Färre personer i sjönöd 2022
Nyhet 2023-01-20
Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är en stor minskning jämfört med året innan. Några av de vanligaste larmorsakerna var grundstötningar och motorhaverier och de flesta larmen kom från fritidsbåtar. Sjöfartsverket hanterade även 590 flygräddningsärenden.
- Den största delen av våra sjöräddningsärenden förra året rörde fritidsbåtar. Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till hårt väder, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som leder och koordinerar räddningsinsatserna.
Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är 17 procent färre än under 2021 då antalet uppgick till 1167. Storstadsregionerna stod för den största andelen sjöräddningsärenden och allra flest inträffade i Stockholms län (216), följt av Västra Götalands län (210) och Skåne län (118).
De allra flesta räddningsinsatserna skedde under sommarmånaderna och går därmed också hand i hand med fritidsbåtssäsongen.
- Att sjöräddningssiffrorna minskar kan bero på att det upplevdes vara mindre båttrafik under 2022, som kan ha sin förklaring i faktorer som högre bränslepriser, inflation och att fler valde att tillbringa semestern utomlands istället för i skärgården efter pandemin, säger Annika Vestergård.
Motor- eller propellerhaveri toppar listan över de vanligaste larmorsakerna från fritidsbåtar, tätt följt av grundstötning och hårt väder.
- Genom att alltid bära flytväst och se till att hålla båten i trim men också vara noga med att informera andra om dina planer ute till sjöss går det att undvika många av dessa händelser, säger Annika Vestergård.
Från frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet, en av Sjöfartsverkets samarbetspartners, ser man en liknande trend för fjolåret. Sjöräddningslarmen då det råder fara för liv har minskat. Däremot ligger förebyggande utryckningar, när läget inte är akut, på en stadig nivå.
- Att färre hamnar i sjönöd är positivt, och då de förebyggande utryckningarna fortsatt är många kan man se som att vi lyckas hjälpa fler innan läget är kritiskt. Att skaffa sig kunskap om sjösäkerhet och slå larm tidigt minskar riskerna, säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.
Under året utförde Sjöräddningssällskapet 4396 förebyggande utryckningar. Under rekordsomrarna 2020 och 2021 då båtlivet blomstrade på grund av pandemin utfördes 5035 respektive 4904 uppdrag i samma kategori. 2019 utfördes 3307 förebyggande utryckningar.
Sjöfartsverket hanterade 590 flygräddningsärenden under 2022, vilket är en minskning med 9 procent från föregående år. Ej avslutade färdplaner, det vill säga att man missar att meddela att man landat på obevakade flygplatser, står för drygt hälften av alla ärenden och varningslarm, när fara hotar luftfartyg, för 24 procent.
Flest antal sjöräddningsinsatser under 2022 jämför med 2021
Stockholms län | 216 (242) |
Västra Götalands län | 210 (265) |
Skåne län | 118 (151) |
Mälaren | 71 (83) |
Hallands län | 58 (67) |
Kalmar län | 52 (67) |
Vänern | 36 (42) |
Blekinge län | 35 (32) |
Gotlands län | 30 (28) |
Södermanlands län | 20 (28) |
Västernorrlands län | 19 (31) |
Vättern | 19 (25) |
Östergötlands län | 18 (26) |
Gävleborgs län | 16 (13) |
Norrbottens län | 15 (22) |
Uppsala län | 9 (22) |
Västerbottens län | 9 (14) |
Grannländer | 6 (7) |
Västmanlands län | 2 (1) |
Örebro län | 2 (0) |
Jönköpings län | 0 (0) |
Källa: Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik för perioden 2022-01-01 – 2022-12-31. 2021 års siffror inom parentes. Statistiken är fördelad över Sjöfartsverkets olika räddningsområden, vilket inkluderar både län samt svenskt sjöterritorium.
Sjöfartsverkets ansvar för statlig sjö- och flygräddningstjänst
Sjöfartsverket ansvarar för räddningsinsatser, när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller svenskt sjöterritorium, den del av internationellt vatten som ingår i svensk räddningsregion samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden.
Sjöfartsverket ansvarar även för lokalisering av luftfartyg vid inträffat eller befarat haveri, eller då fara hotar lufttrafiken. Ansvarsområdet är hela Sveriges land- och sjöterritorium samt den del av internationellt vatten som ingår i svensk räddningsregion. När luftfartyget är lokaliserat, övergår undsättningsansvaret till kommunal räddningstjänst eller polisen – utom till havs samt Vänern, Vättern och Mälaren, då Sjöfartsverket även ansvarar för undsättningen.
Sjö- och flygräddningsinsatserna leds och koordineras vid Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral i Göteborg.
Utöver Sjöfartsverkets egna resurser som räddningshelikoptrar och lotsbåtar deltar räddningsenheter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Försvarsmakten och kommunal räddningstjänst i sjö- och flygräddningsinsatserna.