Sjöfartsdagen 2026

Här är presentationen 

 

Frågor och svar från Sjöfartsdagen 2026

 

När kan vi förvänta oss besked angående 2027 års lots/farledsavgifter samt eventuell ändring av lotsbeställningstider?

Beskedet kommer i denna vecka

 

Hur påverkas nybyggnadsplanen av NATO och vindkraftsparker?

Den ny isbrytare vi redan påbörjat bygga påverkas inte alls. Inte heller de kommande två vi planerar att beställa 2028. Dessa tre är tänkta att ersätta de tre Atle-klassade isbrytarna vi har idag. Därefter behöver vi mer kunskap för att planera för ytterligare beställningar. Vi har idag ett forskningsprojekt igång för att se närmare på hur vindkraftsparker påverkar isbrytningen, och vi för samtal med NATO, Försvarsmakten och andra aktörer. Den samlade bedömningen efter den forskningen, och de samtalen, kommer leda till en slutsats om hur vi fortsätter utvecklingen av isbrytarflottan. Vi planerar att spara kritiska komponenter av en Atleklass för att kunna vidmakthålla möjligheten till en snabb utökning av flottan för att möta krav som NATO eller utökat isbrytarbehov vid vindkraftsparker.

 

Hur tänker Sjöfartsverket med underhåll såsom varvsbesök när man bygger isbrytare som inte kan underhållas i Sverige på grund av kapacitetsbrist?

Det finns varv i vår närhet som idag kan underhålla våra isbrytare. Samtidigt delar vi uppfattningen om att vi bör se på framtiden för att skapa en svensk varvskapacitet som kan hantera våra stora isbrytare, men också militära och andra civila större fartyg. Ett exempel på det kan vara att muddra en bredare, och rakare, ränna in i Landskrona varv som då skulle kunna ta emot våra stora isbrytare. Det finns även andra varv som kan vara tänkbara.

 

Under dagen kom det på tal att vissa av isbrytarna skall tas ur drift & att Polarinstitutet behöver en för forskning. Är inte life cycle extension ett billigt alternativ för forskning-syfte?"

Det är livstidsförlängning för Oden som ligger som förslag i vår investeringsplan, och i vår rapport till regeringen som vi skickades in i somras. Oden byggdes dock på 1980-talet och togs i drift 1989. Hon har också redan livstidsförlängts en gång. En viktig sak att känna till sammanhanget att en livstidsförlängning är dyrt. Polarforskningssekretariatet lyfter också fram att Oden börjar bli obsolet ur ett forskarperspektiv och lyfter behovet av en Moonpool (en öppning i botten av fartyget) för att kunna ta prover och sjösätta ROVer i en kontrollerad miljö samt att fartyget måste vara full DP (dynamisk positionering) för framtida forskningsuppdrag. Odens konstruktion tillåter ingen av dessa funktioner.

 

På Trollhätte kanal har det varit brist på personal för trossföring men som man dolt genom att säga att det är lotsbrist! Vad görs från Ert håll för att lösa den uppgiften?

Bemanningssituationen för trosspersonalen på Trollhätte kanal har påverkats av sjukfrånvaro och föräldraledighet. Vi arbetar med att hantera bemanningsläget för att säkerställa att uppgiften kan utföras. Brist på trosspersonal och brist på lotsar är två skilda frågor, och vi ser ingen anledning att sammanblanda dessa.

 

Vad menar Anna N med "utifrån-och-in-system"?

Att vi skall skapa och designa ett system (ett upplägg) för lotsning som möter trafikens behov.

 

Förseningar i leverans av lots orsakar stora CO2 utsläpp hos det försenade fartyget och väntande bogserbåtar. Mäter ni ens de CO2 utsläpp ni orsakar genom förseningar i lotstjänsten?

Nej, vi mäter inte dessa utsläpp. Vi förstår att det är ett försenat fartyg innebär både kostnader och större klimatpåverkan, men det är ingenting vi idag mäter med precision. Vi gör däremot uppskattningar tillsammans med bl a Gbg hamn hur mycket utsläpp som sparas genom att vår gemensamma planering minimerar liggetider.

 

Varför används inte gps på bojar i faled för att få geoloc på position och minska fysisk kontroll?

Att sätta GPS på olika sjösäkerhetsanordningar (SSA) är något vi testat, och det finns även flera SSA:er som idag har GPS-positionering. Det ersätter dock inte vårt årliga arbete med att inspektera SSA:er då vi även behöver se vilket skick de är i, om de syns, eller om något annat har hänt med dem. Att använda drönare ger oss möjlighet att både se till att utmärkningen finns där den ska finnas, men också vilket skick den är i.

 

Om man är utbildad drönar pilot var kan man anmäla sitt intresse att söka sig till Sjöfartsverket?

Vi har idag inga tjänster som enbart innebär att vara drönarpilot. Om det behövs i framtiden när vi har kommit längre kan vi dock inte veta nu. Men idag har våra drönarpiloter andra tjänster som kompletteras med att flyga drönare. Håll utkik på vår sida med lediga tjänster för att i framtiden se om det kommer någon sådan tjänst.

 

Gällande inmätning av SSA. Förutom att mäta in så lyfter man ju upp prickar och bojar och kollar förankring samt tex sätter reflexer. Kommer det inte göras i samma utsträckning?

Jo, vi kommer fortsatt att lyfta upp prickar och bojar för att se över förankring och annat, där det behövs. En drönarbild ge oss en första översyn av hur läget ser ut och därefter ta beslut om vilka prickar och bojar som behöver fysisk tillsyn.

