Samtidigt refererar vattenståndsuppgifter från SMHI och Sjöfartsverket till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000), men i vissa applikationer kan man fortfarande välja att presentera vattenståndet relativt innevarande års medelvattenyta. Eftersom det längs större delen av den svenska kusten pågår en kontinuerlig landhöjning blir djupuppgifterna långsamt alltmer inaktuella. Landhöjningen innebär att land och havsbotten höjer sig i förhållande till havsytan efter att ha varit nedtryckt av inlandsisens tyngd. Störst är landhöjningen i norra Sverige där den som mest är omkring 1 cm/år (se vidstående länkar till Lantmäteriets texter om landhöjning).
Detta får till följd att förutom aktuellt vattenstånd även landhöjningen kan ha stor betydelse för beräkning av aktuellt djup. I äldre tryckta sjökort, som använder medelvattenyta som referensnivå, anges landhöjningens storlek samt vilket år medelvattenytan avser till höger i den övre marginalen. Utifrån dessa uppgifter kan man räkna om sjökortsdjupen till innevarande års medelvattenyta och sedan därifrån justera för aktuellt vattenstånd relativt innevarande års medelvattenyta för att få aktuellt djup.
Exempel: I sjökort 4151 anges djupet 3,4 på ett grund och observerat vattenstånd är ‑30 cm i förhållande till innevarande års medelvattenyta. I sjökortet anges att referensnivån är medelvattenyta 1960 och att landhöjningen är 0,9 cm per år. Det innebär att för år 2020 blir landhöjningskorrektionen (2020 - 1960) x 0,9 ≈ 54 cm. Alltså ska sjökortsdjupen göras ca 0,5 m grundare till följd av landhöjningen. När man sedan kompletterar med det observerade vattenståndet ( i exemplet ‑30 cm) blir aktuellt djup på grundet (i meter) 3,4 - 0,54 - 0,30 ≈ 2,5 m, se skissen nedan.
