Angelica, båtman

Som tonåring såg Angelica Falk till att Bönans lotsstation visste om att hon var deras framtida kollega. Nu är hon en av de som kör de orangea lotsbåtarna med säker hand och tydliga framtidsvisioner.

- Det har varit mycket prat om båtar hela uppväxten. Farfar jobbade på skeppshandeln här i stan och pappa har också alltid älskat sjön.

Angelica Falk jobbar som båtman på Bönans lotsstation i Gävle och är uppvuxen vid Hillesjön strax norr om Gävle.

- Närheten till vattnet har alltid funnits där.

Från lotsstationen är det fyra sjömil ut till bordningsplatsen och de har omkring 1 200 - 1 300 fartyg per år. En ganska stor station, men Angelica och kollegorna hinner med mycket annat mellan fartygen också. Deras chef kallar dem ibland för ”hustomtar”.

- Och det stämmer rätt bra! Vi kör ju inte bara båt. Vi sköter om arbetsplatsen, plogar snö på vintern, målar bodarna på sommaren och sköter utprickning här i Gävle. Det gör mycket för sammanhållningen.

Angelica Falks väg till att bli båtman har på ett sätt varit kortare än många andras. Hon visste tidigt att båtman var det framtida yrket.

- Jag gjorde praktik på Bönans lotsstation i högstadiet, och tyckte det var helt otroligt att du kunde få betalt för att köra båt.

Efter tre år på sjöfartsgymnasium tog hon anställning som matros inom Stena Line och reste en del, innan hon började sjökaptensprogrammet i Kalmar.

- Jag ville plugga vidare för att kunna ta anställning som båtman, men ville också hinna göra lite annat innan dess.

Det är inte alltid studenterna på sjökaptensprogrammen har Sjöfartsverket som mål efter utbildningen. Men Bönans lotsstation hade gjort avtryck, och Angelica behöll kontakten med lotsstationen, bland annat genom sommarjobb.

- Jag trivdes, och såg till att de på stationen visste om det, skrattar hon och beskriver sig själv som ”envis som fan”.

Efter examen vikarierande hon som båtman på olika stationer i landet, innan en fast anställning dök upp.

- De olika platserna skiljer sig mycket åt, och varje båt är som en egen individ, så det är bra att samla på sig de olika erfarenheterna, berättar Angelica.

- Man vet att det här är ett jobb som inte alla klarar av, det krävs erfarenhet av både båten och sjön.

Att få jobba till sjöss och ha nära hem är en fördel många attraheras av i yrket. Angelica bor tio minuter från Bönan och håller med.

- Det är guld värt att kunna äta middag med sonen eller kunna sova hemma. Men har vi intensiva nätter brukar jag sova kvar på stationen.

För många båtmän och lotsar blir lotsstationen som ett andra hem. Att då få vara med och ta hand om arbetsplatsen på det sätt Angelica Falk och hennes kollegor gör håller hon högt.

Men hur dessa uppgifter ska skötas framöver finns det en del frågetecken kring under våren 2021.

- Vi är mitt i en omorganisation och vi vet inte vad vi båtmän får fortsätta göra förutom att köra båt.

Arbetsuppgifternas variation är en stor del i att hon trivs så bra.

- Jag hoppas på att för mycket inte förändras.

Omorganiseringen handlar delvis om att koncentrera arbetsuppgifterna, vilket skulle kunna innebära att båtmännen inte längre får skotta snö, måla bodarna eller sköta utprickning. Ett annat syfte är att båtmännen enklare ska kunna byta lotsstation, om arbetsuppgifterna ser likadana ut på samtliga stationer.

- Jag tror inte på att en generalisering fungerar. Alla lotsplatser är olika. Det skiljer sig inte bara i arbetsuppgifter, utan framförallt i trafiktäthet, väderförhållanden, landskap och tid ut till bordningsplatsen. Förhållandena i Skellefteå är inte samma som i Malmö, säger Angelica och fortsätter:

- Det känns inte alltid som att de som sitter på besluten har koll på hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan stationerna och hur vi uppfattar dem. Jag skulle önska att de tog sig ut mer till oss.

Text: Emma Brask
Foto: Alexander Lindström