 

Erik Eklund nämnde R-Mode som stöttning till GNSS då störningarna ökat i vårt område. Dvs jamming/spoofing av GNSS. Men har SjöV studerat den säkrare GNSS systemet som heter Galileo PRS?

Ja, vi är väl medvetna om Galileo PRS. När det handlar om AIS-signaler och navigering så kan det däremot vara ett problem eftersom Galileo PRS kräver särskild hårdvara, behörigheter och kryptonycklar som inte finns på alla kommersiella handelsfartyg. Därför har vi även gått vidare med andra alternativ som R-mode i ett projekt vi har tillsammans med andra länder kring Östersjön. När det väl är utbyggt kan det fungera som en backup när satellitnavigeringen inte fungerar som den ska. Systemet bygger på radiosändare på land som skickar synkroniserade signaler till fartygen. Ombord finns en mottagare som mäter signalerna och räknar ut fartygets position.

 

I statistiken som visade kring antal hamnanlöp, är färjeanlöpen på linjetrafiken inräknad?

Ja, i statistiken vi hänvisade till ingår även färjeanlöpen i linjetrafik.

 

Hur ser ni kring den suboptimering av utsläpp när man på Sjöfartsverket ber handelsfartyg att öka farten (högre bunkerförbrukning) för att spara in antalet lotsbåtstransporter?

Vi är medvetna om att en ökad fart kan innebära högre bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp från handelsfartyget. Samtidigt behöver vi planera och genomföra lotsningsverksamheten effektivt både ur ett resurs- och miljöperspektiv. Det behöver dock vägas mot den samlade miljöpåverkan. Vår ambition är att hitta lösningar som möjliggör ett effektivt resursutnyttjande utan att skapa onödig miljöbelastning.

 

Ang isbrytning. Är drönarens uppgift också  en ersättare till helikopterrekognosering som görs? Det nämns inte i presentationen om dom ersatt helikopterturer.

Vi har haft flera olika projekt med drönare. Det som vi testat denna gången är isbrytarrekognosering och kontroll av sjösäkerhetsanordningar. Det finns flera andra områden som är intressanta för drönare. Helikopterrekognosering är en sådan vid sjö- och flygräddning, men även sjömätning och säkert flera andra olika områden.

 

Varför används inte gps på bojar i farled för att få geoloc på position och minska fysisk kontroll?

GPS används på vissa sjösäkerhetsanordningar, men långt ifrån alla. Dels är det en stor arbetskraft och kostnad som krävs för att utrusta alla sjösäkerhetsanordningar med GPS, eller annan geolokalisering, men med tanke på dagens problem med störningar inom GNSS så är det inte lösningen på alla utmaningar. 

 

Utbilda lotsar tar tid. Hur lång tid tar det att utbilda en lots i område B om lotsen samtidigt skall lotsa i område A? Vad kostar det och hur mycket tror ni att det sparar och när?

Tidsåtgång och kostnad för att utbilda en lots i ytterligare ett lotsområde varierar beroende på områdets förutsättningar och lotsens tidigare erfarenhet. Utbildningen behöver planeras så att lotsningen i det ordinarie området kan upprätthållas.

Den främsta nyttan med att lotsar har kompetens i flera områden är ökad flexibilitet och redundans. Det ger bättre förutsättningar att nyttja tillgängliga resurser effektivt när trafikbelastningen varierar och vid tillfälliga bemanningsbehov. Besparingen uppstår därmed genom ett mer flexibelt resursutnyttjande och minskad sårbarhet snarare än genom en given besparing vid en viss tidpunkt.

Den faktiska tidsåtgången, kostnaden och när nyttan kan realiseras behöver bedömas utifrån de berörda lotsområdena och planerat upplägg för utbildningen.

 

Ni visade att lotsning kan effektivisera genom lotsning från land. Det bygger på AIS.  Lundqvist visar på ökad risk för störningar. Hur har ni då tänkt att lotsa från land med GPS?

GPS är inte det enda verktyget som används vid navigationsstöd från land. I testerna vi genomfört har vi haft betydligt fler sensorer, radar och annan utrustning. Vi har hittills testat med användning av egen landbaserad radar.

 

Hur säkerställer Sverige oberoende när det kommer till förmågan till att ta hand om underhåll och reparation av sin flotta (både militärt och privat) när myndigheter går utomlands för just detta idag

Vi genomför mycket underhåll och reparationer i Sverige idag, både på varv och vid kaj, Däremot ser vi ett stort behov av att Sverige i framtiden säkrar en varvskapacitet för stora tonnage. Mycket kan vi göra själva med egen personal, eller med lokala firmor, men inte allt. Ofta ligger beroendet i kritiska komponenter, där vi idag håller på att bygga upp ett eget beredskapslager.

 

Hur ser "reservrutinen" ut för myndighetsrapportering ut och det blir kris/krig? Om MSW, mail, telefoner ej fungerar fullt ut

Vi har reservrutiner för alla våra system om de skulle sluta fungera. Detta övar vi regelbundet på, och vi har också fått använda dem skarpt vid ett flertal tillfällen då systemen inte fungerat av olika anledningar.

 

Är det tänkt att det nya systemet med radiofyrar skall bli tillgängligt för civil sjöfart.? Om ja, finns det planer att tillgängliggöra den för svenska fartyg för att stärka krisberedskapen.

Om det är våra ny ”beacons” inom R-mode så är de helt öppna och tillgängliga för allmänheten att använda. Det är inget system du kopplar upp dig mot utan ett sätt att avgöra din position med hjälp av att triangulära signaler. Däremot behöver du utrustning som kan hantera trianguleringen.

 

För ytterligare funderingar vänligen skicka ett e-post till info@sjofartsverket.se