Frågor och svar

Nuvarande avtal sträcker sig till 30 april 2023. Sjöfartsverket har i två omgångar kommit överens med Viking Supply Ships om en ändring av avtalet, vilket innebär att det nu istället löper ut 30 juni 2024. Både Sjöfartsverket och Viking Supply Ships är måna om att övertagandet sker smidigt så att verksamheten påverkas så lite som möjligt.

Inför beslut hur driften ska fungera i framtiden gjordes en förstudie under hösten 2021 vilka olika alternativ som finns, och vilka konsekvenser de olika alternativen innebär. Förstudien visade på att det skett betydande förändringar i de krav verksamheten har på sig när det gäller bl.a. uppföljning, kontroll och säkerhetshantering sedan den senaste upphandlingen gjordes 2015. Detta sammantaget gör att Sjöfartsverket fattade beslut om att ta över driften av isbrytarna. Det öppnar i sin tur upp för helt andra möjligheter att utveckla medarbetarna inom Sjöfartsverkets organisation.

Nuvarande avtal löper ut och det ökade kravet på säkerhet gör att Sjöfartsverket tar över driften istället för att upphandla på nytt.

Skatteverket gör ett generellt skatteavdrag för att man inte använder sig av samhällets resurser. Inom Sjöfartsverket är det delar av Sjömätningen och Isbrytarna som har sjöskattavdrag. Vilka som har rätt till sjöskatteinkomst bestämmer Skatteverket utifrån i vilket fartområde som verksamhet som bedrivs. Det är Sjöfartsverket/Rederiet som årligen anmäler fartområdet till Skatteverket efter samråd med verksamheten. Verksamheten kommer inte påverkas av driftövergången vilket gör att ingen förändring bör ske av sjöskattinkomst. Skatteavdraget är cirka 1 Basbelopp/år.

I den förstudie som gjordes hösten 2021 vägdes fördelar och nackdelar med olika alternativ, ny upphandling var ett av dem.

Det som framför allt talade mot att Sjöfartsverket skulle göra en ny upphandling är att det under den senaste avtalsperioden har skett betydande förändringar i kraven på verksamheten när det gäller uppföljning, kontroll och säkerhetshantering. Kraven på isbrytardriften som en samhällskritisk resurs har ökat genom förändringar i omvärlden och medvetenheten när det gäller bland annat it, miljö, HR och säkerhet. Dessa ökade krav ligger till grund för beslutet att hantera driften av isbrytning i egen regi efter att avtalet löper ut.

Med drift av isbrytarna avses besättning, underhåll, inköp, ekonomi och säkerhetsorganisation.

Sjöfartsverket har genom fartygssäkerhetslagen eget ansvar för tillsyn, att gällande regelkrav uppfylls och upprätthålls. Utöver detta har Sjöfartsverkets Generaldirektör beslutat att Sjöfartsverkets fartyg ska undergå tillsyn och uppfylla regelkrav motsvarande handelssjöfarten, intentionen är en tredjepartstillsyn. Sjöfartsverket har upphandlat tredjepartstillsyn i form av ett RO (Recognized Organization), ett klassificeringssällskap som fått delegation av Transportstyrelsen att utfärda certifikat.

Verksamheten växer med cirka 150 nya medarbetare och ytterligare personal på administration samt säsongsarbetare. Sjöfartsverket ser nu över möjligheter att erbjuda kurser och viss utbildning till isbrytarpersonal redan före övergången. Det är något vi för diskussion med nuvarande arbetsgivare om. Efter övergången ser vi blandade grupper i introduktionsutbildningar, certifikatsutbildningar etc.

Den ekonomiska aspekten är marginell. Vi ser primärt andra fördelar med att överta driften och har som ambition att inte överstiga den nuvarande kostnaden som Sjöfartsverket betalar för driften.

