Sökresultat - Landsortsfarleden projektet som intresserar manga
1351 träffar på Landsortsfarleden projektet som intresserar manga inom hela webbplatsen
kusten, där vallar bildades. Ett isbälte bildades, som långsamt blev bredare och spred sig sydvart till ... liggande och smälte. 25 :e april var det så gott som helt isfritt i Bottenhavet . I Bottenviken hade
Det var framförallt norra Östersjön som snabbt täcktes av is, som diirefter drev sydvart och tillväxte ... mot ·danska sidan och följdes av nyis och jämn is som inte vållade sjöfarten allt för stora problem. En
Bottenhavets skärgårdar och Vänern. Under februari, som var kall, fortsatte isläggningen snabbt och isen ... även för Bottenhavet. Den 16 februari var så gott som hela Bottenhavet istäckt, likaså Vänern. Samtidigt
inleddes över bl.a. Bottenviken en kall period, som sedan fortsatte. Det resulterade i att skärgården ... Vänerns inre skärgårdar från den 28. Den isläggning som skedde i södra Sveriges farvatten var på sina håll
SAMMANFATTNING Isvintern 1971/72 får som helhet karakteriseras som lindrigare än normalt. Isutbredningen ... månad 60-70 cm, medan den släta isen till sjöss som mest hade en tjocklek av 40-50 cm i den södra delen
jämförbart med issäsongen 1996. Islossningen blev som vanligt dramatisk och besvärlig i norr och framför ... hela Bottenviken och Norra Kvarken täckta med is, som sedan växte i tjocklek. Kylan medförde också att
tjock. I Luleskärgården var det bara inre skärgården som täcktes med is. Under julhelgen skärptes kylan och ... isläggning. Utanför Farstugrunden 40cm tjocka flak som drivit ner från Kalix skärgården. Även den grova
Islossning blev tidig. Den första isen lade sig som nämnts ovan 22-23 oktober i norra Bottenviken. lsläggningen ... Visserli gen var det kallt vid lucia-tiden men isen, som bildades utanför Bottenvikskusten, drev ostvart
ut sig. Efter bara en vecka förekom is i så gott som samtliga skärgårdsområden längs svenska kusten. ... Öresund och Bälten tillfälligt istäckt, samtidigt som större de- len av Bottenhavet och även Vänern fortfarande
SAMMANFATTNING Isvintern I 979/80 kan betecknas som normal, trots an medeltemperatur- en under alla vintermånaderna ... januari täcktes så gott som hela Bottenviken och Norra Kvarken med is, som längs kusterna var 5 - 15
månad för månad Isvintern 1997-98 kan betecknas som lindrig men ryckig. Isförhållandena i Bottenviken ... jämföras med den föregående lindriga isvintern 1997, som var mycket sen. Det finns även en del likheter.
normal för års- tiden. 4 Islossningen medförde som oftast besvärliga isförhållande för sjöfarten. Envetna ... tjockare än normalt. Isläggning av en omfattning som varit till besvär för sjöfarten förekom i Kattegatt
och följdes av nyisbjldning. Den 20 var så gott som hela Bottenviken och Norra Kvarken täckta med 5-15 ... hela Skelleftebukten fylld med 30-50 cm tjock is, som tidigare under vintern legat utanför finska kusten
isbrytningsverksamheten av ungefär samma omfattning som de föregående åren. Isutbredningen var dock kortvarigt ... Vänern och västra Måla- ren. Isbrytaren Ymer avgick, som första svenska statsisbrytare denna säsong, från
med is som tidvis packades samman mot sven- ska kusten . Däremot försvann mycket av isen som förekom ... norra Bottenhavet då dessa områden var så gott som helt istäckta. Situationen förvärrades successivt
riserades av en tidig isläggning, även långt sydvart, som kom av sig. Flera perioder med islossning och isläggning ... i skyddade vikar även sydvart så långt söderut som i Västervik. Nyis förekom några dagar i början och
den andra i rad. Isvin- tern går till historien som en tidig och mycket svår och besvärlig för sjöfarten ... issörja packades samman i vikar och hamninlopp som vetter mot ost, bl.a. Oskarshamn, men framför allt
ISBRYTARVERKSAMHETEN Havsis som utgjort hinder för sjöfarten och som följakteligen medfört behov av ... senaste åtta åren. Undan- taget var vintern 1994, som var normal från isutbrednings- och arbetssynpunkt
Isutbredningsmässigt kan vintern 1993/94 betecknas som nor- mal. Då isläget kulminerade i början av mars ... Faktum är att isutvecklingen nästan helt följde det som är normalt. Situationen upplevdes ovanlig beroende
Skandinavien. Isvintern 1983/84 blev inte fullt så mild som förra issäsongen, men blev ändå lindrigare än normalt ... svenska sidan var det här så gott som isfritt omkring 20 maj, men så sent som 7 juni rapporterade fartyg rester
Isvintern 1982/83 kommer att gå till historien som en mycket mild vinter. Senast vi hade en sådan lindrig ... Understen. 19 Råken i nordöstra Bottenviken så gott som sluten. Flak har dåvit till utanför Skagsudde och
SAMMANFATTNING Isvintern 1980/81 kan betecknas som lindrig, även om isen under ett par dagar nådde ... långsamt ett stabilare grepp över Sverige. Isen som bildades i de öppna områdena i Bottenviken och Norra
SAMMANFATTNING Isvintern 1976/77 får betecknas som normal för Bottniska Vikens och Östersjöns del. ... måste isförhållan- dena i Vänern, som var helt istäckt, karakteriseras som svårare än normalt. Någon tillförlitlig
SAMMANFATTNING Isvintern 1975/76 får betecknas som ganska lindrig trots att isutvecklingen kortvarigt ... isläggningen avbröts av milda sydvästliga vindar, som bröt upp isen och delvis sking- rade den. I slutet
Kvarken islagda. Den släta isen till sjöss var som mest 30-40 cm tjock, i södra Bottenviken endast 10-20 ... issör - jebälten och spridd 10-15 cm tjock drivis, som drev från finska kusten. Under månaden har tunn