Fyrunderhåll – ett utmanande arbete i ständig utveckling

Det som inte Lorenz Broman kan om fyrar, fyrunderhåll och svensk sjöfart i stort är knappast värt att veta. Efter drygt 22 år på Sjöfartsverket kan han se tillbaka på ett varierande yrkesliv som bland annat inneburit arbete på lotsstation och olika båtar, samt en rad uppdrag inom sjöräddning och sjösäkerhet. På senare tid har Lorenz Broman jobbat som förvaltningshandläggare med årsplanering av fyrunderhåll som främsta arbetsuppgift.

- Under de senaste 5-6 åren har jag dessutom arbetat med ett miljöprojekt som syftar till att få bort petrokemiska ämnen och kvicksilvret i fyrar som byggdes för mycket länge sedan.

Högsäsongen för fyrunderhåll, då de flesta lampor och batterier kontrolleras, brukar pågå från augusti och framåt under hösten. På så sätt lägger Sjöfartsverket grunden för att fyrarna ska fungera problemfritt under hela den långa vintern, när vädret är en större utmaning.

Stabila resurser

Två viktiga arbetshästar i fyr- och farledsunderhållsstyrkan är Baltica och Scandica. De 57 meter långa fartygen har tidigare delat upp tjänstgöringen längs kusten, men nu är Baltica disponerad för sjömätning i Östersjön. Något som tyvärr får vissa konsekvenser, enligt Lorenz Broman.

- Balticas uppdrag fortsätter även under 2022. Scandica har naturligtvis svårt att täcka hela kusten på egen hand, så det innebär att vi fram till att Baltica är tillbaka kommer att bygga upp en viss underhållsskuld.

Men det finns ytterligare en mycket stark resurs i fyrunderhållet: Fyrbjörn, en kraftfull och robust arbetsbåt med katamaranskrov och en kran med 30 meters räckvidd. Ombord finns bland annat en komplett verkstad. Den fem personer starka besättningen inkluderar även personal med dykkompetens.

- Jag skulle säga att Fyrbjörn är trumfkortet i vårt fyrunderhåll, säger Lorenz Broman. Fyrbjörn gör tyngre underhåll och har till och med kapacitet att ta ombord en cementbil. Det innebär att Fyrbjörn kan utföra uppdrag som omfattar exempelvis målning, gjutning, sprängning, dykning och tunga lyft på nästan alla platser i skärgården.

Underhåll genom tiderna

Underhållet av fyrar har pågått i århundraden, men insatserna har naturligtvis anpassats allt eftersom nya uppfinningar och tekniska lösningar utvecklats.

Gustaf Dalén utanför Oxelösund är ett exempel på en robust och tålig fyr som har byggts om och moderniserats genom åren. Fyren byggdes 1966 och är en så kallad kassunfyr, vilket innebär att den är tillverkad på land och sedan monterad på havsbottnen.

- Den ursprungliga fyren drevs med eldrift och hade en dieselmotor som backup, förklarar Lorenz Broman. När fel på elkabeln orsakat dyra driftstörningar ett antal gånger moderniserades fyren med soldriven LED-belysning. Reservkraften kommer nu från batterier.

Av naturen har fyrar ett öppet och tacksamt läge för solenergi och idag finns ofta solpaneler monterade intill byggnaden eller direkt på fasaden. Utmaningen är fåglar, i synnerhet skarvar. De formar stora kolonier, sätter sig på solpanelerna och lämnar efter sig ett tjockt, illaluktande lager av spillning. Rengöring av solpaneler har därför blivit en stor del av underhållsarbetet.

- Inte nog med att spillningen täcker solpanelerna och försämrar deras funktion, den är också frätande och kan förstöra material. Vi har gjort åtskilliga försök för att bli av med skarvarna. Bäst resultat har vi fått av att montera elstängsel som ger fåglarna en liten stöt så de ger sig iväg. Det fungerar bra och kan vara en lösning framåt.

Fyrar som kulturarv

Den övervägande delen av Sjöfartsverkets fyrunderhållsarbete handlar om modern teknik, funktion och säkerhet för den moderna sjöfarten. Men faktum är att 38 av Sjöfartsverkets fyrar är kulturminnesmärkta. Det innebär att de ska underhållas i samråd med Riksantikvarieämbetet, som även ger bidrag till underhållet. Nyligen tillsattes en speciell tjänst på Sjöfartsverket med specifikt fokus på de kulturminnesmärkta fyrarna.

- Det här är ett viktigt område och jag är glad att det nu får ännu högre prioritet, säger Lorenz Broman.

Att bevara fyrarna helt i originalskick är varken möjligt eller önskvärt; ingen vill eller får längre elda fyren med olja, till exempel. Därför gäller det att hitta bättre och mer miljövänliga lösningar inom ramarna för regelverket. En kulturminnesmärkt fyr får exempelvis inte ha solpaneler monterade på fasaden, men att installera solpanelerna en bit ifrån och dra en elkabel går bra.

Inte bara kommersiellt underhåll

Kostnaden för att underhålla fyrarna runt om i landet täcks till viss del av lots- och farledsavgifter från nationell och internationell trafik som trafikerar svenska farvatten. Det fungerar ungefär som vägtullar i vanlig trafik. Dessutom får Sjöfartsverket statliga bidrag för att hålla igång och underhålla farleder för fritidsbåtar.

- Det här är en avvägning, säger Lorenz Broman. I och med att exempelvis fiskeri till stor del försvunnit framför allt på ostkusten, har det kommersiella behovet av småhamnar och tillhörande farleder minskat. Vi skulle kunna släcka ner det som inte behövs på samma sätt som tidigare, men eftersom antalet fritidsbåtar ökar behövs samtidigt mer vägledning i skärgården. Vi har ju alltid sjösäkerheten i fokus och även om många har GPS i sina båtar behövs tillförlitliga fasta referenser.

Text: Karin Toresand/Sjörapporten
Foto: Crelle Photography

Fotnot: Texten är en förkortad del av ett reportage från Sjörapporten nr 3 2021. Läs hela reportaget här, och mer reportage om fyrar