Fyrar - ett lysande system på alla sätt

Jan Olsén är ordförande i Svenska Fyrsällskapet, en ideell förening som bildades 1996. Med nästan 5 000 medlemmar i Sverige och utomlands är den världens näst största nationella fyrförening.

– Vi vårdar hela fyrsystemets kulturarv. Vi dokumenterar, håller föredrag och arrangerar besök till olika fyrar runt om i landet. Dessutom har vi en aktiv hemsida och en tidning, Blänket.

Jan Olsén beskriver den avgörande betydelse fyrar och andra sjömärken hade, långt före dagens tekniska hjälpmedel.

– För alla som färdas på vatten är lätt identifierbara sjömärken otroligt viktiga. De hjälper sjöfarare att positionera sig, få bra styrmärken och hitta en girpunkt, dag som natt. Fyrarnas lyskaraktär och utseende med speciell färg och form ska vara lika tydlig dygnet runt.

Utmanande tillvaro

Livet på en fyrplats var många gånger utsatt och det var en stor utmaning att hålla fyrljuset fritt från snö, isbildning och smuts. Fyrplatserna hade också fler uppgifter.

– Vid nedsatt sikt varnades sjöfarten genom ett tydligt oljud, till exempel ett kanonskott, berättar Jan Olsén. Dessutom hjälpte man till med vädervarningar genom ett signalsystem som hängdes upp i ställningar. Sjöfarten tittade på fyren i kikare och fick då hjälp med väderförutsättningarna för sin resa.

Fyrskepp

Innan man kunde bygga bottenfasta fyrar ute i öppet hav ankrade man istället upp så kallade fyrskepp eller olika typer av flytande sjömärken med ljus på. Denna lösning ställde höga krav på att uppankringen var säker och att fyrskeppet verkligen höll sig på rätt position i alla väder. Jan Olsén berättar om tillvaron ombord på ett fyrskepp.

– Det finns många historier, en del fantastiska och många otäcka. Förändringar skedde snabbt. Förmågan att kunna läsa en väderhimmel och ta rätt beslut var viktigt och i många fall livsavgörande.

Förr var det vanligt att fartyg navigerade genom så kallad död räkning, vilket betyder att man beräknar hur länge, hur fort och åt vilket håll man har förflyttat sig från en viss punkt. På så sätt kan man räkna ut var man befinner sig.

– Ofta ville dessa fartyg ha en bra startposition och passerade därför väldigt nära fyrskeppet. Det skapade en stor osäkerhet ombord på fyrskeppet – har fartyget sett oss eller inte?

Idealisk kombination av tradition och teknik

Det är lätt att tro att dagens moderna navigeringssystem, som GPS och digitala sjökort, helt har tagit över. Och visst är det stora flertalet fritidsbåtar idag inte lika beroende av fyrar.

– Men det har visat sig att kombinationen av moderna digitala system och optiska observationer är oslagbar, säger Jan Olsén. Framförallt vid dåligt väder. Digital teknik kan dessutom ibland slås ut av olika anledningar och då gäller det att det finns fyrar och sjömärken att navigera efter.

Idag har sjömätningen kommit långt och tekniken är så avancerad att knappast någon ifrågasätter om läget på en fyr i sjökortet stämmer överens med verkligheten.

– Men vi behöver inte backa speciellt många år för att finna att sjökorten och verkligheten inte pratade riktigt samma språk, förklarar Jan Olsén. Och såväl papperssjökort som digitala sjökort måste hållas uppdaterade. Det kommer ständigt ny information, som att någon fyr bytt karaktär, en ny uppgrundning har upptäckts eller att farleder får nya sträckningar.

Ett system med både bakåtblick och framåtanda

Fyrarnas historia är spännande och det finns många böcker i ämnet. Ett stort antal bygdeföreningar har lagt ner ett omfattande arbete för att bevara sin fyr.

– Sammanfattningsvis vill jag säga att fyrsystemet är fantastiskt och på många sätt en förutsättning för en säker sjöfart. Fyrarna är en viktig del av vårt kulturarv och samtidigt utvecklas de hela tiden med ny teknik. Fyren är inte bara historia utan finns också med i framtiden, avslutar Jan Olsén.

Text: Karin Toresand/Sjörapporten
Foto: Sjöfartsverket