När vi tar över driften av isbrytarna skapas större möjligheter för medarbetare att välja tjänster på andra fartyg inom Sjöfartsverkets flotta. Genom att ingå i en större medarbetarorganisation skapas karriärmöjligheter och möjligheter till vidareutveckling.

Nuvarande driftavtal mellan Sjöfartsverket och Viking Supply Ships är förlängt till och med 2024-06-30. Anledningen till  förlängningen är att vi i arbetet identifierat ett flertal utmaningar som behöver lösas innan ett övertagande kan genomföras. Sjöfartsverket och Viking Supply Ships gemensamma avsikt är att ett kollektivavtal ska finnas på plats innan någon behöver ta ställning till om de vill följa med eller inte. Sjöfartsverket och Viking Supply Ships ser även operationella fördelar med att övertagandet nu inte behöver genomföras mitt under pågående isbrytarsäsong

Som statsanställd arbetar du i allmänhetens tjänst på uppdrag av medborgarna via Sveriges riksdag och regering. Uppdraget handlar om att skapa samhällsnytta för alla som bor och verkar i Sverige.

Gemensamt för alla statligt anställda är att det finns en gemensam värdegrund för hela den statliga sektorn som utgår ifrån lagar och förordningar. Verksamheten utgår bland annat från objektivitet, saklighet och allas likhet inför lagen. Offentlig förvaltning styrs också av lagar som ska bidra till öppenhet och insyn i verksamheten, exempelvis offentlighetsprincipen, yttrandefriheten och meddelarfriheten.

Den statliga värdegrunden kan sammanfattas i dessa sex grundläggande principer:

• Demokrati. All offentlig makt utgår från folket. Folket har i allmänna val utsett sina företrädare till riksdagen. Riksdag och regering har givit den statliga förvaltningen och de statsanställda i uppdrag att genomföra deras beslut.
• Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna. Som statsanställd tillämpar du och följer de lagar och regler som gäller i den statliga verksamheten.
• Objektivitet. Allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet ska iakttas. Lika fall ska behandlas lika och beslut fattas efter saklig handläggning. Mutor och jäv får inte förekomma.
• Fri åsiktsbildning. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning där öppenheten och yttrandefriheten är central. Som statsanställd har du yttrandefrihet och meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger dig möjlighet att lämna uppgifter till media utan att källan efterforskas. Sekretessregler kan dock innebära begränsningar av meddelarfriheten.  
• Respekt för lika värde, frihet och värdighet. Den offentliga makten ska utövas med respekt för allas lika värde och för den enskilda individens frihet och värdighet. Som statsanställd har du alltid respekt för människors lika värde. All form av diskriminering av till exempel kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning är förbjuden.
• Effektivitet och service. Effektivitet och resurshushållning ska förenas med service och tillgänglighet. Allmänheten ska ges information, vägledning och råd och uppgifter ska utföras på ett effektivt sätt.

Ett inrangeringsavtal är ett avtal som, i detta fall, sluts av statens centrala parter för att reglera vad som ska gälla för de personer som väljer att följa med vid verksamhetsövergången från Viking Supply Ships till Sjöfartsverket.

Det har tecknats ett avtal för anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagarna som omfattas av verksamhetsövergången. Till det avtalet har det även förhandlats fram avtal som gäller för isbrytarverksamheten i Sjöfartsverket dvs arbetstidsavtal, avtal om löner (tariffer), pensionsbilaga för Saco samt ett expeditionsavtal för Oden.

I princip gäller samma arbetstidsvillkor för samtliga på isbrytarna. Det finns dock ett tecknat arbetstidsavtal med Seko och ett med Saco. Skillnaden mellan de två avtalen är att Sacos även innefattar en egen arbetstidsreglering för Befälhavare och Tekniska chefer som idag har förtroendearbetstid.

De nya avtalen börjar gälla en 1 juli när Sjöfartsverket tar över driften.

