korta tid som fartyget passerar.

Fartygen ger i sig inte stora svall, men det som kan uppkomma är vattenrörelser på grund av att fartyget trycker vatten framför sig som sedan ska återgå till normalläget. Det är detta man kan uppleva som att fartyget suger undan vatten från stranden. 

Större fartyg genererar inte generellt större svall. Svall och vågor beror mycket på hur fartyget är konstruerat samt dess fart.

Större fartyg virvlar väl upp mer vatten som i sin tur rör upp den förorenade botten. Vad gör ni för att förhindra det?

Eftersom föroreningarna tas bort när farleden muddras, är det mindre risk för att bottenföroreningar  ska rivas upp och sprida sig.

Dessutom ökar bredd och djup ökar i farleden vilket innebär att avståndet till botten ökar och därmed minskar påverkan av propeller och fartygsrörelser.

Påverkades handelssjöfarten på något sätt under muddringstiden?

Så vitt vi kan se kunde handelssjöfarten trafikera Västerås och Köping precis som innan. Mellan berörda hamnar och lotsområdet upprättads en lokal kommunikationscentral för att planera trafiken på Mälaren under tiden som muddringsarbeten utfördes.

Påverkads fritidsbåtstrafiken under muddringstiden?

Minimalt, men vi uppmande till att hålla tillräckligt avstånd till mudderverk, pråmar och andra arbetsfartyg.

Hur blir det med fågellivet?

Ett omfattande utredningsarbete har genomfördes inför förhandlingen i miljödomstolen.

Enligt domen var muddringsarbetet begränsat till vissa tider på året. Dessutom har ett omfattande kontrollprogram under arbetsperioden upprättats som säkerställde att muddringen har så liten påverkan som möjligt på fågellivet.