Sökresultat - Milda sydliga vindar praglar isbrytningen
410 träffar på Milda sydliga vindar praglar isbrytningen inom hela webbplatsen
är ofta utsatta för störningar från framförallt vind, vågor och is. De arter som finns här har därför
jordarter som bildats och fortfarande bildas av vind- och vågpåverkan på de nya stränder som bildas genom
bedömning av bottenströmmar p.g.a. vindvågor utifrån vind och topografi. 2. Analys av bottenströmmar utifrån
bedömning av bottenströmmar p.g.a. vindvågor utifrån vind och topografi. 2. Analys av bottenströmmar utifrån
under senvåren. SjöV: modelleringen har med hur vind och botteströmmar påverkar grumlingen. Älvens ... bedömning av bottenströmmar p.g.a. vindvågor utifrån vind och topografi. 2. Analys av bottenströmmar utifrån
var verksamheten för tillfället pågår samt vilken vind- och strömriktning som är rådande, det vill säga
fartyget är bredare i fören än i aktern. Under isbrytning spolas stora mängder vatten från munstycken i ... Sjöfartsverket Fart i öppet vatten: 16 knop Isbrytningsförmåga: 1,9 m is vid 3 knop Dieselolja: 4 370 m3
4. Det saknas information om hur strömmar och vind brukar ligga i området, är det konstant kraftig ... antagit en jämn spridning från farleden, men med vind från sydväst underskattas påverkan från ljud och
rådande förhållandena. Modellen drivs av uppmätt vind från Landsort och Brandalsund för år 2015 och
för trafiken vid mörker, dålig sikt eller kraftig vind. Förskjutningen mot allt större fartyg medför en
trafiken vid mörker, dålig sikt eller kraftig vind. Med hänsyn till en utveckling mot ökade sjötransporter ... säkerheten samt minskar restriktioner för mörker, vind, sikt och bogserbåtsanvändning är att betrakta
fortsatt att vara ett vattenområde som drivs av lokala vindar, vattenståndsvariationer, sötvattentillrinning
bottnar, är mindre exponerade för dominerande vindar och har större utbredning av lätteroderade jordar ... fältverifiering av våghöjd med vågboj vid kraftig vind i relevanta riktningar. Här bör också ingå en
också isen innanför mot land lättare sönder vid vind och vågor. Bristfällig utredning av nollalternativ ... nuvarande förutsättningar, med tanke på sjötrafik vind, vågor etc. Den nya farledssträckningen skulle innebära
för trafiken vid mörker, dålig sikt eller kraftig vind. En stor del av sträckan i den befintliga farleden ... olycksdrabbad och kräver restriktioner för mörker samt vind. Riskanalysen, som är utförd enligt FSA modellen
områden som är skyddade från exponering av vågor och vind består vegetationen huvudsakligen av makrofyter ... dessa ytor är dessutom väl skyddade från vågor och vind och kan dels bedömas bestå av makrofyter och dels
substrat, salthalt och exponeringsgrad för vågor och vind. En sammanställning av olika arters preferenser ... många fall skyddade från exponering av vågor och vind. I dessa områden består vegetationen huvudsakligen
nya farledens initiala restriktioner beträffande vind, sikt och bogserfartygsbehov. Kap. 4 Riskanalys
med DHI’s numeriska vind-vågmodell, MIKE 21 SW. MIKE 21 SW är en spektral vind-vågmodell, som simulerar ... vattenståndsvariationer, förflyttning av isen vid starka vindar eller perioder med stor utströmning i vattendrag
bergssluttningar skall bibehållas. Kontinuerlig vind- och solexponering. Sedan länge skuggade och
vågrörelser. Denna del är också mer utsatt för vindar jämfört med den i detta avsnitt befintliga farleden ... fartygstrafiken. Området är dessutom relativt skyddat för vindar då det ligger nära den västra stranden av Himmerfjärden
trafiken vid mörker, dålig sikt eller kraftig vind. En stor del av sträckan i den befintliga farleden ... momentan indikering om att fartyget (på grund av vind eller ström) drivit i sidled, och att kursen därför
med DHI’s numeriska vind-vågmodell, MIKE 21 SW. MIKE 21 SW är en spektral vind-vågmodell, som simulerar ... delen av området vilket är mest utsatt för hårda vindar från öppna havet söderifrån. Att de hårdaste
det fall fartyget under oförutsedd påverkan av vind och ström hamnat off-track. Från Fifångs södra ... girhastighet kan uppstå när fartyget girar, utsätts för vind eller bankeffekter, vid möten eller kraftiga vågor/havssjö
restriktioner vid mörker, dålig sikt eller kraftig vind. Södertälje sluss planeras även att byggas ut ... fartyg som ska gå in i farleden har belagts med vind-, sikt- och mörkerrestriktioner samt i vissa fall