Inom Sjöfartsverket är det delar av Sjömätningen och Isbrytarna som har sjöinkomst. Vilka som har rätt till sjöskatteinkomst bestämmer dock Skatteverket utifrån vilket fartområde som verksamhet bedrivs. Det är Sjöfartsverket/Rederiet som årligen anmäler fartområdet till Skatteverket efter samråd med verksamheten. Enligt Sjöfartsverkets uppfattning kommer inte någon förändring ske av sjöskattinkomst eftersom verksamheten inte påverkas av driftövergången.

Parterna har kommit överens om tariffer för isbrytarverksamheten motsvarande tarifferna som finns idag. Det finns en tariff för Saco och en för Seko som omhändertar de olika befattningarna ombord.

Precis som tidigare så kommer det utges ombordtillägg för medlemmarna i Seko och kostersättning på tjänstgöringsfri dag för Saco.

Semesteråret gäller 1/1 – 31/12, det innebär att man får nya semesterdagar 1 januari varje år. Semesterdagar för perioden 1/7-31/12 kommer du som anställd få direkt 1 juli.

Om de lokala parterna inte kommer överens gäller villkoren i de centrala avtalen, AVA och AVA-T, samt Sjöfartsverkets lokala avtal AVASjö.

Redarskyddad tid finns inte i staten, däremot betalar Sjöfartsverket sjuklön motsvarande 80 % dag 2-14. Dag 15-365 betalas sjukpenning från Försäkringskassan och Sjöfartsverket fyller på med minst 10 % av lönen beroende på din lönenivå, för de med lön över 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 47 750 kr (2024 års nivå), ges ytterligare sjuklön. Från och med dag 365 kan du få fortsatt sjukpenning från Försäkringskassan. Har du en lön som överstiger 10 prisbasbelopp får du även fortsatt viss ersättning från Sjöfartsverket.

Sjuklönen utgår från den fasta månadslönen (grundlön), fasta tillägg samt det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret, dock inte övertidstillägg.

Så kallat karensavdrag tillämpas på Sjöfartsverket enligt lag om sjuklön, det innebär att karensavdraget för karensdagen motsvarar 20 procent av en veckas sjuklön.

Om du har en sjukskrivning som fortsatt löper på efter datumet för övergången så fortlöper sjukskrivningen hos Sjöfartsverket. Du kommer inte få en ny sjuklöneperiod. När verksamhetsövergången närmare sig kommer VSS ha en överlämning till Sjöfartsverket.

Det viktigt att lämna in läkarintyg om din sjukskrivning överstiger 7 kalenderdagar.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) sköter administrationen kring tjänstepension åt anställda inom Sjöfartsverket. SPV bevakar alla pensionsavgångar inom Sjöfartsverket och sänder ut en förfrågan till medarbetare ca sju månader innan medarbetaren fyller 65 år. Kontakta SPV i frågor som handlar om tjänstepension.

Så gör du som medarbetare

SPV kontaktar dig ca sju månader innan du fyller 65 år, brevet som du får innehåller pensionshandlingar som du behöver besvara.
SPV behöver veta om du planerar att gå i pension när du fyller 65 år eller om du ska jobba vidare.

Vill du gå i pension vid 65 år behöver du fylla i blanketterna som du får med i pensionspaketet.

Följande tre handlingar i pensionspaketet från SPV behöver Sjöfartsverket sedan få in.

1. Blanketten "Begäran om egen uppsägning" (ska fyllas i av dig och din chef tillsammans).
2. SPV:s blankett "Ansökan/anmälan om pensionsförmån" (kompletteras av Sjöfartsverkets Pensionsadministratör i Norrköping efter att blankett skickats in till Registraturen enligt nedan).
3. Matrikelutdrag från SPV (skrivs på av dig).

Dessa tre handlingar skickas sedan av din chef till Sjöfartsverket, Registraturen, 601 78 Norrköping.

Kvarstå i anställning

Enligt Lagen om anställningsskydd, LAS, har du rätt att kvarstå i anställning fram till att du fyller 69 år.
Sedan måste du själv, sju månader innan tänkt pensionsavgång, anmäla detta till SPV som skickar ut pensionshandlingar till dig. Viktigt också att du pratar med din chef om detta.

