Sökresultat - Milda sydliga vindar praglar isbrytningen
252 träffar på Milda sydliga vindar praglar isbrytningen inom hela webbplatsen
Tjänster har sålts inom kompetensområdet, främst inom Vind och Vatten (ViVa) och fyrtek- nik. Verksamheten
Tjänster har sålts inom kompetensområdet, främst inom Vind och Vatten (ViVa) och ström- mad AIS. Verksamheten ... normal. Detta berodde framför allt på gynnsamma vindar, för svensk del, och att säsongen blev mycket
Bottenviken, både på svensk och på finsk sida. Efter en mild inledning på vintern skedde ett väderomslag runt
sitt kompetensområde, exempelvis har syste- met för vind och vattenuppgifter (ViVa) sålts till kärnkraftshamnar
väderstation till havs. Genom information om faktisk vind och kunskap om isens rörelser underlättas planeringen ... väderstation till havs. Genom information om faktisk vind och kunskap om isens rörelser un derlättas planeringen
industrin, både nationellt och internationellt. Isbrytningen som länge varit en finsk-svensk verksamhet ... Sjöfarts- verket i dess fortsatta ansvar för isbrytningen. Generaldirektören har ordet Säkra sjövägar
under de närmast föregående vintrarna. Kraftiga vindar i kombination med aktuellt isläge gjorde det besvärligt ... se på sjökort, sjömätningsplan, Ufs-notiser samt vind och vattenståndsinformation. Projekt Sjökortslyftet
se på sjökort, sjömätningsplan, Ufsnotiser samt Vind och vattenståndsinformation. Under 2017 har deltagande
SJÖFARTSVERKET ÅRSREDOVISNING 2019 18 ViVa står för Vind och Vatteninformation, en app för smart- phone ... annat än mycket lindrig ur alla hänseenden. Den milda isvintern innebar att 98 procent av fartygen anlöpte
Rekommendationer från simulering med SSPA 2008: - Vindar i upp till 12 m/s har simulerats med goda resultat ... ..................................... 9 2.1.1 Vind ...............................................
så små som möj ligt. Muddring ska ske under lugna vind- och strömförhållanden för att begränsa spridningen ... under och alldeles efter perioder med kraftiga vindar oavsett riktning och under perioder med snabba
yttre fysiska förutsättningarna på platsen t.ex. vind, vågor och sikt. Avsteg från teoretiska beräkningsmodeller ... bestämmas mot bakgrund av behovet av tillgänglighet: Vind Styrka och riktning. Ström Styrka och riktning
3 vattenståndsproblem 2.21.4 problem med väder, vind, strömmar, etc. 2.21.5 problem i grunda områden
hänsyn till yttre faktorer såsom sjötrafik, väder, vind, rikt- värden för sedimentspridning m.m. Sedimentens
...................................... 17 8.1 Vindar/vattenstånd .................................. ... Meterologiska och hydrologiska förhållanden 8.1 Vindar/vattenstånd Merparten av arbetsområdet ligger
(m)yta riktning hastighet riktn. yta botten *TEMP. *VIND STRÖM (* på västkusten) TRYCK STÅND mm Hg (cm) ... (*första gången undersökningen genomförs) *TEMP. *VIND STRÖM (* på västkusten) TRYCK STÅND *skadad fångst
grumling används en modell, som drivs av uppmätta vind- och vattenförings- data från 2012. Spridningen ... Sandöfjärden och vid längre perioders sydlig/sydvästlig vind även Yttre Hertsöfjärden. Under vintern, då arbetena
........................................ 5 3.1 Vind ............................................... ... 6 Figur 3-2 Vindhastighet från sydost. 100-års vind. ..............................................
dumpningsplatserna har undersökts: havsströmmar (genererade av vind, vattenståndsvariationer och densitets gradienter) ... med sydostlig storm. Återkomsttidsberäkningar av vind från sektorn sydost visar att vindstyrkor över
Jämförelse mellan modellerad (blå) och uppmätt (svart) vind vid Rödkallen, maj till juni 2012. ........... ... Luleälvens utflöde sprids vid en stark nordostlig vind. ..............................................
vid mätningarna av ljudnivåer. Väder: Molnigt, vind NO 5m/s, temperatur 20C. Tabell 3. Använda
..................................... 9 2.4.1 Vind ............................................... ... alternativ 2.4 Miljö- och klimatförhållanden 2.4.1 Vind Vindförhållandena i farleden till Luleå karaktäriseras
interna vågor (DHI, 2015). För mycket kraftiga vindar, vilka bedöms ha en återkomsttid på 5-25 år, bedömdes
är ofta utsatta för störningar från framförallt vind, vågor och is. De arter som finns här har därför
jordarter som bildats och fortfarande bildas av vind- och vågpåverkan på de nya stränder som bildas genom