Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Mer jobb för isbrytarna när kylan återkommer

Nyhet 2023-12-19
Bild på isbrytare som beger sig ut på havet
Foto: Karl Herlin, Befälhavare Atle.

Isbrytarna fick börja jobba ovanligt tidigt i år. Hittills har 58 fartyg fått assistans och från Sjöfartsverket räknar man med att assistansbehovet ökar i samband med att kylan återkommer.

Vintern och isen kom tidigt i år och redan den 1 december gav sig Ale ut för att genomföra säsongens första assistans. Hittills under säsongen har 58 fartyg fått assistans. Förra året hade ingen assistans genomförts vid den här tiden, då säsongsstarten skedde den 22 december.

– Det är ovanligt tidigt, det är första gången på två decennier som vi har tre isbrytare ute redan vid lucia, säger Annika Hjelmsten, driftoperatör vid Sjöfartsverkets isbrytarledning.

I och med att isen till stor del har brutits upp så har assistansbehovet för isbrytarna minskat de senaste dagarna. I nuläget finns det assisteringsbehov framförallt till Karlsborg/ Kalix.

Förutom Ale är nu isbrytarna Ymer och Atle ute och assisterar handelsfartygen till hamnarna i Bottenviken.

Sjöfartsverket följer upp prognoser och issituationen dagligen i hela landet och kommer stegvis höja restriktionerna i takt med att isen breder ut sig. Mycket av den is som bildades ute till havs under vinterns första köldperioder har blåst sönder under de senaste dagarnas milda och blåsiga väder.

– Nu ser vi dock att temperaturen sjunker under de kommande dagarna och i Bottenviken räknar vi med genomgående några minusgrader den kommande veckan och viss isbildning. I samband med att kylan återkommer kommer assistansbehovet att öka, men som det ser ut nu får vi en ganska lugn julhelg, säger Annika Hjelmsten.

Annika Hjelmsten
Annika Hjelmsten, driftoperatör Isbrytning på Sjöfartsverket.

Olika typer av is

issörja

Issörja

I öppen sjö är vattnet sällan stilla nog för att få en ishinna. På ytan bildas istället iskristaller. Eftersom vattnet rör sig fryser inte kristallerna samman, utan tumlar runt med vattenrörelserna till flera meter djup.

Nyis

Tunn ishinna som bildas vid lugnt och kallt väder i skärgårdar och på mindre fjärdar. Hinnan spricker lätt vid tilltagande vind, men fortsätter det vara stilla och minusgrader växer isen snart till en sammanhängande yta.

Bild på nyis
Bild ovan på tallriksis

Tallriksis

Vågorna gör att issörjan fryser samman till runda, guppande flak som nöts mot varandra. De får uppåtstående vita kanter som gör att de liknar flata tallrikar. Flaken i tallriksis kan bli upp till tre meter i diameter.

Stampis

När hård vind och vågor pressar sönderbruten nyis, snösörja eller tallriksis mot land eller landfast is bildas en tjock och seg issörja. Den kallas stampisvall och kan sträcka sig ner till tio meter under ytan.

Bild på stampis

Rekommenderad läsning

Frej ut på isbrytning

Isbrytning

Vi ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt.

Driften av isbrytare