Pension innan 65 år

Du kan välja att gå i ålderspension i förtid, men tar då också själv de ekonomiska konsekvenserna av detta i form av en lägre pension.
För födda 1959 eller 1960 gäller tidigast 62 år.
För födda 1961 eller 1962 gäller tidigast 63 år.
För födda 1963 eller senare gäller tidigast 64 år.

Om du vill gå i förtidspension meddelar du först din chef om dina planer, kontakta sedan SPV.
De skickar då ut pensionshandlingar till dig och du fortgår sedan med ansökan enligt ovan rutin. Ange "Ålderspension i pensioneringssyfte" i blanketten "Egen uppsägning".

1. Du som är född 1966 till 1987 tjänar in till din tjänstepension fram till 69 år om du jobbar kvar. Du tjänar in till den förmånsbestämda delen fram till 65 år. Du kan tidigast ta ut tjänstepensionen från 63 år.

2. Du som är född före 1966 tjänar in till din tjänstepension fram till 69 år om du jobbar kvar. Du tjänar in till den förmånsbestämda delen fram till 65 år. Du kan tidigast ta ut tjänstepensionen från 61 år.

3. Du som är född 1988 eller senare kan tidigas ta ut sin pension från 63 års ålder. Du tjänar in till din tjänstepension fram till 69 år om du jobbar kvar.

Som statligt anställd kan du bli krigsplacerad. Det innebär att om regeringen beslutar om ”höjd beredskap” så har du ett särskilt ansvar att fortsätta att gå till jobbet. Höjd beredskap beslutar regeringen om vid krig eller fara för krig. När det gäller besättningen på isbrytarna kommer rederiet fatta beslut om vilka som behöver krigsplaceras efter en bedömning av vilka som behövs för att bemanna isbrytarna.

Krigsplacering är ett planeringsverktyg som säkerställer att den personal som behövs i krigsorganisationen finns tillgänglig. Delar av Sjöfartsverkets personal är sedan 2018 krigsplacerad. HR administrerar krigsplaceringarna och svarar för att skicka ut krigsplaceringsordrar till de medarbetare som krigsplaceras. Det är avdelningschefer som fattar beslut kring vilka som ska krigsplaceras. Enhetschefer och affärsområdeschefer svarar tillsammans med avdelningscheferna för att säkerställa krigsplaneringen för respektive avdelning/enhet/affärsområde.

Krigsplacering är en fredstida planeringsåtgärd där en person registreras i Plikt- och prövningsverket (PPV) krigsplaceringsregister som krigsplacerad hos till exempel Sjöfartsverket. Detta medför att när regeringen beslutar om högsta beredskap (tidigare allmän mobilisering) är all krigsplacerad personal skyldig att inställa sig på den plats som anges i krigsplaceringsordern.

Krigsplaceringsordern är den handling som varje krigsplacerad individ får i samband med att krigsplaceringen genomförs. Krigsplacering är inte frivilligt och sker med stöd av 6 § förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.

De som inte krigsplaceras har fortfarande normal arbetsskyldighet även under höjd beredskap/krig.

En säkerhetsprövning ska göras innan en person, genom anställning eller på något annat sätt, deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med prövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal med de intressen som ska skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Ett annat syfte är att utreda eventuella sårbarheter som skulle kunna göra att personen hamnar i en utsatt situation och blir sårbar för yttre påtryckningar.

Säkerhetsprövningens omfattning beror på vilken säkerhetsklass anställningen eller deltagandet är placerat i. Säkerhetsprövningen grundar sig på:

• Ett säkerhetsprövningssamtal
• Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser
• Registerkontroll (om anställningen är placerad i säkerhetsklass)
• En särskild personutredning (om anställningen är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2)

Frågor och svar om säkerhetsprövning